Begreppet kroppsligt lärande finns inte tydligt uttryckt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Studiens syfte är att ta reda på vad forskningen beskriver som kroppsligt lärande och hur ett kroppsligt lärande kan bidra till elevers kunskapsutveckling i teknik. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökord formulerats utifrån syftet och sedan använts för att systematiskt söka litteratur i databaserna Libris, Summon, ERIC via Ebsco Google Scholar och ERIC via ProQuest. Efter sökprocessen har relevant litteratur genomgått kvalitetsgranskning och en innehållsanalys för att se om litteraturen svarade på frågeställningarna. I studien har fyra teman använts; Teoretiskt och praktiskt lärande, problemlösning, den tekniska världen och pedagogens ansvar. Genom den systematiska litteraturstudien visar resultatet att ett kroppsligt lärande är ett samarbete mellan hjärna och hand, teori och praktik i ett. Elever behöver få använda det kroppsliga lärandet för problemlösning och värdering av teknik. Studiens slutsatser pekar på vikten av användandet av kroppsligt lärande i undervisningen och på den stora roll som läraren har. Läraren bör bedriva en undervisning som är meningsfull och tydlig genom ett uttalat syfte. Den här studien kan redovisa en definition av kroppsligt lärande och vad det kan tillföra för elevernas kunskapsutveckling i teknikämnet. / <p>Naturvetenskap</p>

Det övergipande syftet med studien är att undersöka seende och/eller hörande partners uppfattningar och erfarenheter kring taktil/kroppslig kommunikation tillsammans med en person med medfödd dövblindhet. Vidare är syftet att beskriva hur omgivningen kan ge möjligheter till att utveckla ett språk för personen med medfödd dövblindhet. Studien baseras på ett kvalitativt fokus genom en fallstudie. I fallstudien har video använts för att spela in sekvenser över personen med medfödd dövblindhet och dennes assistenter under en period av två månader. Tre filmsekvenser valdes sedan ut som samtalsbas i intervjuer. Fokusgruppsintervjuer med samtliga assistenter samt enskilda intervjuer med var och en har genomförts. Resultatet inordnades i teman med respektive underkategorier utifrån en innehållsanalys. Studien visar att partners roll är mycket viktig och att de har en stor betydelse då kommunikationspartnerns kommunikativa förmåga är viktig för och påverkar den dövblinda personen egen kommunikativa kompetens. Omgivningens syn på och tilltro till individens förmåga är även viktig för att på så sätt kunna ge möjlighet till en språklig utveckling En bra relation med trygghet och tillit som grund går hand i hand med partnerns kommunikativa kompetens och båda är lika viktiga. Partnern måste kunna avläsa och tolka personens stämma och svara upp i kommunikationen med en taktil/kroppslig utgångspunkt. Motivation och intresse för kommunikationen från personen med medfödd dövblindhets sida kunde ringas in som en stor utmaning i arbetet med att ge möjligheter för språklig utveckling.

Syftet med studien är att belysa teaterlärares erfarenheter av att undervisa i teater med grupper som talar teckenspråk. Studien har som mål att besvara frågeställningarna: Vilka anpassningar gör teaterlärare inför och under teaterundervisningen med grupper som talar teckenspråk? På vilka sätt beskriver teaterlärare samspelet mellan teater och teckenspråk i det kroppsligt gestaltande arbetet i undervisningen? Arbetet med studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med tre teaterlärare. Dessa lärare har olika erfarenheter i att undervisa i teater med teckenspråkstalande elever då de tre bland annat har olika kunskaper i att prata teckenspråk. Analysen av insamlad data gjordes med inspiration av tematisk analys och bearbetades med hjälp av de tre centrala begreppen interaktion, framställning och erfarenhet samt med teoretisk utgångspunkt i den didaktiska triangeln. Genom analysen med inspiration av tematisk analys togs dessa tre huvudteman fram till resultatet: Teaterläraren och dövkulturen, Hur man anpassar undervisningen samt Teckenspråkstalandes gestaltande med kroppen. I resultatet framkom det först och främst att läraren bör ha kunskap om dövkulturen. Det framkom även att undervisning i teater med teckenspråkstalande och hörselnedsatta kräver anpassningar så som att göra inlärningen visuell i stället för ljudlig och att som lärare vara tydlig i exempelvis vem som talar. Det har även framkommit att teckenspråkstalande ofta har ett försprång när det kommer till att gestalta med kroppen eftersom det sker naturligt i deras språk.

Syftet med vår studie är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv bidra till förståelsen för hur kroppsligt samspel uttrycks, uppstår, fortskrider och avslutas i förskolebarns fria inomhuslek samt miljöns och materialets betydelse för detta. För att kunna besvara våra frågeställningar i studien har vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar vid två förskolor. Resultatet visar att kroppsligt samspel uttrycks, uppstår, fortskrider och avslutas på många olika sätt. Miljön och materialet har stor betydelse för det kroppsliga samspelet. Vi menar att miljöns utformning och utbudet av material vid sekvenserna har möjliggjort för barnen att mötas i olika lekar. Mycket material på liten yta såg vi, i viss mån, signalerar till kroppsligt samspel och uppmuntrar barnens lust att dela leken. Våra resultat visar att barn under den fria inomhusleken får möjlighet att interagera med varandra i valfri miljö och med valfritt material. Utbudet och tillgången av miljö och material samverkar till barns möjligheter till intersubjektiva möten. / The purpose of this essay is to from a phenomenological perspective understand how physical interactions occur, express, continue and end during preschool children´s free indoor play and the significance of the environment and material have on physical interactions. The study is based on videofilms and notes from groups with 3-year old children in two Swedish preschools. The study shows that physical interactions occur, express, continue and end in many various ways. Environment and material have a big significance for physical interactions. We think that the design of the environment and the supply of material made it possible for the children to meet in different ways of playing. A lot of material in a small area can, in a way, initiate physical interactions and encourage children´s desire to play with each other and to share the play. Our results show that children, during the free indoor play get the possibility to interact with each other in optional environment and with optional material. The supply and access of environment and material cooperate to give children possibilities to intersubjective meetings.

Den nuvarande forskningen kring positiv kroppsuppfattning bland kvinnor är bristfällig. Kvinnors syn på sin egen kropp handlar snarare om att nedvärdera än att förhålla sig positivt till den. Den tidigare forskningen på ämnet har främst berört en negativ kroppsuppfattning samt sambandet mellan media och kroppsuppfattning. Viktig forskning för denna uppsats har varit Frisén (2014) och Kristina Holmqvist Gattarios (2013) studier. Forskningen har berört motiven bakom en positiv kroppsuppfattning, dessa har varit fokus på kroppens funktion snarare än utseendet. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på hur unga kvinnor utvecklar en positiv kroppsuppfattning om sig själva. Denna studie är av kvalitativ karaktär där åtta intervjuer har utförts bland unga kvinnor i åldrarna 20-26 år. Teoretiska utgångspunkter som valts för arbetet är Roland Paulsens (2010) utveckling av Pierre Bourdieus (1979/2010) teori om kroppsligt kapital samt Fanny Ambjörnssons (2003) teori om normalisering och skapandet av en tjej/kvinna. Resultatet från denna studie har visat att de unga kvinnornas omgivning har spelat en avgörande roll för uppfattningen av en positiv kroppsbild, exempelvis relationer till pojkvän eller familj. / As women's perception of their own body focuses on devaluing it rather than responding positively to it, current research on positive body image among women today is scarce. Previous research on the topic has mostly examined a negative body image and the relationship between media and the body. Considerable research for this study has been done by Frisén (2014) and Christina Holmqvist Gattario (2013), their studies have discussed the motives behind a positive body image, which has proven to be a focus on the body's function rather than appearance. Therefore, the purpose of this study is to find out how young women develop a positive body image. This study is qualitative in nature and consists of eight interviews conducted among young women aged 20 to 26 years. The theoretical framework selected for this essay is Roland Paulsens’ (2010) development of Pierre Bourdieus’ (1979/2010) theory of Physical capital and Fanny Ambjörnsons’ (2003) theory of Making of femininity. The results of this study show that relationships with a boyfriend or family, have played a crucial role for the perception of a positive body image.

Syftet med undersökningen var att observera vilka räknestrategier inom addition och subtraktion elever i årskurs 1 använder sig av när de räknar inom talområdet 0–20. Tre rörelseaktiviteter har designats för studien som ska hjälpa eleverna att visa sina räknestrategier med kroppen som laborativt redskap. Studien är baserad på observationer av de olika aktiviteterna samt uppgiftsbaserade intervjuer där eleverna får reflektera över valda räknestrategier. Resultatet visar att elevernas olika räknestrategier kunde identifieras på ett tydligt sätt när kroppsligt förankrat lärande kombineras med muntligt tal. Denna studie har visat att man med enkla medel kan skapa en lärandesituation där eleverna själva kan konkretisera olika matematiska begrepp på ett lekfullt sätt.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk och progressiv sjukdom som orsakar skador på centrala nervsystemet (CNS). Det medför en rad olika symtom där fatigue är det symtom som flest individer med MS upplever. Fatigue är ett tyst och subjektivt symtom där etiologin ännu inte är helt klarlagd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur individer som har multipel skleros upplever fatigue. Metod: En litteraturstudie där tio artiklar granskats och analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Fatigue upplevs både emotionellt och kroppsligt. Fatigue är nästan alltid närvarande och påverkar dessa individers dagliga liv. Fatigue är ett tidskrävande symtom som involverar prioriteringar och planeringar av vardagen. Det sociala livet kan bli lidande i denna process, men även som en konsekvens av oförståelse från andra individer. Konklusion: Fatigue är ett subjektivt symtom och sjuksköterskan kan inte veta säkert hur symtomet kan upplevas av individen. Denna litteraturstudie kan ge information om olika upplevelser och påverkan av fatigue. Därmed kan sjuksköterskan förbereda sig och därefter kunna ge en personcentrerad omvårdnad. För framtiden efterlyses fler empiriska kvalitativa studier som syftar på att undersöka upplevelserna av fatigue hos den manliga populationen som har MS / Background: Multiple sclerosis (MS) is a chronic and progressive disease that causes damage to the central nervous system (CNS). This causes a variety of symptoms which fatigue is the symptom that most individuals with MS experience. Fatigue is a silent and subjective symptom in which the etiology is still not fully understood.Aim: The aim of this study was to describe how individuals with multiple sclerosis experiences fatigue.Method: A literature review where ten articles have been reviewed and analyzed by a manifest content analysis.Results: Fatigue is experienced both emotionally and physically. Fatigue is almost always present and affects these individuals´ daily lives. Fatigue is a time-consuming symptom involving priorities and planning through out of everyday life. Social life may suffer in this process, but also as a consequence from the lack of understanding from other individuals.Conclusion: Fatigue is a subjective symptom and the nurse cannot know for sure how the symptom can be experienced by the individual. This literature review can provide information on fatigues different experiences and its impact. This allows the nurse to prepare and then be able to provide a person-centered care. In the future more empirical qualitative studies aimed at examining the experiences of fatigue in the male population who have MS are needed.

Fysisk inaktivitet är ett växande samhällsproblem. Yrket som personlig tränare kan ha en viktig roll i arbetet för att främja hälsa. De arbetar främst på kommersiella gym som har som mål att vara ekonomiskt vinstdrivande. Det kan därför finnas en konflikt mellan att arbeta hälsofrämjande och fokusera på att sälja sina tjänster. Syftet med studien är att utforska hur personliga tränare uppfattar sitt yrke som hälsofrämjande, hur de ser på kostrådgivning inom yrket samt om och hur de påverkas av kroppsideal. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med personliga tränare med varierande utbildning, erfarenhet och kön på gym i Malmö. En tematisk innehållsanalys genomfördes för att identifiera olika nyckelord som användes för att kategoriseras i teman. Det framgick utifrån resultatet att det finns en konflikt i det hälsofrämjande arbetet dels på grund av yrkets säljkaraktär, dels från bristande reglering av kompetens och kunskapskrav. Det framgick även att kroppsideal kunde leda till press att se ut på ett visst sätt hos tränarna samt att en vältränad kropp eller hög fysisk förmåga ansågs fördelaktigt eller nödvändigt för att vara en framgångsrik personlig tränare, detta förklaras med hjälp av begreppet kroppsligt kapital som beskriver hur dessa kroppsliga attribut kan tillskriva individer goda egenskaper som kompetens och status. / Physical inactivity is a growing problem in society. The personal trainer profession may have an important role in the promotion of health. Personal trainers work mostly at commercial gyms with the goal of being profitable. There may therefore exist a conflict between personal trainers work to promote health and to sell their services. The purpose of this study was to explore personal trainers view of their profession in the context of health promotion, dietary advice and if and how they are affected by body ideals. Data was collected using semi structured interviews with personal trainers with varying education and professional experience at gyms in Malmö. A thematic analysis was implemented to identify key words that could later be categorized as themes. The results show that there exists a conflict between personal trainers work to promote health and to sell their services. Pressure to look a certain way was also prevalent among the personal trainers and a this was explained through the lens of bodily capital that describes how bodily attributes can ascribe the trainers with good properties like competence and social status.

The purpose of this study is to show the discourses that we can see in the texts from RFSU (2015) and “Rädda Barnen” (2013) about children's sexuality, we connect this empiricism to the preschool curriculum. Furthermore, we highlight the gaps that we can see are the different discourses in the texts and how present or absent physical factuality is. We also want to examine what it could mean for our didactic work with body factuality. Generally, there are a lot of texts about the importance of playfulness and many expressions that leave room for interpretation to the reader. We believe that concepts like playful, positive, equality, security, develop a responsible sexuality, private body parts, intimately, and so forth leaves subjective to interpretation of each individual preschool teacher. Children are described exploring their sexuality through play, were the body are in focus, but are often described limited as children's sexuality. Children's bodily feelings and sexuality described indistinct and confused resulting in that the body is made invisible. The discourses make themselves prominent in our discourse analysis is sexuality discourse, disquieting and fear discourse, discourse of norms, materialistic corporal discourse and the invisible discourse.

Syftet med denna studie är att undersöka grundskollärares upplevelser och uppfattningar av språktillägnandemetoden Dansa en bok. Fokus har varit att få höra lärarnas beskrivning av metoden, vilka didaktiska drag som synliggjorts, vad dans som form kan bidra med i lärande av annat ämne och hur lärarna upplever elevers språktillägnan vid användningen av Dansa en bok-metoden. De teoretiska perspektiv studien utgår från är fenomenologi och socialsemiotik. Även några begrepp från språktillägnan har använts för att kunna förklara lärarnas upplevelse. Forskningsmetoden som används för att undersöka detta har varit en kvalitativ gruppintervju med lärare i lågstadiet. Samtalet som fördes med lärarna var utifrån ett filmat material där metoden användes. Resultatet visade att lärarna pekade på olika faktorer i metoden som stimulerade elevernas språktillägnan. Lärarna lyfte att en lustfylld och tillåtande atmosfär möjliggör att eleverna vågar använda egna strategier för att lära sig nya ord, uttal och meningar. Lärarna menade också att när dans och rörelse används som medel under språklektionen bidrar det till att elever lättare förstår vad som skall göras då hela kroppen är involverad i kommunikationen och meningsskapandet. Lärarna synliggjorde att flera av målen i Läroplanens riktlinjer nåddes när metoden Dansa en bok användes under engelska-lektionen. Studien synliggör även att mer forskning behövs på hur dans kan användas som medel i teoretiska ämnen.