Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central. Lärarna på de båda skolorna har i mångt och mycket fria händer gällande val av skönlitteratur och litteraturdidaktiska arbetsmetoder och de motsätter sig även användandet av en litterär kanon. Påpekas bör dock att det kontinuerliga arbetet mot Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) och dess strävansmål är sällsynt. Av vår studie framgår även att elevernas olikheter (kunskapsmässiga, kulturella, kön) innebär en svårighet vid valet av skönlitteratur för klassen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav – det vill säga de didaktiska frågorna vad, hur och varför – i undervisningen. Vår litteraturgenomgång visar att det undervisningsinnehåll som lärare i idrott och hälsa ofta använder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehåll, i och med detta, missgynnas och får för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgångspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i ämnet idrott och hälsa framhåller. Vi har utifrån vår litteraturgranskning förstått det som att det ännu inte finns forskning gjord på hur lärare i idrott och hälsa gestaltar den nya läroplanen – Lgr 11 – i sin undervisning och därför har vårt intresse väckts för att undersöka detta. Genom halvstrukturerade intervjuer med sju lärare i ämnet idrott och hälsa har vi fått kunskap om dessa lärares didaktiska val, då de planerar och genomför sin undervisning. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån kursplanen i idrott och hälsa (Lgr 11) när de planerar sin undervisning och därigenom väljer innehåll samt aktiviteter. Något som samtliga lärare framhåller är att olika lekar är den mest återkommande aktiviteten i undervisningen. Det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar om hur de ser på ämnet, vad de har för mål med undervisningen, hur de planerar undervisningen samt hur de ser på kursplanen i idrott och hälsa. Exempel på dessa likheter är bland annat att lärarna vill att eleverna ska tycka att ämnet är roligt samt att de lyfter ämnets betydelse för folkhälsan. En av de skillnader som vi har uppmärksammat i resultatet är hur lärarna planerar sin undervisning, vissa av dem använder sig av pedagogiska planeringar – där syfte, innehåll och kunskapskrav uttrycks tydligt – medan de andra använder sig av mer knapphändigt beskrivna planeringar.

Med syfte att analysera två metoder för läs- och skrivinlärning samt att jämföra dessa med den nu rådande kursplanen i svenska har vi genomfört en textanalys av dessa. Frågeställningarna vi ställt för att besvara vårt syfte berör metodernas arbetsupplägg, vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna samt innehållet i kursplanen. Materialet som samlades in var texter som berör de två metoderna samt kursplanen i svenska med tillhörande kommentarsmaterial. För att bearbeta och analysera materialet genomfördes först en innehållsanalys och därefter en analys av lärande utifrån olika lärandeperspektiv, vilka var våra analysverktyg. Slutligen jämfördes metoderna med kursplanen för att säkerställa att metodernas innehåll motsvarade det som står uppställt i kursplanen. Arbetet har resulterat i kunskaper om hur metoderna förhåller sig till kursplanen samt vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna. Med dessa kunskaper kan vi konstatera att metoder måste granskas och att lärare ibland måste frångå en vald metod för att tillgodose kursplanen samt elevers individuella behov.

This thesis is based on a curiosity and interest in how music can affect our mental health. Through a critical discourse analytical perspective, it is investigated how music education (based on the syllabus that will come into force in 2022) can contribute to promoting mental health in young people. The study is based on SEC and how it, in relation to music, can have significance and function for people's personal development. Such as which of the activities that can be conducted in music education can develop SEC and thus promote health. The study was conducted through qualitative text analysis of the material. The results show that the future curricula have good conditions for processing the characteristics of SEC and thus have good opportunities to be a contributing factor in promoting young people's mental health. However, the results also show that these possibilities are not an axiom, as the discursive practice is crucial for the outcome of the social practice where the education and the students are involved.

Vårt arbete består av en empirisk undersökning där vi med kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lärare i grundskolans tidigare år tolkar kursplanen i geografi, och hur de omsätter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla på geografiämnets bredd och möjligheter. Geografiämnet har en särställning då det är tvärvetenskapligt och står med ett ben i samhällsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fått diskuteras också utifrån en sociokulturell kunskapssyn. Vårt resultat visar att delar av innehållet vi får exempel på bygger på kursplanen i geografi men att det finns en variation i hur kursplanen tolkas och realiseras. Vi ser också geografiundervisning som bygger på tradition snarare än kopplingar till kursplanen.

AbstractAndersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar omKorrektion av elevtexter. Malmö högskola: lärarutbildningen.Syftet är att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa tillelevernas erfarenheter. Våra frågeställningar är:• Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller intekorrigera i elevernas skrivna texter?• Vad anser eleverna om skrivträning och att bli korrigerade?För att få svar på de här frågorna har vi intervjuat sex pedagoger på två olika skolor.Därefter delade vi även ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skullekorrigera på sitt sätt. Vi använde oss också av en elevenkät som vi fyllde i samtidigtsom vi intervjuade 60 elever. I arbetet har vi tagit med teoretiskt bakgrund för att viskall kunna få svar på våra frågeställningar och analysera vårt resultat. Läsaren fårinblick om olika litteraturer och vad forskare anser om skrivutveckling och deras syn påkorrektion av elevtexter. Våra viktigaste slutsatser är:• Det inte är rätt att korrigera allt, för då anser vi att skrivlusten kan hämmas. Ivårt resultat har vi fått fram att eleverna på skola B tycker det är roligare attskriva än eleverna på skola A.• Eleverna på skola A får inte lov att skriva fritt i början av sin skoltid. Med hjälpav våra elevenkäter fick vi reda på att de här eleverna tycker mest om att skrivafritt.• Samtliga pedagoger använder sig av skrivstil fast det inte står i kursplanen försvenska. Resultatet visade att många elever tycker skrivstil är det roligaste avvåra alternativ.

BakgrundVi utgår från litteratur som beskriver skönlitteraturens roll i undervisningen. Forskningen påvisar att skönlitteraturen har en stor betydelse för lärandet. Detta betonas även i styrdo-kumenten. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Vygotskij och Säljö.SyfteSyftet är att få förståelse för och kunskaper om hur ett antal lärare resonerar kring sitt sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen.MetodEn kvalitativ studie har gjorts med intervju som redskap för att se hur lärare resonerar kring användandet av skönlitteratur i undervisningen. Vi har använt oss av öppna intervjufrågor för att få innehållsrika svar.ResultatAv resultatet framkommer det att respondenterna arbetar på en mängd olika sätt med skön-litteratur. Genom att arbeta med skönlitteratur menar flera av respondenterna att eleverna utvecklar färdigheter inom både det språkliga och det kunskapsmässiga men de lär sig även om sig själva och om omvärlden. Respondenterna beskrev flera olika arbetsmetoder som utgår från en skönlitterär bok. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Idén till denna undersökning väcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev särskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lägre åldrarna. Som blivande lärare ville vi ta chansenatt få mer kunskap om dessa.SYFTE:Vår avsikt är att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lägre åldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vår undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehåll som enligt kursplanen i matematik skall ingå i grundskolansmatematikundervisning upp till år 5. Inte heller tar de hänsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vår undersökning. Enanvändning av dylika material kräver en medvetenhet hos användaren.

No description available.

Resent research has demonstrated that age does not play as big a part in second language (L2) acquisition as was previously thought. However, L2 acquisition is markedly affected by: (i) the amount of L2 in a pupil’s daily life, (ii) how well teachers are trained in teaching a new language to young learners and (iii) how many hours are given to the subject each week. In Swedish schools there is great variation around when and how English is taught. In order to ensure future equality in L2 teaching we need to find out why this variation exists. One important step towards doing this is to obtain primary school teachers’ views on teaching English. Using a questionnaire, I gathered views from Swedish primary school teachers regarding their own English teaching skills and when they believe English should be taught. The findings show that views on when to start teaching English differ markedly among teachers, varying from year 1 to year 3, as does any relevant guidance from schools/municipalities. It is also apparent that many teachers, 65% of the respondents in this study to be exact, have not had English as an obligatory part of their teacher training. The findings offer a valuable insight into potential underlying reasons for the variability that exists in L2 teaching. / Forskningen under senare år har visat att ålder inte har en lika stor roll i andraspråksinlärning som man tidigare trott. Dock påverkas andraspråksinlärning märkbart av: (i) hur mycket av ett andraspråk som finns med i elevernas dagliga liv, (ii) hur utbildade lärare är inom området för att lära ut ett nytt språk till yngre elever och (iii) hur många timmar som ges till ämnet varje vecka. En stor variation finns inom den svenska skolan när det gäller när och hur engelska lärs ut. För att försäkra oss om en likvärdig utbildning i framtiden så måste vi undersöka varför det är en sådan variation. En viktig del i detta är att få reda på lågstadielärarnas egna åsikter om att lära ut engelska. Genom ett frågeformulär samlade jag in åsikter från svenska lågstadielärare när det gäller deras lärarkunskaper inom engelska och när de anser att engelska bör läras ut. Resultaten visar att det finns delade åsikter inom lärarprofessionen angående när undervisning i engelska bör påbörjas, allt från åk 1 till åk 3, detta gäller även vägledning från skolor/kommuner. Det är också tydligt att många lärare, 65% av respondenterna i denna studie för att vara mer precis, inte har haft engelska som en obligatorisk del av sin lärarutbildning. Resultaten ger en viktig inblick i eventuella bakomliggande orsaker till variabiliteten som existerar när det gäller andraspråksundervisning.