Studiens syfte var att undersöka följande (1) relationen mellan självbestämmande motivation ochintentioner till fortsatt fotbollsspelande modereras positivt av ett uppgiftsinriktat motivationsklimat, (2) relationen mellan självbestämmande motivation och intentioner till fortsatt fotbollsspelandemodereras negativt av ett resultatinriktat motivationsklimat. Samt (3) relationen mellan kontrolleradmotivation och intentioner till fortsatt fotbollsspelande modereras positivt av ett resultatinriktatmotivationsklimat. Forskningsdesignen var en kvantitativ tvärsnittsstudie som genomtillgänglighetsurval totalt rekryterade 96 unga fotbollsspelare inom olika divisioner i åldrarna 16-20år (M=17.01, SD=1.02). Resultatet av studien bekräftade hypotes (2), där det fanns ett statistisktsignifikant samband mellan självbestämmande motivation och högre intentioner att fortsätta sittfotbollsspelande vilket modererades negativt av ett resultatinriktat motivationsklimat. Hypotes (1) och hypotes (3) visade sig inte vara statistisk signifikanta. Resultatet av studien kan vara underlagför att förespråka självbestämmande former av motivation och undvika ett resultatinriktatmotivationsklimat inom ungdomsfotboll för att på så sätt öka intentionerna av fortsattfotbollsdeltagande. / The aim of the study was to investigate the following (1) the relationship between self-determiningmotivation and intentions to continue playing football is moderated positively by a task-orientedmotivational climate, (2) the relationship between self-determining motivation and intentions tocontinue playing football is negatively moderated by a results-oriented motivational climate. And(3) the relationship between controlled motivation and intentions to continue playing football ispositively moderated by a results-oriented motivational climate. The research design was aquantitative cross-sectional study which, through the availability sample, recruited a total of 96young football players in different divisions, aged 16-20 years (M=17.01, SD=1.02). The results ofthe study confirmed hypothesis (2), where there was a statistically significant relationship betweenself-determining motivation and higher intentions to continue playing football, which wasmoderated negatively by a results-oriented motivation climate. Hypothesis (1) and hypothesis (3)did not appear to be statistically significant. The results of the study can be a basis for advocatingself-determining forms of motivation and avoiding a results-oriented motivational climate in youthfootball in order to increase the intentions of continued football participation.

Ett antal studier har visat att beröm kan ha positiva motivationseffekter på anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter. Forskningen kring hur beröm påverkar anställda med komplexa arbetsuppgifter är dock fortfarande i ett inledande stadium men indikationer finns att de påverkas annorlunda. Syftet med studien är att addera kunskap till tidigare forskning genom att kartlägga hur beröm ges och hur det påverkar den autonoma samt kontrollerade motivationen hos anställda med komplexa arbetsuppgifter. För att besvara syftet har 15 semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor utförts. Ur studien framgår det att anställda med komplexa arbetsuppgifter får beröm med varierande frekvens, i olika sammanhang och på olika grunder, men vissa gemensamma tendenser går att urskilja. Studien visar även att beröm kan ha en direkt påverkan på den autonoma motivationen genom att kortsiktigt göra arbetet roligare men även indirekt genom att tillgodose de psykologiska behoven kompetens, tillhörighet och autonomi. Samtidigt riskerar beröm att påverka den kontrollerade motivationen på bekostnad av den autonoma om det ges så att det uppfattas som kontrollerande av den anställde. Studien bidrar således till befintlig forskning då den styrker redan observerade tendenser gällande hur beröm kan påverka de olika formerna av motivation och visar på beröms potential att således fungera som ett lovande ledningsverktyg. Studien bidrar dock även till en viss skepsis kring detta då den även påvisar att beröm riskerar att skada den autonoma motivationen vilket är något som tidigare har tillägnats lite uppmärksamhet. Beröm i denna studie avgränsas på det sätt att endast beröm som sker i en hierarkisk relation, alltså från chef till anställd, behandlas. Beröm mellan kollegor eller andra konstellationer ingår därav inte. / A number of studies have shown that praise can have positive motivational effects on employees with non-complex tasks. However, research on how praise affects employees with complex tasks is still in an initial stage, but there are indications that they are affected differently. The purpose of the study is to add knowledge to previous research by mapping how praise is given and how it affects the autonomous and controlled motivation of employees with complex tasks. To answer the purpose, 15 semi-structured interviews of nurses were conducted. The study shows that employees with complex tasks are praised with varying frequency, in different contexts and on different grounds, but certain common tendencies can be distinguished. The study also shows that praise can have a direct impact on the autonomous motivation by making the work more fun in the short term, but also indirectly by satisfying the psychological needs of competence, relatedness and autonomy. At the same time, praise risks affecting the controlled motivation at the expense of the autonomous if it is given so that it is perceived as controlling by the employee. The study thus contributes to existing research as it confirms already observed tendencies regarding how praise can affect the various forms of motivation and shows the potential of praise to thus function as a promising management tool. However, the study also contributes to a certain skepticism about this as it also shows that praise risks damaging the autonomous motivation, which is something that has previously been given little attention. Praise in this study is delimited in the way that only praise that takes place in a hierarchical relationship, meaning from manager to employee, is treated. Praise between colleagues or other constellations is not included.

“Can the three psychological needs predict motivation, leisure time exercise and anxiety?” is a quantitative study that investigates if and how the three basic psychological needs predict the variables; motivation, leisure time exercise and anxiety. The main aim of the study is to increase the understanding of how the three basic psychological needs (autonomy, competence and relatedness) are met, how it predicts motivation (autonomic- and controlled motivation), leisure time exercise and anxiety, this due to the fact that many Swedes do not meet the recommendations for physical activity, which increases the risk of mental illness. Data was collected through a digital survey consisting of four different questionnaires; LTEQ, BREQ-4, BPNES and HAD-A. 108 people participated in the study with an age span between 19-64 years (M= 28,65 SD= 9,07). The results show that satisfaction of the three psychological needs indicate self-determining motivation. The results also show that lack of competence and relatedness predicts anxiety and that exercising contributes to less anxiety and lastly the results show that only autonomy and competence show a positive connection to and predicts leisure time exercise. The study partly supports previous research and indicates that there is still a lot to explore when it comes to leisure time exercise, anxiety and the relevance of the three different needs. / “Kan de tre psykologiska grundbehoven predicera motivation, motion och ångest?” är en kvantitativ studie som undersöker om och hur de tre psykologiska grundbehoven predicerar variablerna; motivation, motion och ångest. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur de tre psykologiska grundbehoven (autonomi, kompetens och tillhörighet) predicerar motivation (kontrollerad och självbestämmande), motion samt ångest, detta på grund av att många svenskar inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet vilket ökar risken för psykisk ohälsa. Datainsamlingen utfördes via en digital enkät bestående av fyra olika frågeformulär; LTEQ, BREQ-4, BPNES och HAD-A. I studien deltog 108 personer med ett åldersspann på 19-64 år (M=28,65 SD=9,07). Resultatet visar att grundbehoven predicerar självbestämmande motivation. Resultatet visar även att avsaknad av kompetens och tillhörighet predicerar ångest samt att motion har negativt samband med ångest. Avslutningsvis visar resultatet att det enbart är autonomi och kompetens som har en positiv koppling och predicerar motion. Studien stöder delvis tidigare forskning men indikerar att det fortfarande finns mycket att utforska när det kommer till motion, ångest och de olika behovens relevans.

Transportsektorn står i dagsläget för cirka en tredjedel av alla växthusgasutsläpp inom Sverige. För att arbeta i linje med Parisavtalet har Sveriges riksdag därmed beslutat att dessa utsläpp ska minska med 70 procent fram till år 2030, relativt de nivåer som uppmättes år 2010. För att uppnå målet och klara klimatomställningen, arbetar man bland annat med att påskynda elektrifieringen av transporter. Detta skulle kunna innebära stora utmaningar för det svenska elnätet, eftersom man inte byggt ut ledningar i samma takt som elbehovet har ökat. I Stockholm har det därför uppstått kapacitetsbrist, som innebär att man inte kan tillgodose regionen med el vid alla tidpunkter under året. Samtidigt kommer man inte kunna bygga ut nya ledningar till Stockholm förrän vi når cirka år 2030.  Syftet med denna studie, är att undersöka hur elektrifieringen av personbilsflottan kan komma att påverka regionnätet i Stockholm år 2030, där det redan idag råder kapacitetsbrist. Metoden som används är baserad på scenariometodik där både kvantitativa och kvalitativa data används för att konstruera två olika huvudscenarion, ett lågscenario där personbilsflottan elektrifieras långsamt och ett högscenario där personbilsflottan elektrifieras snabbt. Genom att utforska hur elbehovet skulle kunna utvecklas fram till år 2030 på timbasis för dessa scenarion, görs en uppskattning över hur många timmar om året som det skulle kunna råda kapacitetsbrist, samt hur stor effektbristen blir vid dessa tillfällen, om allt elbehov ska kunna tillgodoses. Vidare undersöks om även flexibilitetsresurser i hemmaladdningen, kan påverka hur många timmar det råder kapacitetsbrist och hur korrelation ser ut mellan antalet laddbara bilar och kapacitetsbrist.  Resultatet från studien visar att elektrifieringen av personbilsflottan kan leda till stora ansträngningar på elnätet om användare laddar utifrån egna preferenser och därmed okontrollerat, eftersom laddningen sannolikt sammanfaller med tider på dygnet när elbehovet redan är som störst. Vidare ökar antalet timmar med kapacitetsbrist proportionellt mot hur många personbilar som elektrifieras. När flexibilitetsresurser integreras i hemmaladdningen, minskar ansträngningen på elnätet dock betydligt. Att öka incitamenten för att människor ska ändra sina beteenden gällande laddning, kan därmed positiva effekter på elnätet. Men även om flexibilitetresurser integreras i hemmaladdningen, på det sätt som har antagits genomföras i denna studie, visar resultatet att det fortfarande kan uppstå kapacitetsbrist. Det finns därmed fortfarande en risk för att elektrifieringen av personbilsflottan skulle kunna försenas. / The transport sector currently accounts for about a third of all greenhouse gas emissions in Sweden. To work in line with the Paris Agreement, it has thus been decided that these emissions should be reduced by 70 percent by 2030, relative to the levels measured in 2010. To achieve this goal and cope with climate change, the Swedish parliament is, among other things, currently working towards accelerating the electrification of transports. This, in turn, could result in major challenges for the Swedish electricity grid, as power lines have not been expanded at the same rate as the need for electricity has increased. In Stockholm, it has become a problem with a lack of capacity, which means that it is not possible to satisfy the region with electricity at all times of the year. Meanwhile, it will not be possible to expand new power lines to Stockholm until we reach around the year 2030.  The purpose of this study is to investigate how the electrification of the passenger car fleet could affect the regional network in Stockholm when we reach the year 2030. The method that has been used is based on scenario methodology where both quantitative and qualitative data has been used to construct two different main scenarios. Firstly, a low scenario was constructed, where the passenger car fleet is electrified slowly, and secondly, a high scenario was constructed where the passenger car fleet is electrified rapidly. By examining how the electricity demand could develop until the year 2030 on an hourly basis for these two scenarios, an estimate is made of how many hours a year there could be a lack of capacity and how large the power shortage would be on these occasions if all the electricity demand is to be satisfied. Furthermore, it is also investigated whether flexible resources in the home-charging of electric vehicles can affect how many hours there could be a lack of capacity and what the correlation looks like between the number of electric vehicles and lack of capacity.  The result from the study shows that the electrification of the passenger car fleet can lead to a congested electricity grid if users charge their cars uncontrolled. This, as the charge is likely to coincide with times of the day when the electricity demand already is great. Furthermore, the number of hours with a lack of capacity increases in proportion to the number of passenger cars that are electrified. When flexible resources are integrated into the home-charging, the effort on the power grid is significantly reduced. Increasing the incentives for people to change their behaviours about charging can thus have positive effects on the electricity grid. However, even if flexible resources are integrated into the home charging system, the way it is assumed to be implemented here, the result shows that there may still be a lack of capacity. There is thus still a risk that the electrification of the passenger car fleet will be delayed.

Specifik fobi är en vanlig psykiatrisk åkomma som kan leda till stora individuella begränsningar. Symtomen kan framgångsrikt behandlas med kognitiv beteendeterapi där 85–90 % blir kliniskt signifikant förbättrade. Forskning påvisar lovande behandlingsutfall för virtuell exponeringsbehandling (VRET) mot spindelfobi. Tekniken är intressant då den kringgår de problem med anskaffning och förvaring av fobiska stimuli som sedvanlig behandling medför och dessutom kan innebära ökad tillgänglighet och flexibilitet vid behandling. Syftet med föreliggande studie är att jämföra behandlingseffekten av ensessionsbehandling (OST) med en nyutvecklad spelifierad virtuell exponeringsbehandling (VIMSE), som sker under en fristående behandlingssession. Totalt randomiserades 73 deltagare mellan de två behandlingsmetoderna. Båda behandlingarna medförde statistiskt signifikanta förbättringar med stora effektstorlekar för såväl det beteendetest (BAT), som utgjorde det primära utfallsmåttet (OST d = 1,94; VIMSE d = 1,41), som för de sekundära utfallsmåtten Spider Phobia Questionnaire och Fear of Spiders Questionnaire. OST resulterade i signifikant fler kliniskt signifikant förbättrade än VIMSE. / VIMSE (VIrtual reality Method for Spider phobia Exposure therapy)

Background: Previous research has shown that body image can have an impact on wellbeing. A negative body image can increase psychological suffering and have physical implications on health. A positive body image can provide protection against external factors that could lead to a negative body image. Aim: The aim of the study is to explore high school students body image and which situations and environments that has an impact on their body image. Method: The study was conducted through a qualitative method with semi structured interviews, the high school students was in the age range of 15-18. The data was gathered without any pre decided codes for analyzing. Result: The study showed that body image was not static within the high school students, body image could change from day to day and from situation, often depending on the mood. Negative body image could have effect on wellbeing overall, like thinking less of themselves, and also limit the high school students in their everyday life. Most high school students felt strongly that the body is something that you can control, with the right amount of motivation, physical activity and limited food intake, everybody could achieve their dream body. Social media had a negative impact on many of the high school students but could, for some work as a way of controlling what images they meet by unfollowing accounts that made them feel bad about themselves. Conclusion: The result of this study shows that body image can be fluid and strongly affected on the situation. Further research, focusing on what influences body image in this specific target group, could have a great impact on future interventions to improve body image. / Bakgrund: Tidigare forskning visar att kroppsuppfattning kan påverka välmående. En negativ kroppsuppfattning kan medföra psykiskt lidande och fysiska konsekvenser för hälsan. En positiv kroppsuppfattning kan medföra ett skydd mot yttre påverkansfaktorer som skulle kunna leda till en negativ kroppsuppfattning. Syfte: Studiens syfte är att undersöka gymnasieelevers kroppsuppfattning samt vilka situationer och miljöer som har en påverkan på deras kroppsuppfattning. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där 10 gymnasieelever i åldersgruppen 15–18 fått representera resultatet. Analys skedde löpande under insamling av data enligt induktiv ansats där koderna tog form under arbetets gång. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att gymnasieeleverna kunde känna både positiva och negativa känslor inför den egna kroppen, där kroppsuppfattning kunde variera beroende på situation, dagsform samt umgänge. En negativ kroppsuppfattning kunde begränsa i vardagen genom undvikande beteende men det kunde även påverka tankemönster och däri skapa lidande. Kroppen ansågs vara något som kan kontrolleras och förändras med rätt motivation, träning och mat. Sociala medier påverkade negativt i stor utsträckning men kunde även fungera som ett skydd där gymnasieeleverna tog aktiva val om att avfölja konton som påverkade negativt och följa konton med normbrytande kroppar. Konklusion: Resultatet visar att kroppsuppfattning inte är något statiskt utan varierar kraftigt mellan individer och tillfällen. Vidare forskning rörande påverkansfaktorer hos målgruppen skulle kunna förbättra utsikten för framgångsrika interventioner för att förbättra kroppsuppfattningen.

In the design of a railway bridge that is meant for train speeds larger than 200 km/h, the Swedish Traffic Administration requires a dynamic analysis in addition to the conventional static design. The models used for static design may not always be suitable for dynamic analysis, which could lead to inaccurate estimations of the dynamic response. The reason for this is a limited knowledge of the actual structural dynamic behaviour of bridges, which is why a hydraulic bridge exciter has been developed. With this device, smaller bridges can be excited in a load- or displacement-controlled manner under variable frequency and load. By having known inputs, the bridges’ dynamic properties can be evaluated using experimental modal analysis. A finite element model of the double tracked railway bridge Pershagen was created in order to plan a pilot test of the bridge exciter. The influence of the load amplitude and sweep rate was evaluated. A theoretically optimal excitation position was also investigated in order to excite as many eigenmodes as possible from one position during the pilot test. Based on these results, a pilot test was performed on the Pershagen Bridge. The dynamic properties of the bridge were evaluated based on the results from the test. From the pilot test it could be concluded that the load amplitude had a direct influence on the dynamic properties of the bridge, hence the dynamic behaviour is non-linear. The 1st vertical bending mode and its dynamic properties could also be identified. / Då en järnvägsbro som är avsedd för tåghastigheter över 200 km/h ska dimensioneras ställs det krav av Trafikverket att en dynamisk analys av bron skall utföras, utöver konventionell statisk dimensionering. De bromodeller som används för statisk analys är dock inte alltid lämpliga för dynamisk analys, vilket kan leda till felaktiga skattningar gällande den dynamiska inverkan. Anledningen till detta är att kunskapen om broars dynamiska egenskaper är begränsade, och av denna anledning har en lastexciterare utvecklats. Med hjälp av denna anordning kan mindre broar exciteras med kontrollerad last eller förskjutning under variabel frekvens och last. Då dessa input-parametrar är kända kan broars dynamiska egenskaper utvärderas genom experimentell modal analys. En finit element-modell av den tvåspåriga järnvägsbron vid Pershagen har skapats för att kunna planera ett pilottest av lastexciteraren. Svephastigheten och lastamplituden har analyserats. En teoretiskt optimal exciteringsposition har utvärderats för att excitera största möjliga antal moder från en och samma position under pilottestet. Utifrån dessa resultat utfördes ett pilottest på bron vid Pershagen, där brons dynamiska egenskaper utvärderades utifrån resultaten. Från pilottestet kunde en slutsats dras om att lastamplituden hade en direkt inverkan på de dynamiska egenskaperna, vilket betyder att det dynamiska beteendet är olinjärt. Den första vertikala böjmoden och dess dynamiska egenskaper kunde också fastställas.

The purpose of this Master’s thesis is to contribute to knowledge of what author-assigned keywords add to the indexing of Swedish dissertations in literature. This study had two research questions: 1) What types of keywords do the authors choose? 2) How do the author-assigned keywords compare to the cataloger-assigned subject headings from the controlled vocabulary Svenska Ämnesord (SAO) regarding types of terms, exhaustivity and specificity? Theoretical perspectives for this study come from Domain analysis which is a core paradigm within the research area Knowledge Organization (see e.g. Smiraglia 2015). Within Domain analysis the focus for indexing is the domain, and it is the needs of the domain that shall direct the indexing practice. The dataset of the study contained 34 dissertations in literature published in the Swedish university repository DiVA between 2012 and 2022, that had both author-assigned keywords in Swedish and were assigned sao-subject headings in the Swedish national catalogue Libris. In total 431 author keywords and 195 sao-subject headings were analysed using a modified version of thematic analysis as described by Braun & Clark (2006). The results reveal that the author-assigned keywords show more themes than the subject headings, and indicates higher exhaustivity and specificity. For example, one main theme for the keywords were discipline-related terms, that were often connected to theory/methodology for the dissertations, but the subject headings were lacking this as a main theme. Also names of philosophers and theorists formed a theme for the keywords, but the subject headings did not have this theme. Furthermore the findings show that the subject headings tended to be more general in character than the keywords. From the point of view of Domain analysis it is problematic if the indexing used in the university library databases does not meet the needs of the academic domains. Therefore it is argued in this thesis that either the author-assigned keywords should be better utilised within the national catalogue Libris, or that the policy for professional indexing should be adjusted to better meet the needs of the academic domains.

This thesis aimed to evaluate the groundwater discharge distribution in the Krycklan catchment by developing a groundwater flow model using COMSOL Multiphysics and assuming a topography- controlled groundwater surface. Previous research has shown that the groundwater surface can be modeled as a subdued replica of the topography in humid climate regions where the permeability of the subsurface is low and where the groundwater surface is shallow. In earlier studies by Mojarrad (2021), it has been shown that the modeled infiltration becomes higher than the observed infiltration when a topography-controlled groundwater surface boundary is used and that a solution to this is to decrease the resolution in recharge areas. This method was therefore used in the thesis; however, the modeled infiltration was unsuccessfully lowered. This is thought to be due to differences between the model and the previous study and which are discussed further in this thesis. The discharge and recharge areas were identified using the direction of the vertical component of Darcy velocity, and the discharge flow distribution was evaluated in ArcMAP. The discharge flow distribution in the landscape was compared to real geographical data of surface water to identify a discharge threshold value for when the water balance is upheld by surface water flow or by evapotranspiration. The evapotranspiration discharge flow distribution was also evaluated, where the highest flow values were found in riparian zones of the landscape. / Syftet med denna avhandling var att utvärdera föredelningen av grundvattnets utflöde i Krycklans avrinningsområde genom att utveckla en grundvattenflödesmodell i COMSOL Multiphysics med antagandet av en topografikontrollerad grundvattenyta. Tidigare forskning har visat att grundvattenytan kan modelleras som en dämpad kopia av topografin i fuktiga klimatområden där permeabiliteten i underytan är låg och där grundvattenytan är grund. En implikation av att använda en topografikontrollerad grundvattenyta har visat sig vara att den modellerade infiltrationen blir högre jämfört med den observerade infiltrationen. Tidigare studier av Krycklans avrinningsområde har visat att genom att minska upplösningen i infiltrationsområden kan den modellerade infiltrationen framgångsrikt sänkas, därför användes denna mesh-utjämningsmetod i avhandlingen. För validering av modellen jämfördes den modellerade infiltrationen med den observerade infiltrationen i Krycklans avrinningsområde. Valideringen visade att mesh-utjämningen misslyckades med att minska infiltrationen, vilket tros bero på skillnader mellan modellen och den tidigare studien och som diskuteras vidare i denna avhandling. Grundvattnets infiltration- och utflödesområden identifierades med hjälp av riktningen på den vertikala komponenten av Darcy-hastighet, och utflödesfördelningen utvärderades i ArcMAP. Utflödesfördelningen i landskapet jämfördes med verkliga geografiska data för ytvatten för att identifiera ett tröskelvärde för utflödet när vattenbalansen upprätthålls av ytvattenflöde eller av evapotranspiration. Fördelningen av utflöden genom evapotranspirations utvärderades också, där de högsta flödesvärdena återfanns i områden nära ytvattenkroppar i landskapet.

Aim The aim for this present study was to investigate the acute metabolic response from intermittent resistance exercise during hypoxia, with the following research questions: (1) Are blood levels of lactate and glucose different between hypoxia and normoxia? (2) Does hypoxia induce higher lactate accumulation and pH reduction in the human skeletal muscle? (3) Is there a relationship between plasma-, blood- and muscle lactate? Method Eight healthy males (30 ± 2 years) performed 6 sets of unilateral leg extension on each leg (75% of 1RM) with randomized normoxic (20,9% inspired 𝑂2) and normobaric hypoxic (12% inspired 𝑂2) conditions. A total of 5 muscle biopsies was extracted from m. Vastus Lateralis (pre-, post exercise, 90-, 180min and 24h post exercise) during both normoxia and hypoxia trials, separated by one week for all participants. Blood samples were repeatedly taken with 20 min intervals. Heart Rate (HR) and saturation (𝑆𝑝𝑂2) were measured by a pulsoximeter during resistance exercise. Results No significant main effect was observed for blood lactate and glucose levels as well as the muscle lactate accumulation and pH between normoxia and hypoxia. However, pH in muscle showed a trend between the conditions post exercise where hypoxia reached lower levels in total (P=0.08). Significant correlations were observed for blood- and plasma lactate, where hypoxia showed a stronger relationship than normoxia (r=0.98 compared to r=0.87). Equal findings for the correlation of muscle- and plasma lactate showed an even greater coefficient value for hypoxia compared to normoxia (r=0.860 compared to r=0.59). Conclusion Summarized data indicated that no significant difference between hypoxia and normoxia was evident. Nonetheless, tendencies illustrate that hypoxia may alter the metabolic response slightly. However, further research is needed to draw a conclusion between the conditions. / Syftet med denna studie är att undersöka kroppens akuta metabola svar från intermittent styrketräning under hypoxi, med följande frågeställningar: (1) Skiljer sig nivåerna av laktat och glukos i blodet mellan hypoxi och normoxi? (2) Skapar hypoxi större laktatansamling och pH reduktion i människoskelettmuskeln? (3) Finns det en relation mellan plasma-, blod- och muskellaktat? Metod Åtta friska män (30 ± 2 år) deltog där deltagarna utförde 6 set unilateral benextension för varje ben (75% 1RM). Intermittent styrketräning randomiserades med hypoxi som utfördes med 12% syrgas och normoxi som bibehöll normal syrgasnivå (20,9% syrgas). Under två testdagar togs 5 muskelbiopsier från m. Vastus Lateralis (före-, efter träning, 90-, 180min och 24h efter träning) på vartannat ben per testdag. Hjärtfrekvensen och 𝑆𝑝𝑂2 mättes via pulsoximeter under träningen. Resultat Ingen signifikant huvudeffekt påvisades mellan hypoxi och normoxi för blodlaktat samt glukos, såväl som laktatackumulationen och pH värdet i muskeln. Muskel pH visade en trend där hypoxi efter styrketräning nådde lägre totalnivå än normoxi (P=0,08). Vidare observerades hypoxi att ha starka relationer mellan blod- och plasmalaktat jämfört med normoxi (r=0,98 vs. r=0,87). Större skillnad framgick för korrelationen mellan muskel- och plasmalaktat där hypoxi-försöket utgav starkare koefficient jämfört med normoxi (r=0,86 vs. r=0,59). Konklusion Sammanfattad data visar att hypoxi inte skapar större metabolisk respons vid intermittent styrketräning. Trots detta framkom tendenser som illustrerar att hypoxi kan påverka den metabola stressen under styrketräning. Däremot krävs vidare forskning för att kunna säkerställa effekten av hypoxi på kroppens metabola svar. / Ingår i Marcus Mobergs projekt: ”Resistance exercise under hypoxia and the acute molecular effects in human skeletal muscle