Denna kvalitativa studie undersöker möjliga samband mellan strukturerat lärande i kooperativa arbetsformer och SUM-elevers delaktighet. För att SUM-eleverna ska vara reellt inkluderande krävs en upplevelse av delaktighet i alla tre aspekter, fysisk, social och didaktisk. Denna undersökning fokuserar på matematiska resonerande samtal i grupp för att se om SUM-eleverna kan delta på samma villkor som sina klasskamrater inom klassens ram. Forskning har visat att det finns lärmiljöer och undervisningssätt som ger bättre förutsättningar till lärande för alla elever. Skollag och läroplan ger ett dubbelt uppdrag, demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget. Modellen Kooperativt Lärande skulle kunna möjliggöra detta samtidigt. Studien bygger på en intervention som gjorts i form av deltagande observation. För att kunna besvara frågeställningarna har en triangulär ansats gjorts. Fältanteckningar, intervjuer och enkäter har använts för att fånga upp elevernas agerande och upplevelser. Studien utgår från ett socialkulturellt synsätt på lärande och har teorier om gruppen betydelse för lärande, positivt ömsesidigt beroende och kooperativ lärande som teoribas. Slutsatsen är att Kooperativt Lärande ger många möjligheter för elever med olika behov och kunskapsnivåer att utvecklas. Arbetsmodellen ger en möjlighet till reell inkludering för SUM-eleverna, men kräver mycket av den undervisande läraren. För att ett ömsesidigt positivt beroende ska uppstå krävs noggrann planering av tid, grupper och uppgifter. Det förutsätter att läraren är väl insatt i arbetssättet och är beredd att se sin roll på ett nytt sätt, samt att förstå budskapet bakom modellen.

För de elever som idag går i grundskolan har undervisningen från första dagen i skolan styrts av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11).  Till skillnad från tidigare läroplaner har Lgr 11 ett tydligt fokus på resultat och målstyrning och en viktig del av detta är formativ bedömning och att eleverna utvecklar förmågan att bedöma sina resultat. För att lyckas med detta krävs att läraren skapar situationer där eleverna får träna på att skatta sin egen insats men också på att ge återkoppling till sina kamrater. Kooperativt lärande så som exempelvis kamratrespons, har visat sig ha dokumenterat goda effekter på elevers lärande. För lärarprofessionen är kunskaper om dessa effekter värdefulla, inte minst för att med forskning i ryggen kunna motivera olika didaktiska val. De aspekter (kunskapsutveckling, uthållighet och motivation) som undersöks i detta examensarbete hänger samman med de framgångsfaktorer för lärande som Hattie (2012) och Wiliam och Leahy (2015) identifierat utifrån sina metaanalyser. Forskningen har fått stort genomslag vilket gör det intressant att addera elevperspektivet till den kunskap som redan finns. Syftet med den här studien är att undersöka mellanstadieelevers upplevelse av arbetssättet kamratrespons inom svenskämnet. Vad är elevernas uppfattning om kamratrespons och hur påverkar arbetssättet dem gällande kunskapsutveckling, uthållighet och motivation? För att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts, med fokusgruppsdiskussion som undersökningsredskap. Resultaten pekar i huvudsak på att eleverna har en positiv uppfattning om kamratrespons. När det gäller kunskapsutveckling ger arbetssättet dem insikter, främst på konkret nivå. En utmaning är att eleverna behöver rustas väl för att kunna ge varandra respons. Resultatet visar att en del elever upplever att de inte är kompetenta nog att ge respons vilket skapar en obalans i gruppen och detta riskerar att sätta käppar i hjulet för att gruppen ska uppnå det positiva ömsesidiga beroende som Fohlin, Moerkerken, Westman och Wilson (2017 ss. 115-117) menar är kärnan i det kooperativa lärandet.   När det gäller hur kamratrespons påverkar elevernas uthållighet ser den ut att gynnas i de fall eleverna får relevant respons. Mottagarperspektivet spelar också roll eftersom eleverna vill att andra ska tycka att de skriver bra. Elevernas motivation för att skriva ser även ut att kunna påverkas positivt just för att arbetssättet är transparent vilket ger tillgång till många förebilder och skapar en gemenskap kring skrivandet men precis som gällande uthålligheten hänger framgången på att det finns ett positivt ömsesidigt beroende i gruppen. Det är därför viktigt att man som lärare organiserar lärandet på ett sätt så gruppen har ett gemensamt mål där individuella insatser tydliggörs. Ger återkoppling och beröm för alla delar av responsprocessen, stöttar eleverna gällande vad och på vilket sätt de ska ge respons samt parar ihop elever så de har likande kunskapsnivå.

The purpose of this study is to find out how formative peer assessment can be a help in the learning process of students in lower secondary school, as well as a resource to decrease the workload of the teacher in order to give them more time to support students in the classroom. The students were assigned a short writing assignment and were then asked to provide peer response on a text by an anonymous classmate. They were given the choice to write their feedback in Swedish or in English. The third and final step was to edit their own text with the help of the peer feedback they had received. An analysis was made of the peer comments as well as of the st udents’ ability to use those comments to make improvements in their own text. Findings include a tendency towards more general comments on content and story (macro level) among the students who gave their response in English. The students who gave their feedback in Swedish were more able to give advice on micro level aspects of the text, i.e. spelling, grammar, punctuation and vocabulary. Another finding was that students with weaker English skills were also more likely to give comments of a more general nature than students with stronger English skills. However, the study showed that students on all levels benefited from the process of giving and receiving peer feedback.

Utgångspunkten för den här kunskapsöversikten har varit frågan om vilka kunskaper vi får i skolan som är hållbara över tid så till vida att vi får nytta av dem även senare i livet. Förmågan att samarbeta är exempel på en sådan kunskap. När vi i skolan tränar på att samarbeta kallar vi metoderna för detta exempelvis EPA (enskild, par, alla), kamrat respons och Karusellen. Gemensamt för dessa metoder är de används för att lära ut bådeämnesinnehåll och sociala förmågor och att eleverna aktiveras som läranderesurser förvarandra. Strategin att aktivera elever som läranderesurser för varandra är något som John Hattie och Dylan Wiliams förespråkar. Deras forskning har trots kritik, de senast åren fått stort genomslag såväl när det gäller direktiv från Skolverket som för lärarutbildningarnas innehåll samt i skolans vardag. Just därför är det extra intressant att söka evidens i fler källorför hur framgångsrikt det egentligen är att involvera elever som läranderesurser för varandra. Den här kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som kännetecknar forskningen kring att elever aktiveras som läranderesurser för varandra inom ämnet svenska (eller elevernas förstaspråk). I översikten undersöks utifrån forskningsområdet särskilt effekten av kooperativt lärande. I en fördjupad analys fokuseras på metaanalyser och då primärt metaanalysernas resultat för att på så vis identifiera styrkor och svagheter inom forskningsfältet. Fokus har varit att ta del av metaanalyser då de beskriver de stora dragen som kännetecknar forskningsfältet. Effekterna av de kooperativta metoderna har initialt kartlagts mer allmänt och därefter har särskild uppmärksamhet riktats mot det som är relevant för effekterna gällande svenska eller motsvarande, alltså elevers första språk. I en fördjupad analysfokuserar översikten på metastudiernas resultat för att identifiera styrkor och svagheter som finns inom forskningsfältet. Skälet för detta är att metaanalyser syftar just till att uppmärksamma styrkor och svagheter vilket ger en samlad bild som blir relevant för såväl praktik som framtida forskning. Utifrån den sammantagna forskningen som kartlagts kan konstateras att kooperativt lärandeser ut att ha positiva effekter på lärandet men eftersom vi har med människor att göra är det svårt att hävda att metoderna fungerar på samtliga elever. Utifrån kunskapsöversikten går det att urskilja ett par områden där det skulle vara intressant att ta reda på mer gällandekooperativt lärande och dess effekter. Ett sådant område är elevernas attityd till kooperativt lärande samt elevernas uthållighet i samband med kooperativa lärmetoder. Vidare skiljer sig det svenska skolsystemet från andra länders och därför är studier som tar hänsyn till de förhållanden som råder i den svenska skolan intressant. Nyare studier gällande kooperativt lärande kopplat till språk, i synnerhet till svenskämnet saknas också inom forskningsfältet.

We learn more and practice social skills through cooperative learning. Research has shown that students who work together towards common goals become more motivated and therefore gain more knowledge.  Students who have challenges whilst learning can benefit from cooperative learning, but what about the high-performing students? How do high-performing students interpret cooperative working? In this essay I will, with a socio-cultural perspective, analyse the high performing students' ideas on cooperative learning. Students participated in a group interview. They conducted a survey with multiple choice questions and open answers questions and were observed during some lessons. The results of these surveys were analysed using Robert Slavins analysis model where I have looked at cognitive outcomes and non-cognitive outcomes as: interaction, altruism and intersubjective understanding. The results showed that students appreciate the cooperative learning but they see a danger of free-riders. The students also expressed a fear of being graded unfairly. The conclusion is therefore that the teacher's role is important to counter the negative aspects that the students raise. The teacher needs to have a clear structure and a clear goal of cooperative lessons to ensure that all students benefit from both cognitive and noncognitive outcomes.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverar elever att arbeta mot godkända betyg samt vilka skillnader det finns i elevernas upplevelser av motivation på Kunskapsskolan respektive kommunala skolor i en storstad i Sverige. En kvantitativ metod har använts, där pappersenkäter delats ut till elever på respektive skola. Totalt deltog 55 elever i studien, 33 från Kunskapsskolan och 22 från den kommunala skolan. Enkäten innehöll mestadels frågor med svarsalternativ men även två öppna frågor. Data har analyserats och räknats om till procent som presenteras i tabeller. Enkätens öppna frågor presenteras i en tematisk analys. Resultatet visar att eleverna på Kunskapsskolan upplever en högre nivå av socialt stöd i skolan än eleverna på den kommunala skolan. Kunskapsskolans elever trivs även bättre med sina klasskamrater och övriga elever på skolan, jämfört med den kommunala skolan. Kunskapsskolan använder sig av ett kooperativt lärande med influens av tävlingsinriktat lärande medan den kommunala skolan använder individualistiskt lärande influerat av tävlingsinriktat.

Vi har i detta produktionsarbete undersökt hur lärare i den svenska skolverksamheten i årskurs F-3 uppfattar och arbetar med kooperativt lärande inom problemlösning i matematik. Likaså har vi undersökt vilka utmaningar som kan förekomma genom denna typ av undervisningsmetod. Vi har använt oss av intervjuer för att kunna gå djupare in på ämnet där lärare, från olika svenska skolor, har deltagit i studien. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar huruvida kooperativt lärande kan förbättra undervisningen i matematik inriktat mot problemlösning i årskurs F-3. Syftet är även att undersöka hur lärare uppfattar användningen av arbetsmetoden och om arbetsmetoden är pålitlig. Genom ett strategiskt urval förfrågades samt valdes åtta lärare ut att delta i studien. Resultatet visade att lärare ser en vinning i att arbeta kooperativt i sin matematikundervisning vid problemlösning men det kräver dels att lärare har förkunskaper och dels en god planering för att kunna uppfylla detta. Resultatet visade även att lärare behöver tänka på hur de konstruerar grupper för att arbetsmetoden ska fungera.

Denna studie fördjupar sig i det kooperativa lärandets grunder kopplat till elevers produktion av faktatext i årskurs 2. Under en treveckorsperiod med sex-åtta tillfällen har 43 elever inkluderats i en undervisning som genomsyrats av det kooperativa lärandet. Det kooperativa lärandet utgår, liksom denna studie, från teorier av Vygotskij och Dewey. En central grundsten i dessa teorier är att lärande och kunskapsbildning sker i kommunikativa, sociala sammanhang. Tidigare forskning har visat att kooperativt lärande har positiva effekter på elevers muntliga och skriftliga förmågor. Vidare kan det kooperativa lärandet bidra till att elever utvecklar en djupare förståelse för ett innehåll, skapar inkludering med hjälp av delaktighet och ett elevcentrerat lärande. Det kooperativa lärandet är gynnsamt för elevers utveckling av vokabulär, grammatik och deltagande. Dock finns det få studier som fokuserat på elever i de lägre åldrarna, vilket denna studie gör. Syftet med studien är att bidra till en utökad forskning kring det kooperativa lärandet i yngre åldrar. Studien svarar på frågeställningarna: ”Vilka språkförändringar kan vi se i elevers faktatexter från den första strukturens genomförande till den andra strukturens genomförande utifrån det kooperativa lärandet?” och ”Hur deltar elever i grupper i en svenskundervisning som präglas av kooperativt lärande?” I linje med tidigare studier bekräftar den här studien att det kooperativa lärandet verkar ha gynnsamma effekter för elevernas produktion av faktatexter och delaktighet samt engagemang. Studien visar att eleverna i grupp kontra enskilt förbättrade sin förmåga att producera faktatexter genom muntlig kommunikation. För framtida forskningsområde behövs det fler studier som under en längre tidsperiod fördjupar sig inom det kooperativa lärandet och elevers skrivförmåga.

Kooperativt lärande i matematik är en framgångsrik metod och lärare över hela världenförespråkar och arbetar utifrån detta arbetssätt (Kagan och Stenlev, 2017). Syftet meddenna kunskapsöversikt blev således att undersöka vad som krävs för att göra kooperativtlärande kunskapsutvecklande och vilken roll läraren har. Undersökningen gjordes genomsammanställning och analys av befintlig forskning. Sökningar genomfördes i olikadatabaser för att identifiera vetenskapliga artiklar som sedan analyserades ochsammanfattades. Resultatet visade att läraren har en betydande roll i det kooperativalärandet för att det ska fungera. Utifrån resultatet fick vi fram att gruppsammansättningar,undervisning om kooperativt lärande samt att ge elever med neuropsykiskafunktionsnedsättningar (NPF) stöttning är framgångsfaktorer i det kooperativa lärandet.Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån personliga erfarenheter samt vad som skullekunna vara relevant för framtida forskning.

The following study aims to investigate how pupils benefit from the work with problem solving in cooperative learning and what mathematical abilities the pupils develop in this type of work. The target of this study is elementary school. The result of this study is based on a selection of scientific articles. The problem statement has been a decisive factor in the choice of articles. The conclusion of this study is that the pupils benefit from problem solving within cooperative learning because it supports pupils' ability to solve mathematical problems. Also the students benefit from discussions with their peers when they are reasoning together and use mathematical terms. The abilities that develop using problem solving in mathematics education are abilities that are stated in Lgr11 (Skolverket, 2019) and creative abilities. Other abilities that develop using problemsolving within cooperative learning are logical thinking and reasonableness assessment.