Aim: The aim of the study was to describe the experience of working environment in open plan office within IT- sector. Background: Previously was the most common office model cell office, open plan office is now the most common. A good working environment in theise two office types needs different attributes. A theory to explain relationship between health and unhealth is Karasek and Theorells demand- control- supportmodel. Method: A qualitative interview study was performed to gain a deeper understanding of the experience of working in open plan office within IT- sector. Ten informants from two different organizations were chosen. The result has been analyzed with qualitative content analysis. Results: The analyses resulted in three themes and six sub-themes. The result showed that there were both positive and negative aspects of working environment in open plan office. Positive aspect was mentioned as good communication and good social interaction while high sound level and disturbing working situation was mentioned as negative aspects. Conclusion: The result shows that there is many aspects to take in consideration white work in open plan office. To have a good working environment there is need to have a deeper understanding from the organization how the open plan office affect the individual. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av arbetsmiljö i öppna kontor inom IT-sektorn. Bakgrund: Tidigare var den vanligast förekommande kontorsmodellen att sitta i enskilt cellkontor numera har öppna kontor blivit den vanligast förekommande arbetsplatsmodellen. Förutsättningen för god arbetsmiljö ser helt olika ut i dessa två kontorsmodeller. I öppna kontor är Karasek och Theorells Krav- kontroll- stödmodell en användbar teori för att tydliggöra förhållandet mellan hälsa och ohälsa på arbetsplatsen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att få en djupare förståelse för upplevelsen av att arbeta i öppna kontor inom IT-sektorn. Tio informanter från två olika verksamheter intervjuades och materialet analyserades sedan med kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Det framkom både fördelar och nackdelar i arbetsmiljön på öppna kontor. Bland annat god kommunikation och det sociala samspelet lyftes som fördelar medan ljudnivån och brist på ostörd arbetsmiljö ansågs negativt. Konklusion: Studiens resultat visar att det finns många olika aspekter att ta hänsyn till vid arbete i öppna kontor. För att få en god arbetsmiljö krävs förståelse från verksamhetschefer och medarbetare hur det öppna kontoret påverkar individen ur både fysiskt och psykiskt perspektiv

Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar. Brandpersonal har ett farligt yrke och inom brandmannayrket finns många stressorer som påverkar hälsan. Få studier finns gällande brandpersonals upplevelse av krav, kontroll och stöd kopplat till stressrelaterade symtom i arbetet. Det är betydelsefullt att undersöka förekomst av detta, då ohälsa kan få konsekvenser för individen, arbetsgruppen och hela samhället. Syfte: Kartlägga förekomst av stressrelaterade symtom och samband med krav, kontroll och socialt stöd hos brandpersonal i Sverige. Metod: Studien var en del av en tvärsnittsundersökning gällande brandpersonals hälsa där 476 personer deltog. Korrelationsanalyser med Spearmans korrelationskofficient utfördes. Resultat: Låg förekomst av sömn- och magbesvär sågs hos brandpersonalen. Samband påvisades där krav och socialt stöd korrelerade med sömnbesvär och magbesvär. Sömnbesvär och magbesvär korrelerade signifikant. Kön korrelerade med magbesvär. Konklusion: Förekomsten av mag- och sömnbesvär var låg och deltagarna mådde relativt bra. Vidare forskning kring friskfaktorer hos brandpersonal samt fler studier med andra variabler jämfört med krav, kontroll och stöd behövs. / Background: Many health and safety problems revolve around psychosocial factors. The relationship between demand, control and social support affect our health. Increased risk for mental suffering exists when low social support and low control is experienced. Working hours and lack of control can be associated with gastrointestinal- and sleeping problems. Firefighters have a dangerous occupation and many stressors affect the firefighter´s health. Few studies have investigated demand, control and support linked to stress-related symptoms at work for firefighters, it is important to investigate this though it may affect the individual, workgroup and society. Purpose: Identify occurrence of stress related symptoms and their relationship with demand, control and social support in Swedish firefighters. Method: The study was part of a cross-sectional study of firefighter's health, 476 people attended. Correlation analyzes with Spearman's korrelationskofficiens was performed. Results: Low prevalence of sleep- and stomach problems was seen. Correlation was found where demand and social support correlated with sleep- and stomach problems. Sleep- and stomach problems correlated significantly. Gender and stomach problems also correlated. Conclusion: The incidence of sleep- and stomach problems was low and participants felt relatively good. Further research on health factors of firefighters and more studies with other variables compared with demand, control and support is needed.

No description available.

Denna studie grundar sig i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, som tagits fram i syfte att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa. Utifrån de ökande antalet anmälningarna om arbetssjukdom med stress och psykiska påfrestningar som orsak ligger fokus i studien på ohälsosam arbetsbelastning och om det inom kommunen finns kunskaper att förebygga och hantera dessa risker. Syftet har varit undersöka hur kommunen praktiskt arbetar med föreskriften inom tre organisatoriska nivåer och hur de anställda uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Fokus låg även på att undersöka hur de anställda är delaktiga i ovanstående arbetsmiljöarbete. Studien utgick från ett hermeneutiskt perspektiv med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. En gruppintervju bestående av två medarbetare som representerade HR-avdelningen och två individuella intervjuer på chefsnivå. På medarbetarnivån genomfördes två gruppintervjuer med tre medarbetare vardera från de avdelningarna som respektive chef leder. Av studien framgår att goda resultat kan uppnås i den psykosociala arbetsmiljön när alla organisatoriska nivåer integrerar frågorna i sitt systematiska arbetsmiljöarbete och upprättar rutiner för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning. Studien bekräftar att socialt stöd, kunskap, kommunikation och delaktighet är viktiga framgångsfaktorer för en god psykosocial arbetsmiljö. I diskussionen lyfts vikten av att avsätta tid i syfte att förebygga ohälsa och förslag lyfts om att använda krav/kontroll/stöd-modellen som verktyg att analysera och reflektera kring de anställdas arbetsbelastning. / This study is based on the Swedish work environment authority statute book about organisational and social work environment, AFS 2015:4 provisions, that has been developed to promote a good work environment and prevent risks of ill health. Because of the increasing numbers of work-related ill health due to stress and mental strain, the focus in this study was unhealthy workloads and if there is knowledge in the municipality about preventing and dealing with these risks. The aim was to examine how the municipality practically work with the provision within three organizational levels and how the employees perceive their psychosocial work environment. There were also focus on investigating how employees participate in the above environment work. The study was based on a hermeneutic perspective with a qualitative approach through semi-structured interviews. One group interview consisting two employees representing the HR department and two individual interviews at the managerial level. At the employee level, two group interviews were held with three employees from the departments headed by the managers. The outcome of the study shows that good results can be obtained in the psychosocial work environment when all organizational levels integrates these issues in their systematic work environment and establish routines to prevent and dealing with unhealthy workload. The study confirms that social support, knowledge, communication and employee participation are important factors for a healthy psychosocial work environment. The discussion shows the importance of taking time for preventing ill health and suggestions about using the demand/control/support-model as a tool for analysing and reflect over the employee workload.

Syftet med studien var att studera enhetschefers upplevelse av arbetsrelaterad stress, samt hur stressupplevelsen och balansen på deras privatliv varierade. En kvalitativ metod genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Utifrån syfte och Karaseks och Theorells krav-kontroll och stödmodell utformades fyra frågeställningar. Sex enhetschefer intervjuades och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en deduktiv tematisk analys. De fyra huvudtemana: krav på arbetsplatsen, kontroll över arbetssituationen, vikten av socialt stöd samt balansen mellan arbete och privatliv var förutbestämda utifrån teorin. Det övergripande resultatet visade på att respondenterna upplevde höga krav och låg kontroll på arbetsplatsen. Vidare framkom det att det sociala stödet var av stor vikt i respondenternas arbetssituation. Modellens förutsedda stressupplevelse stämde överens med enhetschefernas faktiska stressupplevelse och balansen mellan arbete och privatliv visade sig vara begränsad. / The purpose of this study was to study unit managers' experience of strenuous work and work-related stress, as well as how the stress experience impacted on their privacy. A qualitative method was carried out using a semi-structured interview guide. Based on the purpose and Karaseks and Theorell's demand-control and support model, four questions were formulated. Six unit managers were interviewed, and the collected material was analyzed using a deduction thematic analysis. The four main themes: workplace requirements, control of the work situation, the importance of social support and the balance between work and privacy were predetermined based on theory. The overall result showed that respondents experienced high demands and a low level of control at the workplace. Results also showed that social support was of great importance in the respondents' work situation. The model's predicted stress experience was in line with the unit managers' actual stress experience and the balance between work and privacy proved to be limited.

Vårt gemensamma intresse för arbetsmiljö grundade idén till denna studie, vårt examensarbete, vars syfte är att beskriva lärares arbetssituation med fokus på psykosocial arbetsmiljö och arbetsvillkor samt vilken betydelse ledarskapet har för den individuella arbetsmiljöupplevelsen. Den teoretiska referensramen har sitt fokus på psykosocial arbetsmiljö och behandlar områden som ledarskap, krav-kontroll-stöd modellen, arbetsrelaterad stress, kommunikation samt lärares arbetsvillkor. Metoden är av kvalitativ karaktär där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare och en rektor som alla är yrkesverksamma inom grundskolan. Resultatet visar att lärarna upplever en hög arbetsbörda av administrativ karaktär som behöver minskas för att arbetssituationen ska anses som hanterbar och bidra till ett hållbart arbetsliv. De lärare som ansåg sig ha en rimlig arbetsbelastning har tillgång till stöd, något som de som upplever sig ha en för tung arbetsbelastning saknar. En tematisering av de centrala områden som kunde utläsas ur respondenternas svar upprättades: arbetsbelastning, kommunikation, behovet av stöd och ledarskap, synen på ledarskap samt lärarrollen och det pedagogiska uppdraget. Resultatet analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. De slutsatser som vi kan dra av studien är att det är tre variabler som är avgörande för lärares upplevelser gällande den egna arbetssituationen: tid, stöd och kommunikation. Om dessa variabler är närvarande i verksamheten tenderar personalen att trivas bättre men i de fall dessa variabler däremot är helt frånvarande tenderar det således att få motsatt effekt, en omotiverad och oengagerad personal. Ledare inom skolväsendet bör således arbeta kontinuerligt och strukturerat med dessa tre variabler för att motverka den negativa trenden med sjukskrivningar och uppsägningar bland lärare i den svenska skolan. / Our common interest in the work environment founded the idea of this study, our bachelor degree project, which aims at describing the teachers' work situation with a focus on psychosocial work environment and working conditions and the importance of leadership for the individual work environment experience. The theoretical frame of reference focuses on the psychosocial work environment and addresses areas such as leadership, job-demand-control-support model, work-related stress, communication and teachers' working conditions. The method is of a qualitative nature, in which six semistructured interviews were conducted with five teachers and one principal, all of whom are employed in elementary school. The result shows that teachers experience a high level of administrative burden that needs to be reduced in order for the work situation to be considered manageable and contribute to a sustainable working life. The teachers who considered themselves having a reasonable workload have access to support, something that those who find themselves having a too heavy workload are missing. A thematisation of the key areas that could be read from the respondents' answers was established: workload, the need for support and leadership, the view of leadership, and the role of teacher and the educational task. Then the result was analyzed using the theoretical reference frame. The conclusions we can draw from the study are that there are three variables that are crucial for teachers' experiences regarding their own work environment: time, support and communication. If these variables are present in the business, the staff tend to feel better, but if these variables are completely absent, they tend to have the opposite effect, an unmotivated and unattended staff. Leaders in the school system should thus work continuously and structured with these three variables to counteract the negative trend of sick leave and redundancies among teachers in the Swedish school.

Sammanfattning: Studien tar upp aspekter av hur förskolerektorers arbetssituation påverkas av krishantering. Den tar fasta på de psykosociala delarna i deras arbetssituation. Den syftar också till att ta reda på hur det förändrade uppdraget har påverkat deras arbetssituation, och vilka möjligheter de har fått att kunna hantera krisen på bästa sätt. Bakgrund: Coronakrisen har påverkat samhället på många olika plan. Förskola är en av de verksamheter som klassats som samhällsviktig under krisen och måste hålla öppen. Förskolerektorers psykosociala arbetsmiljö framställs i studier och tidigare forskning som bristfällig. Krisen som de måste hantera utöver deras ordinarie uppdrag kan tänkas påverka deras psykosociala arbetsmiljö. Vilken denna studie vill ta reda på om den gör. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur förskolerektorers arbetssituation påverkas av krishantering. Metod: Studien är en fenomenologisk intervjustudie. Sju förskolerektorer från olika kommuner har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Studien har en induktiv ansats. Resultat: Analysen visade att deras psykosociala arbetsmiljö påverkades på flera plan, både på ett positivt sätt och på ett negativt sätt. Uppdraget fick en helt annan inriktning, och gick från utveckling till att lösa dag för dag. Kraven på rektorerna minskade på vissa sätt, och ökade på andra. Kontrollen minskade på det stora hela. Det sociala stödet ökade såväl på vissa sätt som minskade på andra sätt. Slutsats: Slutsatserna av denna studie är att rektorernas psykosociala arbetsmiljö påverkats av krishantering. Det som förändras mest är graden av kontroll de har i sitt arbete. Den viktigaste förutsättningen att klara av krisen är det informationsstöd de får från kommunen, då det har avlastat dem.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan chefens personlighet utifrån femfaktorsmodellen och anställdas arbetsupplevelse utifrån krav-kontroll-stödmodellen när arbete skedde på distans. Pearsons korrelationsanalys genomfördes för att ge en översikt över relationen mellan chefens personlighet och anställdas arbetsupplevelse. Vidare undersöktes hur mycket av chefens personlighet förklarade variationer i anställdas arbetsupplevelse samt om och hur respektive personlighetsdimension predicerade anställdas arbetsupplevelse samt delkategorierna krav, kontroll och stöd. Ten Item Personality Inventory (TIPI) användes för att mäta chefens personlighet. Fem delskalor från QPS Nordic (34+) med koppling till krav-kontroll-stödmodellen användes för att mäta anställdas arbetsupplevelse. Resultaten påvisade signifikanta samband mellan respektive personlighetsdimension och anställdas arbetsupplevelse. 57.9% av variationer i anställdas arbetsupplevelse kunde förklaras av chefens personlighet baserat på femfaktorsmodellen. Samvetsgrannhet var den enda personlighetsdimensionen hos chefen som enskilt hade en signifikant prediktion på anställdas totala arbetsupplevelse och samtliga delkategorier.  Extraversion hos chefen hade en signifikant prediktion på anställdas upplevelse av kontroll. / The purpose of this study was to explore the relationship between the leader's personality and employees experience of work in a distance context. The study investigated if there was a significant correlation between the leader's personality, based on the five-factory-model, and employees' experience of work, based on the demand-control-support-model. Furthermore, the study explored how much the leader's personality explained the variation in employees' experience of work. Ten Item Personality (TIPI) was used to measure the personality of the boss. Ten questions from QPS Nordic (34+) were used to measure work-experience. The results showed a significant correlation between the leader's personality and distance-workers' experience of work. 57.9% of the variation in the employees' experience of work could be explained by the leader's personality. Concisentiousness was the only dimension that had a significant effect on employees' total experience of work. Extraversion had a significant effect on employees' sense of control.

På senare år har den arbetsrelaterade psykiska ohälsan stått för stora delar av sjukskrivningarna. Man har sett ett mönster mellan långtidssjukskrivningar och de yrkeskategorier som upplevt en ökning mellan psykiska krav och möjligheten för individerna att anpassa sitt egna arbete. Syftet med studien var att undersöka hur trafikkonsulenter inom flygsektorn subjektivt upplevt sin psykosociala arbetsmiljö under pandemin. I studien användes QPSNordic som mätverktyg. Totalt var det 82 deltagare som besvarade enkäten, och 72% av de var kvinnor. Studiens resultat jämfördes med QPSNordics referensdata (N=2010) och två separata Pearson korrelationsanalyser genomfördes. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och kontroll i arbetet. Medelvärdena i referensdata skiljde sig framförallt åt i skalan ”kontroll av arbetstakt”. Resultaten visade att trafikkonsulenter som upplevde hög grad av socialt stöd också upplevde en hög grad av kontroll i sitt arbete, vilket också stöds i tidigare forskning. / In recent years, work-related mental ill-health has increasingly caused long-time sick leave, and a pattern has been seen, showing increased long-term sick leave for the occupational categories that have increased mental demands and less possibility for employees to control their own work. The purpose of this study was to study how traffic consultants in the aviation industry subjectively experienced their psychosocial work environment during the Covid-19 pandemic. QPSNordic, a questionnaire designed to study psychological, social and organizational working conditions, was used as measurement tool. A total of 82 participants answered the survey, 72% women and 28% men. The results of the study were compared with QPSNordic's reference data (N = 2010), and two separate Pearson correlation analyzes were performed. The results showed a positive significant relationship between social support and individual control of work. The mean values in the reference data differed mainly in the scale range: control of work rate. The results showed that traffic consultants who experienced a high degree of social support also experienced a high degree of control in their work, which corresponds with prior research.

Bakgrund: Antalet fall av utmattningssyndrom i Sverige har ökat sedan 1980 och en orsak till ökningen är höga krav i relation till låg kontroll och lågt stöd på arbetsplatsen. Krav-kontroll-stöd-modellen kan identifiera förekomsten av psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på arbetares stressnivåerna. Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med en enkätundersökning för att besvara uppsatsen syfte. Totalt svarade 109 respondenter och data analyserades i SPSS med korrelationsanalyser och Fisher’s exact test. Resultat: Kontorsarbetare skattar höga nivåer av krav, kontroll och stöd. Ungefär 57% av 101 kontorsarbetare skattar att de har en hög stressnivå och ungefär 86% befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Det förekommer en svag till medelstark korrelation mellan krav, kontroll och stöd i samband med stress. Slutsatser: Majoriteten av kontorsarbetare har höga krav, hög kontroll och högt stöd på deras arbetsplats men lite mer än hälften av alla kontorsarbetare har en hög stressnivå. Det förekommer ingen skillnad mellan en gynnsam- och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö i samband med stress.