I mitt examensarbete så har jag undersökt hur väl det lämpar sig att använda sig avtydliga grafiska ikoner för att skapa en karaktärsdesign som är tydligt identifierbar, oavsett grafisk stil. Jag har fokuserat på den första fasen, koncepttecknandet i detta arbete. koncepttecknandet valdes som metod eftersom detta är det första steget i de flesta produktioner och det är i just denna fas man kan effektivisera arbetet även långt fram iproduktionen. Metoden som jag använt är att studera dvd:er från Gnomon Workshop och Massive Black för att undersöka hur olika, väl etablerade konceptartister, går till väga för att undersöka grafiska stilar eller hur de förhåller sig till utmärkande element i karaktärsdesign inom en produktion. Jag har sedan utfört ett praktiskt arbete där jag skapat tre karaktärsdesigner inom tre grafiska stilar. Dessa designer har sedan konverterats till de två stilar de inte har sitt ursprung inom. Konverteringarna utvärderas sedan genom intervjuer med respondenter där de får granska designerna och sätta poäng på hur väl de identifierar karaktärsdesignerna mellan de grafiska stilarna. Jag kommer fram till att fler ikoner bidrar till en större identifierande faktor då man skapar karaktärer och konverterar dessa till andra stilar samt att tre är det minsta antalet ikoner är lämpligt att använda då man vill skapa en tydligt identifierbar karaktär, oavsett grafisk stil.

<p>Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning om</p><p>relationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med de</p><p>studerandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka om</p><p>det finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olika</p><p>karaktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen.</p><p>Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuat</p><p>lärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) dels</p><p>Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS).</p><p>För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det är</p><p>Marton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier om</p><p>konstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar på</p><p>att det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val för</p><p>att examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart en</p><p>kontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnader</p><p>i uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger i</p><p>uppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planer</p><p>med hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomförda</p><p>utbildningen.</p>

Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning om relationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med de studerandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka om det finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olika karaktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen. Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuat lärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) dels Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS). För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det är Marton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier om konstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar på att det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val för att examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart en kontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnader i uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger i uppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planer med hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomförda utbildningen.

Syftet med detta examensarbete är att få en förståelse för den didaktiska kopplingen mellan marknadsförda ”laborations-kit”/utbildningspaket, framtagna av Education Technology-företag, och det meningsskapande som dessa erbjuder. Med hjälp av syftesrelaterad textanalys, och begrepp från Lars Lindströms didaktiska läroprocesser och mer klassiska laborationsbegrepp, analyseras ”laborations-kit”/utbildningspaketens innehåll och inramning samt hur utbildningspaketen är gestaltade didaktiskt genom mål och medel. Resultatet av studien visar att den modifierade Lindström-fyrfältaren är ett användbart komplement till s.k. laborations-frihetsgrader. Tanken med ökade frihetsgrader är att succesivt ge eleven mer utmaningar. Denna tanke finns även med i Lindströms fyrfältare, men här tillkommer att ett läromål kan vara att behärska medie under kontrollerade former, dvs i teknik-världen olika instrument, apparatur, verktyg och specifika material. Med hjälp av fyrfältaren kan man som pedagog även välja att laborera ämnesfokuserat eller ämnesövergripande för att täcka andra läromål eller åstadkomma nya kreativa effekter, s.k. divergerande läromål. Det är det kreativa skapandet i kombination med behärskandet av hantverket som är det egentliga målet med laborationer och denna insikt väcks när man använder fyrfältaren. Som pedagog, vare sig man är inom skolvärlden eller på ett EdTech-företag, bör man få förståelse för vad som särskiljer de olika läroprocesserna och hur de sinsemellan kan samverka. Undersökningen har identifierat ett antal för svenskt vidkommande ”vita områden” inom teknisk-pedagogisk laborationsverksamhet, bl. a kreativa områden och ”soft skills”, alltså övningar och simulationsspel av teknikutveckling och koppling samhälle-teknik. Dessutom finns det skäl att följa utvecklingen närmaste åren inom 3D Hologram-tekniken.

Utbildningsforskare i början av 2000-talet uttryckte ett behov av tvärvetenskaplig undervisning för att stärka elevers begreppsförmåga och öka deras intresse för naturvetenskapliga ämnen samt matematik. Diskussionen inkluderade ämnen som Science, Technology, Engeneering and Mathematics (STEM). På senare tid har STEM utökats till STEAM (Science, Technology, Engeneering, Art and Mathematics) i ett försök att tillsammans med vetenskapliga ämnen utveckla kreativa förmågor och innovativt tänkande. A:et i STEAM står för Art, vilket motsvarar ämnet Bild i svensk grundskola. Syftet med föreliggande studie var att utröna om aktuell forskning uppvisar att STEAM-undervisning kan bidra till utveckling av kognition och abstrakt tänkande samt om elevers kreativa förmågor stärks. Studien är en allmän litteraturstudie med en kvalitativ analys av hur aktuell forskning framställer för – och nackdelar med STEAM-undervisning. Aktuell forskning visade på hur STEAM-undervisning möjliggjorde för elever att studera verklighetsbaserade problem och därmed öka förståelsen för hur olika ämnen påverkar varandra. När elever i tvärvetenskaplig undervisning undersökte problem kunde de relatera till och bli medvetna om vikten av att väva samman olika ämnen och dra nytta av tidigare kunskaper. Resultatet påvisade att kreativa material hjälper elever att resonera och reflektera i undervisning samtidigt som elever får en ökad begreppsförståelse. Kreativa och laborativa material blev ett stöd vid problemlösning och elever hittade innovativa sätt att kommunicera med varandra. En slutsats blev att STEAM-undervisning kan gynna elevers förmåga att tänka kreativt och utmanas i att reflektera och kommunicera med andra.

Syftet med denna studie var att synliggöra grundskoleelevers konvergenta lärande om bin och hur vi kan hjälpa dem, samt det divergenta lärande genom estetiska lärprocesser med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Tio elever i årskurs 3 i en förortsskola till Stockholm deltog i studien. Metoderna som användes var av kvalitativ karaktär då eleverna observerades i ett projekt om bin samt fick utföra ett förtest innan projektet och ett eftertest efter projektet. Samtliga elever intervjuades efter testerna. Resultaten visade att samtliga elever uppnådde de konvergenta målen, som var bland annat att eleverna skulle få kunskaper om pollinering och hur vi människor kan värna om bina. Elevernas divergenta lärande som synliggjordes såg olika ut men samtliga elever hade en positiv attitydförändring om bin efter projektet. Genom att arbeta både teoretiskt och praktiskt med utomhuspedagogik kunde lärandet om bin och hur vi kan hjälpa dem utvecklas samtidigt som oförutsedda förmågor utvecklades genom estetiska lärprocesser.

Under höstterminen 2013 följde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pågick på Kulturskolan, och gick ut på att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B på Grundskolan, inför redovisningar som eleverna skulle hålla senare under terminen, inom ämnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog. Klassernas redovisningar skulle sedan jämföras.Vi följde detta ovan nämnda arbete och har genom intervjuer med elever, enkäter med pedagoger samt observationer av lektionspass, samlat in material som sedan legat till grund för en diskursanalytisk studie av begreppen estetik, lärande och kunskap. Vi ville titta på vilka diskurser som fanns inom de två olika institutionerna, samt vilken eller vilka diskurser som konstruerades i samarbetet dem emellan.I slutskedet av vårt arbete kunde vi se att pedagogerna överlag hade en mer samlad diskurs, medan eleverna lånade in diskursiva objekt från en mängd olika och ibland motsägelsefulla diskurser. Vi kunde också urskilja att diskursen i samarbetet till stor del dominerades av den rådande diskursen på Grundskolan.

Jag har i min undersökning sökt ta reda på hur elever i skolår fem och sex och ett antal lärare ser på undervisningen i matematik. Hur kan matematiksvårigheter ta sig i uttryck och vad beror dessa på? Detta är två frågeställningar som är viktiga i min rapport. Genom att 54 elever fick besvara en enkät under lugna omständigheter i klassrummet där jag själv var närvarande och presenterade mitt arbete, tror jag mig ha fått tillförlitlig data från eleverna som en grund till denna studie. Därutöver fick åtta lärare besvara en enkät och några intervjufrågor att besvara utan att de sinsemellan utbytte åsikter om. Hela undersökningen genomfördes en och samma dag varför tillförlitligheten i de enskildas svar är att betrakta som mycket god. Många lärare angav logiskt tänkande som en viktig del i förståelsen av matematik. Men vad är logiskt tänkande? Jag har kommit fram till att det är ett abstrakt tänkande som skiljer sig mellan olika individer. I min studie angav lärarna språkproblem, låsningar, stress och tråkigt ämne, som några uttryck när eleverna visade svårigheter inför matematiken. Om eleverna tycker matematik är ett tråkigt ämne kan det komma att påverka deras attityd och inställning till ämnet. Detta är något som Magne gör oss uppmärksam på då han hänvisar till amerikanska undersökningar om attityder hos elever i skolår 4 %u2013 6. Att lärare och elever inte alltid talar samma språk framkommer också när eleverna svarar att de inte alltid förstår sina läxor samt att de inte upplever att de haft grupparbeten i samma utsträckning som lärarna anger. Detta bekräftar Vygotskijs och Bernsteins teorier att inlärning påverkas av den kommunikation som förs mellan elev och lärare.

No description available.

No description available.