Syfte och frågeställningar I den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare  nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen? Metod Lärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater. Resultat Resultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring. Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning. Slutsats Slusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget. Lärarna upplever att implementeringsarbetet kring den nya kursplanen har varit bristfällig och att den nya friluftsundervisningen därför skjuts på framtiden. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012</p>

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming. / Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen.  Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.

Skolan har ett viktigt arbete i att förbereda eleverna för ett liv i vårt demokratiska samhälle och utbilda dem till goda medborgare med kunskaper om demokrati och värdegrund vilket ska leda till att de ska kunna verka för dessa. Förskning kring demokrati och värdegrund är främst riktad mot grundskolans högre år och gymnasiet. På mellanstadiet finns inte lika mycket gjort och forskning på lågstadiet är så gott som obefintlig. Min studie handlar om arbetet med och undervisningen om demokrati och värdegrund på lågstadiet. Syftet är att undersöka hur demokrati och värdegrund kommer till uttryck i läroplanen, kursplanen, läromedel och lärares tal på svenskt lågstadium, både som en del i ämnet samhällskunskap och ett generellt uppdrag för skolan. Läroplanen, kursplanen och läromedel utgör betingelserna för demokrati och värdegrund i skolan och undervisningen medan talet om detta representerar iscensättningen. Genom textanalys har jag undersökt innehållet i betingelserna medan jag använt intervjuer för att undersöka iscensättningen av demokrati och värdegrund både som samhällskunskapsundervisning och skolarbetet mer allmänt. Resultaten av studien visar att lärarna arbetar mycket med demokrati och värdegrund både i ämnet samhällskunskap och det övergripande uppdraget, tydligt uppbackad av läroplan, kursplan och läroböcker. I undervisningen handlar det mycket om klassråd och majoritetsprincipen. I värdegrunden är kompistema om bemötande och allas lika värde centrala delar. Det som står klart med studien är att det viktiga arbetet kring demokrati och värdegrund startar redan på lågstadiet och är väl etablerat både som betingelser som iscensättning. / The school has an important task in preparing students for life in our democratic society by educating them to be good citizens with knowledge of democracy and the values our society rest on. Research on democracy and values is mainly aimed at the upper school and upper secondary school. In the middle school there is less research to found and even lesser in primary school.   My study is focus on the work with and teaching about democracy and values in primary school. The purpose is to investigate how democracy and values are expressed in the curriculum, syllabus, teaching materials and teachers´accounts at Swedish primary school, both as part of the subject social studies and a general assignment for the school. The curriculum, syllabus and teaching materials constitute conditions for democracy and values in school and teaching, while teachers’ accounrs about this represents what it means to put this into work.   Through text analysis, I have examined the content of the conditions while I have used interviews to examine how democracy and values is put to work, both as social studies teaching and school work more generally. The results of the study show that the teachers work a lot with democracy and values both in the subject of social studies and the overall mission, backed up by the curriuculum, syllabis abd textbooks. In teaching, it is very much about class councils and the majority principle. Regarding values, it often consists of how to be a good friend, how to treat eachother and how to learn about the idea of equal rights and equal value. What is clear from the study is that the important work on democracy and values already starts in primary school and is well established both as conditions and everyday work.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka delar av religionsämnet som tas med i religionsundervisningen idag, hur man tar upp dessa delar, vilken roll kursplanen har när det gäller religionskunskapens utformning samt varför man har format sin undervisning så här. Jag har även undersökt om lärarna upplever att de har friheten att själv forma sin undervisning. För att få fram svar på dessa frågor så använde jag mig av litteraturstudier samt en skriftlig intervju. Arbetet börjar med en tillbakablick hur religionsämnets utveckling har sett ut. Vilken visar att kristendomen har dominerat till största del. När jag sedan undersökte hur det såg ut idag i skolorna så visade resultatet från litteraturstudierna att kristendomen fortfarande hade en särställning. Men min egen intervjustudie visade att de flesta lärare undervisar lika mycket om alla världsreligionerna. Både intervju- och litteraturstudierna visar att de olika delarna inom religionskunskapen inte tas upp olika beroende på vilken religion det handlar om, däremot så tas etikdelen upp med mer diskussioner än de andra delarna. När det gäller varför lärarna formar sin undersökning på det viset så är alla eniga om att eleverna är den största påverkansfaktor. Sedan går åsikterna isär. Min undersökning samt viss nyare litteratur visar på att också läroplanen är en stor påverkansfaktor. Lite äldre litteratur visar på att lärarens egen personlighet och samhället också är stora påverkansfaktorer. Kursplanen spelar en stor roll när lärarna planerar och genomför sin undervisning. Det är alltid den som lärarna utgår ifrån och hämtar stöd ifrån. Det är också utifrån dem de sätter betygen. Utifrån detta så kan man tolka det så att lärarna i min studie inte verkar uppleva att de har så stor frihet, eller så tror de inte att de har så stor frihet. I tidigare undersökningar verkar dock lärarna uppleva att de har mer frihet.

Elevers delaktighet och förmågan att kunna kommunicera är två grundläggande faktorer som kan påverka elevers framtid. För att elever med olika kommunikationsformer ska kunna vara delaktiga i sin lärprocess krävs att det finns tillgång till varierande kommunikationssätt. Formuleringarna i Skolverkets styrdokument var dock inte tillräckligt tillgängliga för elever som läser gymnasiesärskolans individuella program. För att förtydligöra det centrala innehållet i kursplanen och kunskapskraven skapade pedagogerna en unik samtalskarta som använder elevnära språk, AKK, och illustrerade skrifttexterna till bilderna. Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever med utvecklingsstörning kan ges möjlighet att bli mer delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning genom användningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Studien baseras på det sociokulturella perspektivet och KASAM-teori (Känsla av SAMmanhang) och har en kvalitativ deduktiv forskningsansats. Metoden som används i denna studie är intervjuer med speciallärare och elever samt observationer av olika lektioner för att veta mer om de samtalskartor som främjar elevers delaktighet i undervisning och kunskapsbedömning. Analysmetod i den studien är kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att med användning av de samtalskartor som illustrerar det centrala  innehållet i kursplan  och kunskapskravens ”trappor ” blir lektionerna meningsfulla, begripliga och hanterbara, så att eleverna blir motiverade och vill vara delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning. / Students participation and their ability of communication are two fundamental factors that can influence their future. For enabling students with different communication forms to participate in their learning processes, it is necessary to create accesses to varying methods of communication. However, the governing documents of the Swedish National Education Agency were not sufficiently accessible for students in special needs upper secondary school individual program. In order to clarify the central content of the syllabus and the knowledge requirements, the educators created a unique conversation map that illustrates scripture texts for images in the student-friendly language, AAC (Augmentative and alternative communication). This case study aims to investigate the ways to support students to become more active in the education and knowledge evaluation by using the conversation maps.  The study is based on the sociocultural perspective and SOC-theory (Sense of Coherence) and follows a deductive approach. The methods used in this study consist of interviews with specialist teachers and students as well as observations of various lessons, in order to acquire a deep understanding of how the conversation maps can be utilized to promote the participation of students in education and knowledge assessment. The analysis method in this study is qualitative content analysis. The result shows that, by using the conversation maps that illustrate the central content of the syllabus and the required knowledge levels, the lessons became more meaningful, comprehensible and manageable, and consequently the students got more motivated and eager to participate in education and knowledge assessment.

This thesis presents an investigation of the interpretation and application of the concept "communicative competence" in a lower secondary school in the south of Sweden. The reason for this investigation is that the author is in the teacher training programme and seeks to learn more about this important feature of language teaching. The aim is to investigate how the teachers interpret and apply, i.e. teach this oral and written competence, and what exercises the teachers estimate help the development of the communicative competence. The primary material and method of this case study consist of interviews with four teachers of modern languages.The results reveal that the teachers are well acquainted with the concept of communicative competence and that the methods applied help the students develop their oral and written competence. However, the teachers do not use the target language sufficiently, which has also been confirmed in previous research in the field. The results further reveal that the teachers find it somewhat difficult to interpret the course syllabus, especially concerning the teaching of grammar. The conclusion of this study is hence that there is a need for clearer instructions in the course syllabus, as well as more team-work between colleagues in interpreting it. Furthermore, the teachers need to use the target language more efficiently and better adapted to the students’ linguistic level in order for the students to be able to develop their ability to understand the spoken language. The results and the conclusions of this study may be of significance and interest for other teachers and education researchers.

I dagens värld har samhället blivit beroende av teknik och de flesta yrken använder teknik iolika konstellationer. Med alltmer teknisk utveckling har kompetenskraven och arbetsmetoderna förändrats. Det som tidigare upplevdes som ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta har nu blivit ett allmänt sätt att arbeta. Det vill säga - att arbeta i grupper och projekt är sättet att arbeta för de flesta yrken. I en teambaserad miljö behövs förutom utvecklad teknisk kompetens även icke-tekniska (mjuka) färdigheter, såsom interaktion och samarbete med andra människor. Teknik 1, som är en introduktionskurs till teknik i gymnasiet, kan ses som det allra första steget mot en ingenjörsutbildning som är organiserad enligt CDIO (Conceive, Design,Implement, Operate). CDIO är en modell som används i stor utsträckning inom ingenjörsutbildningen för att förbättra sättet att undervisa i teknik och för att förbättra de blivande ingenjörernas kunskaper. Ur detta perspektiv är det intressant att se om teknikundervisningsmetoderna på gymnasienivån - särskilt arbetet i grupper och projekt -utvecklar vissa förmågor och färdigheter som är gemensamma med de som beskrivs i CDIO-modellen. Denna studie kommer att hjälpa oss att bättre förstå om Skolverkets val att basera teknikundervisning med inspiration från CDIO introducerar eleverna till ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta och de färdigheter som behövs inom ingenjörsutbildning, som bygger på CDIO-modellen. I denna studie intervjuades tre tekniklärare och sex elever på olika gymnasieskolor i Sverige för att ta reda på deras perspektiv på förmågor och färdigheter enligt ämnets syfte och examensmål som de uppfattar att de uppnår / utvecklar genom grupp- och projektarbete. Vidare studerades om det finns enighet mellan elevernas och lärarnas svar och de lärandemål som anges i CDIO-kursplanen. Resultaten av denna studie visar att det finns många likheter mellan lärandemål skrivna i CDIO-kursplanen i förhållande till de förmågor som lärare och elever nämnde att de utvecklade genom att arbeta i projekt- och grupparbete. Mestadels utvecklades färdigheter relaterade till individuell och yrkesmässig utveckling, såsom ansvarstagande, kreativ problemlösning och analytiska färdigheter, men även kommunikation, systemtänkande och samarbete, samt arbete i grupper av olika konstellationer. / In today's world, society has become dependent on technology and most professions use technology in various constellations. With increasing technical development, the competence requirements and working methods have changed. What was previously perceived as an engineer’s way of working has now become a general way of working. That is - working in groups and projects is the way to work in most professions. In a team-based environment, in addition to developed technical competence, a range of non-technical (soft) skills - such as interaction and collaboration with other people, are also required. Technology 1, which is an introductory course to technology in upper secondary schools in Sweden, can be seen as the very first step towards engineering studies - which are at the university level organized and driven according to the CDIO (Conceive, Design, Implement,Operate). CDIO is a model that is widely used in engineering education to improve the way technology is taught and to improve the quality of the workforce. From this perspective, it is interesting to see if the teaching methods of technology 1 at the upper secondary schools - especially group and project work - develop certain abilities and skills that are common to those described in the CDIO-Syllabus. This study will help us better understand whether the National Agency for Education's choice to base technology education with the inspiration from CDIO, introduces students to an engineering way of working and the skills needed for engineering studies that is based on the CDIO-concept. In this study, three technology teachers and six Technology 1 students from different upper secondary schools in Sweden were interviewed, in order to find out their perspectives on abilities and skills - according to the subject's purpose and degree goals - that they perceive that they achieve / develop through group and project work. Furthermore, it was studied whether there is agreement between the students' and the teachers' answers and the learning objectives stated in the CDIO-syllabus. The results of this study show that there are many similarities between learning objectives written in the CDIO-syllabus in relation to the abilities that teachers and students mentioned that they developed by working in project and group work. Mostly, skills related to individual and professional development were developed that include taking responsibility, creative problem solving and analytical skills, communication, systems thinking and collaboration and work in groups of different constellations are a few of them.