Syftet är att belysa hur elitidrottare uppfattar och påverkas av andra idrottares dopingbruk, medias dopingrapportering samt antidopingarbetet. Studien hade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta elitidrottare från ishockey, bandy, crossfit, fotboll, kraftsport, triathlon, skidåkning och friidrott. Två av Intervjuerna skedde med fysisk närvaro och de övriga sex utfördes digitalt med videosamtal. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en innehållsanalys för att identifiera citat, koder, underkategorier och teman. Resultatet visade att idrottarna upplevde doping som något orättvist och fusk. Det framkom att idrottarna blev påverkade av andra idrottares dopingbruk känslomässigt, resultatmässigt och i sitt idrottsutövande. Det framkom också en icke existerande påverkan av andra idrottares dopingbruk bland några av idrottarna. Vidare så visade resultatet att medias dopingrapportering generellt ansågs vara bra men att den ibland är för snabb innan det finns bevis. Det fanns en rädsla att själva utsättas för hat som de upplevde att dopade idrottare gör. Antidopingarbetet upplevdes som viktigt och betydelsefullt. Resultatet visade att idrottarna ansåg att det finns brister i antidopingarbetet och att det finns utvecklingsområden som behöver mer utbildningar, förebilder och resurser för förbättring. Slutsatsen är att elitidrottare kan bli påverkade av andra idrottares dopingbruk och medias dopingrapportering, påverkan sker olika beroende på kontext. Elitidrottarnas uppfattningar om antidopingarbetet gav information om exempelvis brister som behöver åtgärdas. Denna kunskap kan i sin tur bidra till utvecklingen att nya verktyg som hjälp i antidopingarbetet.

Bakgrund: Personer Cerebral pares är en heterogen grupp med skilda upplevelser av att leva med en kropp som inte fungerar som andras. Forskning har utförts på vad personer med Cerebral pares i olika åldrar har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet. Däremot saknas det en litteraturöversikt inom området som skulle kunna ge en djupare insikt i vad personer med Cerebral pares anser om fysioterapi och fysisk aktivitet samt faktorer som motiverar eller hindrar till detta.  Syfte: Syftet med den systematiska litteraturöversikten var att var att sammanställa tidigare utförda kvalitativa studier som undersöker vad personer med Cerebral pares har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet, för att beskriva faktorer som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet, enligt ICF:s ramverk. Metod: Studien genomfördes i form av en systematisk litteraturöversikt med stöd av ENTREQ guidelines. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inkluderade studier analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes slutligen med hjälp av en deskriptiv analys, för att beskriva faktorer som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet enligt ICF:s ramverk.  Resultat: Sökningarna resulterade i sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Faktorer som personer upplevde vara hinder i samband med fysioterapi och fysisk aktivitet kunde vara att leva i en kropp som inte fungerar som andras eller att inte bli accepterad av personer utan funktionsnedsättning. Samtidigt kan fysioterapi och fysisk aktivitet bidra till en känsla av frihet, självständighet och förverkligande av personliga mål. Bland unga kan det vara diffust att förstå vikten av den fysioterapeutiska interventionen, då det av föräldrar och vårdprofession ofta sätts i en komplex kontext. I vuxen ålder kan det vara lättare att ha förståelse för behovet av kontinuerlig träning och behandling. Konklusion: Resultatet visar delade åsikter om vad som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet. Bristande underlag inom forskningsfrågan gör att det här är ett relativt outforskat område. Vidare forskning bör därför fokusera ytterligare på undersökning av vad personer med CP har för erfarenheter av fysioterapi och fysisk aktivitet, vilket kan underlätta samt förbättra utformning av fysioterapeutisk intervention och patientmöte

Bakgrund: När en person drabbas av Alzheimers sjukdom sker en drastisk förändring i både personens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar på sig rollen som anhörigvårdare och träder in i en främmande livsvärld som präglas av lidande. För att lindra detta lidande krävs det att sjuksköterskan har stor kunskap och bättre förståelse för hur de anhöriga upplever den förändrade livssituationen. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med AS porträtteras i spelfilm. Metod: En empirisk kvalitativ ansats med direkta och ostrukturerade observationer av tre filmer har gjorts. Fältanteckningar har förts och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med AS framförs i fyra teman: när livsvärldsmönstret brister; sorg; förlust av frihet; att släppa taget. Slutsats: Anhöriga känner att det är deras ansvar att vårda sin partner. Att bli anhörigvårdare innebär en förlust av frihet, social isolering och en känsla av ensamhet. De känslomässiga upplevelserna är främsta orsaken till lidandet. Filmerna som har använts i studien är ett kraftfullt medium som kan användas i utbildningssyfte. / Background: When a person is diagnosed with AS, a drastic change takes place in both the patient's and the relatives' lives. The relatives become an informal caregiver, they enter into a foreign world of suffering. In order to alleviate this suffering, the nurse must have greater knowledge and a better understanding of how the relatives experience their changed lifeworld. Aim: The aim of this study is to explore how relatives experience taking care of a partner with AS portrayed in films. Methods: An empirical qualitative approach with direct and unstructured observations of three films has been used. The material consisted of field notes which were analyzed with the help of a qualitative content analysis. Results: Relatives' experiences of caring for a partner with AS are presented in four themes: when the lifeworld texture ruptures; sorrow; loss of freedom; letting go. Conclusion: Relatives feel a responsibility to care for their partner. Becoming an informal caregiver means a loss of freedom, social isolation and a feeling of loneliness. The emotional experiences are the main cause of the suffering. The films used in this study are a powerful medium that can be used for educational purposes.

Sammanfattning Bakgrund: Att kvinnor utsätts för våld i nära relationer medför inte bara lidande och ohälsa för de som är direkt involverade utan påverkar även samhället i stort. Kvinnor som lever i våldsbenägna relationer uppsöker frekventare sjukvård än andra och därmed har sjuksköterskor en betydande roll i att uppmärksamma och bekräfta våldets förekomst. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor inom vården utsatta för våld i nära relationer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 13 artiklar sammanställdes och analyserades med induktivt förhållningssätt enligt Friberg.Resultat: Sjuksköterskors upplevelser visade att mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer var både komplext och väckte starka känslor. Den omgivande miljön påverkade möjligheterna att skapa goda och tillitsfulla relationer och sjuksköterskor upplevde osäkerhet i att fråga om våld i nära relationer.Slutsats: Sjuksköterskor påverkades av såväl vårdorganisationen som av deras egen kunskap och erfarenhet. Mötet väckte även starka känslor vilket kunde påverka deras professionella förhållningssätt. Genom att uppmärksamma ämnet både inom vården och samhället i stort kan intresset öka för vidare forskning och bättre förutsättningar skapas för både sjuksköterskor och våldsutsatta kvinnor.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk sjukdom som innefattar maniska, hypomaniska, och depressiva episoder. Fler kvinnor än män drabbas av sjukdomen. Med en vardag som i en känslomässig berg- och dalbana står patienterna inför flera utmaningar och självmordsrisken är hög. Okunskap om sjukdomen i samhället försvårar situationen för patienterna och tidigare forskning visar att närstående och sjuksköterskan är ett viktigt stöd som kan bidra med välbefinnande.   Syfte: För att få en ökad förståelse och inblick i kvinnornas liv var syftet med studien att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats som utgick från fem självbiografier. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest analysprocess. Resultat: Kvinnorna upplevde lidande i sin maktlöshet att hantera sjukdomen och hur sjukdomen påverkade livet. Kvinnorna upplevde att de inte fick någon förståelse från omgivningen för sina ipulsiva beslut i maniska och hypomaniska episoder eller sina isolerande och negativa perioder under depressionens episoder. Omgivningen har för lite kunskap om bipolär sjukdom.  Välbefinnande och energi hämtade kvinnorna genom närståendes stöd och de kände en trygghet i att ha den psykiatriska sjukvården att tillgå.  Slutsatser:Kvinnornas livsvärld med bipolär sjukdom är en ständig kamp för att minska lidande och uppnå välbefinnande. Det är främst vardagen som innebär den största utmaningen. För att bemötandet inom sjukvården ska optimeras för patienterna och att deras närstående på bästa möjliga sätt ska kunna finnas som stöd, krävs ökad och utvecklande kunskap för sjuksköterskan och omgivningen om sjukdomen.

Bakgrund: I Sverige, drabbas 5000 personer av hjärtstopp varje år och av dessa räddas 500 personer. Att drabbas av ett hjärtstopp är traumatiskt för den drabbade och kräver tid för återhämtning. Anhöriga har en central roll i omvårdnaden av den drabbade, både vid hjärtstoppet samt tiden efter. Syfte: Denna litteraturstudie syftar på att öka förståelsen av de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio relevanta artiklar fanns vid sökning i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitets granskades och analyserades via Fribergs (2017) modell. Resultat: studien resulterade i fyra huvudkategorier: De första känslorna, information och kommunikation, känsla av kontroll samt förändring. Vidare framkom 15 subkategorier. Konklusion: Vid ett hjärtstopp upplever anhöriga olika känslor; det är en överväldigande och chockerande incident. De ställs inför livsförändringar och deras egna hälsa påverkas. Att ta hand om de anhöriga är av stor betydelse för den närståendes tillfrisknande. Kunskap om de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp är essentiell för sjuksköterskan för att hon ska kunna bidra med omhändertagande av de. / Background: In Sweden, every year approximately 5000 people suffer from cardiac arrest, from these 500 get saved. A cardiac arrest is traumatizing for the ones affected and requires time for recovery. The relative has a central part in the care of the one affected, both during and after the event. Aim: This literature study aims to get a better understanding of relatives lived experiences when a relative suffers from a cardiac arrest and survives. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. Ten articles were found through CINAHL and Pubmed database which were examined in quality and furthermore analyzed through the model of Friberg (2017). Results: The study resulted in four main categories: The initial feelings, information and communication, feeling of control, and change. From these 15 subcategories were formed. Conclusion: At a cardiac arrest, relatives experience a lot of different emotions. It is an overwhelming and shocking event. They face significant changes in life, and their health is affected. Taking care of a relative is of solid matter for a patients recovery. The knowledge of relatives' experience is essential for a nurse to make sure relatives receive proper care in devastating events.

No description available.

BAKGRUND: Föreningslivets hälsofrämjande potential var utgångspunkten för projektet Aktivitet Förebygger (AF) som 2009 startades upp som ett samarbete mellan skolorna och föreningslivet i Ängelholms kommun, i syfte att främja ungdomarnas fysiska och psykiska hälsa. I tidigare studier kring hälsofrämjande interventioner för ungdomar, riktades fokus mot mottagarna av projektet, d.v.s. ungdomarna, men eftersom processen i vilken hälsa främjas och skapas, är lika intresserat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv, riktade denna studie istället fokus mot ledarna. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att belysa aktivitetsledarskapet i Aktivitet Förebygger ur ett ledarskapsdidaktiskt perspektiv och att be­svara följande frågeställningar, a) Vilka villkor för aktivitetsledarskapet, i form av utmaningar och möjligheter, ger ledarna uttryck för i relation till rollen som aktivitetsledare i AF? b) Vad (vilka värden, kunskaper och erfarenheter etc.) uppger aktivitetsledarna att de vill utveckla hos eleverna inom ramen för AF-aktiviteten och hur förhåller det sig till de hälso­främjande ambitioner som finns för projektet? c) Vilka hälsopedagogiska strategier och metoder ger ledarna uttryck för i relation till den egna AF-aktiviteten, för att uppnå dessa värden, kun­skaper och erfarenheter? METOD: Studien var kvalitativ med hermeneutik­inspirerad ut­gångspunkt, och genomfördes som en intervjustudie med sex aktivitetsledare från såväl idrottsliga som estetetiska verksamheter. RESULTAT: Studien visade att ledarna både såg AF som en möjlighet att marknadsföra den egna aktiviteten mot en bredare publik och att göra något för de ungdomar som står utanför föreningslivet. Däremot framkom att ledarna upp­levde låg motivationsnivå som en utmaning. Dessutom framgick att ledarna hade en bred variation av hälsofrämjande ambitioner, där vissa var direkt relaterade till aktiviteten medan flertalet ambitioner berörde områden som sträcker sig utöver själva aktiviteten såsom att bidra till personlig utveckling och ett socialt kontaktnät. De strategier som om till uttryck var något otydliga, men kunde relateras till de tre områdena, aktivitetsmiljön, aktiviteten som sådan samt till det egna ledarskapet. DISKUSSION OCH SLUTSATS: Den här studien gav en bild av hur aktivitetsledarna beskriver sitt arbete. De hälsofrämjande ambitioner som framfördes med fokus på såväl aktivitetsspecifika som sociala färdigheter, bekräftade resultatet av tidigare studier om ledarskap i ungdomsaktiviteter. Ledarskapets sociala och uppfostrande dimension var framträdande i ledarnas berättelser. Mötet mellan föreningsliv och skol­verksamhet be­skrevs som positivt främst eftersom det utgjorde en kontaktyta mellan föreningarna och ung­domarna. För framtida forskning föreslogs observationsstudier som belyser hur ledarskapet tar sig uttryck i praktiken liksom såväl kvalitativa som kvantitativa studier som belyser ung­domarnas syn på ledarskapet och AF-programmet. / BACKGROUND: The health promoting potential of recreational leisure activities was the starting point for the project Aktivitet Förebygger (AF) which was started up in 2009 as collaboration between the schools and the leisure activity associations in Ängelholm, in order to promote young people’s physical and mental health. In previous studies of health pro­motion interventions for young people, the focus was directed towards the beneficiaries of the project, i.e. the adolescents, but as the process in which health is promoted and created, is equally interesting from a health education perspective, this study focused on the leaders instead. OBJECTIVE: The aim of this study was to highlight the activity-leadership in Aktivitet Förebygger from a didactic perspective and to answer the following questions: a) What conditions for the activity-leadership, in terms of challenges and opportunities, are expressed by the leaders in relation to the role as activity-leaders in the AF? b) What (values, skills and experiences, etc.) do the activity-leaders say they want to develop in pupils during the AF-activity and how does that relate to the promoting aspirations of the project? c) What health education strategies and methods are expressed by the leaders in relation to their own AF-activity, to achieve those values, skills and experiences? METHOD: The study was qualitative, inspired by a hermeneutical approach, and was conducted as an interview study with six activity-leaders from both athletic and esthetic activities. RESULTS: The study showed that leaders both saw AF as an opportunity to present their own activities to a wider audience as well as to do something for those young people not participating in recreational leisure activities. However, it emerged that the leaders experienced a low level of motivation, as a challenge. Moreover, it appeared that the leaders had a wide variety of health promotion aspirations, some of which were directly related to the activity, while the majority of the aspirations concerned areas that extended beyond the activity itself, such as personal develop­ment and contributing to a social network. The strategies expressed by the leaders, were somewhat unclear, but could be related to the three areas, activity environment, activity as such and to the leaders’ own leadership. DISCUSSION AND CONCLUSION: This study provided an insight of how the activity-leaders describe their work. The health promoting aspirations expressed, focusing on activity itself, as well as on specific social skills, confirmed the results of previous studies on leader­ship in youth activities. The social and educative dimension of the leadership was prominent in the leaders’ narratives. The meeting between the leisure activity associations and schools were described in positive words, mainly due to the contact area created between the associa­tions and the adolescents. For future research observational studies that illustrate how the leadership is manifested in practice was suggested, as well as both qualitative and quantita­tive studies that illustrate the youths’ views on the leadership and the AF-program as a whole.

Business Intelligence (BI) är en teknik som används av företag för att förbättra beslutsfattningen i den dagliga verksamheten. Bättre beslutsfattning kan betyda stora fördelar för de företagen som nyttjar BI-tekniken på rätt sätt. Att hitta korrekt tillvägagångssätt är däremot svårt, då organisationer bedriver sin verksamhet på olika sätt och inom olika branscher. Individer inom organisationer har ansvaret för implementeringen av tekniken, som kan begränsas av bristande kompetens. För en ny användare inom BI kan det vara svårt att veta vilken kompetens som behövs, något vi försöker klargöra i denna rapport. Det saknas däremot information om uppfattat behov av kompetens hos yrkesverksamma inom BI, därav vill vi även skapa en grund för denna kunskapsbrist. Tekniken förändras även över tid, en aktuell granskning av yrkesverksamma kan därför leda till klarhet angående behov av kompetens hos BI-användare. Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där BI-användares åsikter om deras kompetens och ansedda behov av kompetens samlades in. De anonyma respondenterna var vid tidpunkten av rapportens genomförande yrkesverksamma på stora företag och myndigheter i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys. Resultatet av studien visade på en trend av kunskap och kompetens hos yrkesverksamma samt deras individuella uppfattningar angående behov av kunskap och kompetens för att arbeta med BI. Kunskapen om tekniken hos företag som använder BI behöver spridas inom hela organisationen. De behoven av kunskap och kompetens som har kunnat identifierats i vår studie redovisas i resultatet. Vi tror att tydlighet angående BI och behov av kompetens kan gynna förståelsen för teknikens potential hos användare samt även öka teknikens användning. Studien bidrar med information ämnad för yrkesverksamma BI-användare, slutanvändare, ledning för organisationer, forskare inom BI eller nyfikna amatörer.

Inledning: Det finns ett speciellt intresse i psykoterapi för unika, potentiellt transformerande ögonblick, till exempel ögonblick av ömsesidig öppenhet som berör på djupet. Studiens syfte var att utforska psykodynamiska psykoterapeuters förståelse och kliniska upplevelse av mötesögonblick. Frågeställningar: Vad är terapeutens förståelse av fenomenet mötesögonblick? Vad är terapeutens upplevelse av själva mötesögonblicket, av patienten i ett sådant ögonblick, samt av det som sker i den terapeutiska processen efteråt? Metod: Sex psykodynamiska psykoterapeuter intervjuades genom semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjuarna analyserades med tematisk analys. Resultat: Mötesögonblick uppfattades som en form av delad upplevelse. Den kliniska upplevelsen beskrevs som en ömsesidig spegling av psykofysiologiska tillstånd. Receptivitet sågs som nyckeln i bemötandet av patienten. Patienterna släppte sina försvar i mötesögonblick, men varsamhet uttrycktes kring dessa ögonblick i arbetet med patienter med svårare problematik. Det fanns olika synpunkter i relation till konsolidering av mötesögonblick efter deras uppstående. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån terapeuternas förståelse och kliniska upplevelse av mötesögonblick. Betydelsefulla faktorer i deras upplevelser diskuteras i förhållande till teoretiska begrepp och tidigare forskning. Tankar om metoden diskuteras, samt förslag för vidare forskning. / Introduction: There exists a special interest in psychotherapy for unique, potentially transformative moments, for example, deeply touching moments of mutual openness. The purpose of the study was to explore psychodynamic psychotherapists` understanding and clinical experience of moments of meeting. Issues: What is the therapist`s understanding of the phenomena moments of meeting? What is the therapist`s experience of the actual moment of meeting, of the patient in such a moment, and of what happens in the therapeutic process afterwards? Method: Six psychodynamic psychotherapists were interviewed through semi-structured qualitative interview. The interviews were analyzed with thematic analysis. Result: Moments of meeting were understood as a form of shared experience. The clinical experience was described as a mutual mirroring of psychophysiological states. Receptiveness was considered key in relation to encountering the patient. Patients let go of defenses in moments of meeting. Caution was expressed around these moments in work with patients with more difficult problems. There were differing opinions in relation to consolidation of moments of meeting after their occurrence. Discussion: The result is discussed in view of the therapists` subjective understanding and clinical experience of moments of meeting. Meaningful factors in their experience are discussed in relation to theoretical concepts and previous research. Thoughts in relation to the methodology are taken up, plus suggestions for future research.