Elevernas motivation i förhållande till undervisningskvaliteten och vice versa har uppmärksammats såväl av lärare, skolledare, myndigheter och övriga aktörer inblandade i skolutvecklingsarbetet (Skolverket, 2013). I nuvarande studien undersöks Kooperativt Lärandets tillämpning och dess påverkan i elevernas motivation inom ämnet programmering på gymnasiet och hur arbetssättet kan användas för att utveckla elevernas glädje för kunskap. Perspektivet för studien är elevcentrerat och ägnar sig åt två forskningsfrågor: 1) Vad har gymnasieeleverna för uppfattning om hur Kooperativt Lärande kan påverka deras motivation? och 2) På vilket sätt kan Kooperativt Lärande som arbetssätt utveckla elevernas motivation inom programmeringsundervisning? I studien används en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar med utgångspunkt i deltagarnas förkunskaper om Kooperativt Lärande och gruppens låga motivation i programmeringsundervisningen som reflekteras i resultaten av första diagnosenkäten. Det didaktiska ingreppet inom den egna undervisningspraktiken blir en avgörande insats och visar tydliga förändringar i en ytterligare enkät där resultaten jämförs med diagnosen. Genom fördjupande intervjuer undersöks motivationen i en fokusgrupp, och de hinder vilka framkallar de mindre lyckade resultaten. Resultaten av datainsamlingen analyseras och jämförs med den teoretiska ramen och tidigare forskning i litteraturöversikten. Studien visar en konsekvent förbättring i både den gemensamma och individuella motivationen samt en ökning av deltagarnas kunskaper om lärandestrategier. Kooperativt Lärande visar sig vara en stimulerande undervisningsstrategi för både eleverna och pedagogen vilka bestämmer sig för att försätta med förebyggande kontinuerligt arbete inom ämnet programmering i gymnasieskolan.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om vilka effekterkooperativt lärande kan ha på SO-undervisning i skolan. Vi har identifierat relevant forskning iolika databaser med hjälp av ämnesrelaterade sökord. Detta har resulterat i olika vetenskapligaartiklar, avhandlingar och studier som berör vårt område. Detta har sedan sammanställts för attkunna klarlägga effekterna i kooperativa arbetsmetoder. Effekterna har visat sig vara tydligtpositiva för användandet av kooperativt lärande både på individ- och gruppnivå.Samarbetsaspekten inom metoden har klara fördelar för elevernas sociala förmåga ochansvarstagande. Det kooperativa lärandet är något som alla elever gynnas av, oavsettkunskapsnivå. Metoden ställer stora krav på läraren vid applicering av arbetssättet då det krävsen viss kompetens och kunskap i genomförandet för att få den önskade effekten och resultatet.

Denna studie fokuserar på hur lärare arbetar och upplever arbetet med Kooperativt lärande (KL) i NO-undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på om KL kan vara ett sätt för lärare att möta elevers olika behov i NO-klassrummet. Undersökningen bygger på observationer och intervjuer av 3 lärare verksamma i skolans lägre åldrar och som arbetar med KL. Resultatet visar att lärarna utformar uppgifterna genom att de utgår från kunskapsmålen i NO och lägger till kooperativa strukturer där de anser att de förbättrar NO-undervisningen och gynnar elevernas lärande. NO-uppgiften utformas på ett sätt som skapar ett positivt ömsesidigt beroende mellan eleverna, som arbetar i grupper, där samarbete krävs för att lyckas med uppgiften. Lärarna uttrycker att de får tid till att se alla elever, att de får ”fler elever med på tåget” samt att eleverna blir varandras lärresurser. Slutsatsen i detta arbete är att KL kan vara en möjlig väg för lärarna att möta elevers olika behov i undervisningen.

Ett av kunskapskraven i ”Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet” (Lgr11, 2019) är att kunna uttrycka sig muntligt inom matematik. Skolinspektionens rapport år 2020 visade att flertalet av elever inte engagerade sig vid muntlig matematik. Denna typ av matematik bör ta mer plats i undervisningen för att ge en variation för elever eftersom den muntliga matematiken bidrar med diskussioner och samtal som får elever att utveckla tre olika förmågor – logiskt tänkande, begrepp och resonemang. Tidigare forskning visar att matematiska diskussioner är nyckeln till matematiks inlärning. Denna studie har för avsikt att beskriva hur sju mellanstadielärare anser att den muntliga matematiken kan utformas för att möjliggöra ett gott lärande. Frågeställningen som studien bygger på är: Hur kan den muntliga matematiken utformas så att den möjliggör ett gott lärande mellan elever? Det teoretiska ramverket i denna studie är ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studiens resultat visade att lärare måste förbereda sig själva och sina elever för att de ska gynnas av den muntliga matematiken. Resultatet visade även att den muntliga matematiken måste innehålla olika undervisningsmetoder så att elever blir inkluderade och kan vara delaktiga i sitt lärande. Konklusionen är att det krävs ett accepterande klassrumsklimat där alla elever känner sig trygga för att kunna sätta ord på sina egna tankar. Genom ett kooperativt lärande varieras undervisningen och möjliggör ett gott lärande elever emellan. Genom förberedelser från lärarens sida kan alla elever medverka och utvecklas i den muntliga matematiken.

Skrivandet utgör en viktig del i människans liv. Det är emellertid en komplex process innehållande många moment som kräver kognitiv förmåga. En ständig utmaning för verksamma lärare är att räcka till för alla sina elever. Stora elevgrupper med varierande förmågor och behov sätter press på eleverna, läraren och undervisningen. Behöver det verkligen vara så? Skolan bidrar till att förbereda och forma framtidens samhällsmedborgare där en viktig aspekt är förmågan att samarbeta. Vilka effekter kan uppnås genom att låta elever lära av varandra? Följande kunskapsöversikt ämnar att sammanställa forskningsfältet för kooperativt lärande som metod för skrivutveckling. För att uppnå vårt syfte formulerades två frågeställningar; Vad säger forskningen om kooperativ lärande som metod för skrivutveckling? och Hur definieras kooperativt lärande som begrepp, samt vad ryms inom det? Frågeställningarna utgör kärnan i vår kartläggning och diskussion. I vår kunskapsöversikt har vi sammanställt ett urval av kvalitativa studier inom fältet för kooperativ metod för skrivutveckling. Utifrån urvalskriterier identifierade vi elva stycken artiklar som därefter analyserades. Studierna har stor variation gällande geografiskt område, kön och ålder på deltagare. Samtliga studier har dock kommit fram till liknande resultat med hjälp av olika modeller. Samtliga studier genomförde för- och eftertester på elevgrupperna. Testerna presenterade i alla studier utom en ett förbättrat resultat kring elevernas lärande och skrivutveckling. Värt att nämna är dock vikten av lärarens kompetens och styrande roll i arbetssättet vilket vi tar med oss i vår yrkesroll.

Syftet med studien är att få större förståelse för hur sex lärare förhåller sig till det kooperativa lärandet i den ordinarie undervisningen. Vi vill även få mer kunskap om hur lärarna utvärderar arbetsmetoden. Studien är av kvalitativ karaktär och en semistrukturerad intervjuform har använts som datainsamlingsmetod. Vi genomförde sex intervjuer med verksamma lärare som arbetar med kooperativt lärande i undervisningen. Resultatet visar att samtliga tillfrågade lärare har en positiv inställning till kooperativt lärande, då de ser flera vinster med arbetssättet. Vinsterna är bl.a. aktiva elever, gruppstärkande samt språkutvecklande aspekter. Kooperativt lärande är inte bundet till något specifikt ämne, utan används ämnesövergripande. Utvärderingen av arbetsmetoden visade sig vara något knapphändig. Det var vanligt förekommande att strukturer utvärderas snarare än vad arbetsmetoden kooperativt lärande generar i. Det mest intressanta resultatet är lärarnas positiva inställning till kooperativt lärande trots avsaknad av mätbara kunskapsresultat.

Abstract  Denna kunskapsöversikt har genomförts för att få svar på frågan “Vilka metoder för kooperativt lärande används i matematikundervisningen i Sverige samt resten av världen, och hur effektiva kan de vara?”. Översikten ser över flera olika metoder och koncept, dessa är; TPS, STAD, TAI, peer collaboration och Jigsaw. Även hur de används i de olika länderna som studierna gjorts i, undersöks. Dessa metoder och koncept valdes då flera studier satte dessa i fokus. Kunskapsöversikten ser även över ifall metoderna är effektivare än den traditionella undervisningen som används i dessa länder.  Kunskapsöversikten har utförts med hjälp av en sökprocess i sökmotorn “LibSearch”. Sökorden “cooperative learning” och “mathematics” har varit utgångspunkten för sökningar kring frågan. Även sökordet “methods” har använts när studier kring metoder i kooperativt lärande var viktigt att hitta.  Resultaten visar att kooperativt lärande samt deras metoder är mer effektiva än traditionell undervisning i matematik. Kooperativt lärande kan även delas in i två olika beskrivningar; ett metodfokuserat arbetssätt, som fokuserar på att använda den bästa metoden, och ett kooperativfokuserat, som fokuserar på att arbetsformen för eleverna uppfyller kravet för att ses som kooperativt. Länder som inte arbetat kooperativt men infört det får även en högre effekt än länder som redan har infört det, men skiftar metod. Det identifierades även att TAI och STAD var två metoder som fungerade bra i de klassrum där kooperativt lärande introducerades. Fortsatt jämförande av de två metodernas arbetssätt är något som kan forskas vidare om för att få ytterligare information om någon metod är den mest effektiva.  Nyckelord: Jigsaw, kooperativt lärande, peer collaboration, samarbete, STAD, Sverige, TAI, TPS

För godtagbara kunskapskrav vid slutet av årskurs 3 ska eleven getts möjlighet att samtala i och om ämnet matematik. Att kommunicera matematiskt är en bidragande faktor för att uppnå ett fördjupat lärande. Faktorer som främjar kommunikationen likt arbete i grupp används inte i samma utsträckning i matematikämnet som andra ämnen. Syftet är därmed att se till lärarens sätt att föra och bedöma elevernas muntliga förmågor i matematiken genom samarbetsinlärningsstrategier och strukturer. Studien ska även se till vilka påverkningsfaktorer samarbetsinlärningsstrategier och strukturer har på kommunikationen vid arbetet i grupp. Området blir belyst i en systematisk litteraturstudie baserat på 10 granskade studier för att besvara frågeställningarna. Det urval av litteratur som gjorts visar i resultatet till att kommunikationen som nämnts ovan är en viktig del för att uppnå matematiska förmågor. Resultatet visar även till att elever gynnas av planerade samarbetsinlärningsstrategier och strukturer som pågår under längre perioder både i sin sociala och prestationsmässiga förmåga. Trovärdigheten för resultatet kan påverkas då det är svårt att generalisera slutsatser ur ett bredare perspektiv utifrån den mängd litteratur som granskats.

Kooperativt lärande är en undervisningsmetod där elever lär av varandra. I Sverige är intemetoden särskilt välanvänd inom matematikundervisning där matematikboken har endominerande roll. Denna kunskapsöversikt undersöker, genom en systematisklitteratursökning, huruvida kooperativt lärande kan öka elevers motivation och attitydgentemot matematiken och om den ökade motivationen leder till högre prestation.Resultatet visar att kooperativt lärande är en effektiv metod för att skapa ett intresse förmatematik. Många elever uppskattar arbetsmetoden och de lär sig mer än endastämneskunskaper när de får arbeta tillsammans. Flertalet elever som undervisas medkooperativt lärande presterar bättre på kunskapsmätningar än de som undervisas medtraditionell undervisning. Det kan för läraren vara en väldigt tidskrävandeundervisningsmetod att implementera och den måste vara väl strukturerad för att ge bästaresultat.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för vilka arbetsformer som presenteras i forskning som gynnsamma för elever i matematiksvårigheter i årskurserna F-3. För att kunna besvara detta krävs inledningsvis en redogörelse för vilka olika former av matematiksvårigheter som skrivs fram i forskning som förekommande i årskurserna F-3. Syftet har således delats in i två frågeställningar: Vilka olika former av matematiksvårigheter presenteras i forskning, och vilka förklaringar redogörs för varför elever hamnar i matematiksvårigheter? Samt vilka arbetsformer skrivs fram i forskning som gynnsamma för elever i matematiksvårigheter?  Metoden som användes för att finna adekvat forskning var i största utsträckning en datorbaserad litteratursökning, men även manuella sekundärsökningar tillämpades som metod. För att finna relevant forskning att belysa i kunskapsöversikten söktes med hjälp av adekvata nyckelord flertalet forskningsrapporter, doktorsavhandlingar och artiklar upp via databaserna SwePub och ERC. Dessa granskades och säkerställdes att de var av vetenskaplig karaktär. Vidare undersöktes källornas referenslistor i den utvalda forskningen, vilket utmynnade i ett antal sekundärkällor av relevans för kunskapsöversiktens frågeställningar. Som stöd för våra val av källor har Backman (2016) och Östlundh (2017) varit till stor hjälp.  Resultatet av den litteratursökning som gjorts mynnade ut i relevant forskning som användes och gav svar på kunskapsöversiktens frågeställningar. Kunskapsöversiktens resultat är tematiskt och uppdelat i två huvudfrågor vilka kom att sätta grunden för rådande underrubriker. Resultatet presenterar specifika- och generella matematiksvårigheter samt särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM). Resultatet redogör för kognitiva, medicinska, pedagogiska, känslomässiga och miljömässiga förklaringar och faktorer som beskriver varför elever hamnar i matematiksvårigheter. Det framgår även i resultatet flertalet gynnsamma arbetssätt för elever i matematiksvårigheter. I resultatet redovisas: Inkludering, intensivundervisning, kooperativt arbete, formativ bedömning, högläsning, samt läsplatta. Slutsatsen av resultatet påvisar att det finns flertalet lämpliga metoder för att arbeta med elever i matematiksvårigheter. I slutsatsen redogörs även för eventuella konsekvenser av de olika arbetsformerna.  Nyckelord: Dyskalkyli, generella matematiksvårigheter, inkludering, kooperativt arbete, matematiksvårigheter, specifika matematiksvårigheter, SUM, särskilt stöd