Global ETD Search

1	Inhemska preferensers påverkan på Internationella protokoll : En jämförande analys av Australiens och Kanadas inblandning i Kyotoprotokollet Troff, Sebastian January 2012 (has links) Syftet med den här uppsatsen var att analysera vilka inhemska intressen som kan tänkas påverka nationalstaters ställningstagande i relation till Kyotoprotokollet. Detta har gjorts genom att svara på olika frågeställningar om varför länderna valde att agera som gjorde. Dessutom har det besvarats på vilket sätt ländernas agerande kan kopplas till den internationella, respektive den inhemska arenan. Uppsatsen har även besvarat hur internationella avtal påverkas av att länder väljer att ansluta sig respektive hoppa av avtalen. Kyotoprotokollet mellanstatligt samarbete inhemska preferenser
2	Utsläppshandeln och stålindustrin : en studie om utsläppsrätternas effekter på stålindustrin och miljön Renås, Caroline January 2006 (has links) <p>Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt</p><p>handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten.</p><p>Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning</p><p>och komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på</p><p>den svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås med</p><p>utsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemets</p><p>införande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få på</p><p>stålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, där</p><p>stålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier i</p><p>andra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med stor</p><p>sannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta.</p> Kyotoprotokollet utsläppsrätter stålindustri miljö konkurrens Economics Nationalekonomi
3	Utsläppshandeln och stålindustrin : en studie om utsläppsrätternas effekter på stålindustrin och miljön Renås, Caroline January 2006 (has links) Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten. Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning och komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på den svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås med utsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemets införande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få på stålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, där stålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier i andra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med stor sannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta. Kyotoprotokollet utsläppsrätter stålindustri miljö konkurrens Economics Nationalekonomi
4	Intresse, makt och kunskap: en regimteoretsik analys av klimatförändringsregimens tillkomst Berséus, Jesper January 2007 (has links) Denna uppsats syfte är att söka och fastställa de variabler av vikt, inom klimatförändringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestående av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta används vidare för att först fastställa när regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan åskådliggöra variabler av vikt.Utifrån dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt särskilt var:förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av enintegrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osäkerhet, vilket stimulerades av användandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration på rättviseaspekter;användandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om både lämpligaanpassningsstrategier och den mänskliga påverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestämmandemakt. / The primary aim of this essay is to search and verify variables of significance, in the formative process of the climate change regime, which holds causal influence in explaining this formation. This is done by the construction of a theoretical framework based on components of the regime theoretical perspectives of interest, power and knowledge with the focus on regime formation. Hence, this serves the purpose of firstly determining when the regime was established and the scope of the process leading to the establishment, and secondly to clarify the variables of significance. With these premises in mind the variables of importance were essentially; the actors possibility and interest to adopt a problem-solving and integrative bargaining approach under the veil of uncertainty, stemmed by the use of decision-making procedures by consensus and focus on the issues of justice and equity; the exercise of power and use of relative power capabilities in the power struggle of determining the rules of the game; and the rise of scientific consensus about the human influence on global climate and suitable adoptingstrategies, and its prospect of influence actors with decision-making possibilities. Regimtillkomst Intresse Makt Kunskap UNFCCC Kyotoprotokollet Social Sciences Samhällsvetenskap
5	Klimatet i finanskrisens skugga Holmgren, Aurora January 2009 (has links) <p>I snart ett år har nyhetssändningarna dominerats av finanskrisen. Nu jobbar miljöorganisationerna på högvarv för att få upp intresset för klimatet igen. I december kommer det nämligen vara dags att bestämma hur klimatpolitiken ska fortsätta efter Kyotoprotokollet. Sverige är då EU:s ordförandeland och kommer att spela en viktig roll för vad resultatet blir.</p> / C-projekt, artikelserie klimat miljö eu kyoto köpenhamn klimatmöte unfccc kyotoprotokollet Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
6	Klimatet i finanskrisens skugga Holmgren, Aurora January 2009 (has links) I snart ett år har nyhetssändningarna dominerats av finanskrisen. Nu jobbar miljöorganisationerna på högvarv för att få upp intresset för klimatet igen. I december kommer det nämligen vara dags att bestämma hur klimatpolitiken ska fortsätta efter Kyotoprotokollet. Sverige är då EU:s ordförandeland och kommer att spela en viktig roll för vad resultatet blir. / C-projekt, artikelserie klimat miljö eu kyoto köpenhamn klimatmöte unfccc kyotoprotokollet Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
7	Reducing Swedish Carbon Dioxide Emissions from the Basic Industry and Energy Utilities : An Actor and Policy Analysis Stigson, Peter January 2007 (has links) <p>The aim of the thesis is to analyze the design of the present climate and energy policies. The main focus is on how the policy instruments affect the Swedish stakeholders who are included in the European Union’s Emission Trading Scheme (EU-ETS). In-depth interviews have been carried out with representatives from the basic industry, energy utilities as well as industrial and green organizations. The purpose is to illustrate have how these stakeholders view the current policy framework and what amendments that they view as necessary.</p><p>Suggestions to the Government are given regarding the design of national policies and policy instruments to provide for an improved policy framework. The information and synthesis have furthermore been collected through extensive literature studies as well as participating at conferences and seminars.</p><p>The thesis is written as a monograph in order to address a larger group of readers interested in the transition of energy systems towards sustainability as well as policy makers and Swedish stakeholders. The common understanding that the global energy systems have to undergo a transition to renewables and higher energy efficiency due to the earth’s finite sources of fossil fuels and uranium presents large challenges for policy makers and business sectors as well as the society in general.</p><p>Global greenhouse gas (GHG) emissions have to be drastically reduced and the work to achieve this has started through international negotiations such as the Kyoto Protocol. As the present commitment levels are low, an important issue in a short-term perspective is to develop a more comprehensive and efficient system with a much wider participation and more stringent emission targets.</p><p>In order to achieve current national policy goals and international GHG emission commitments the Swedish Government utilizes a number of policy instruments that are either nationally self-assumed or called for by international agreements or the European Union. The Swedish stakeholders that are included in the EU-ETS face a broad policy framework that has a large impact on their daily operations and future investment strategies. It is imperative for the policymakers, i.e. the Government, to act in accordance with the long-term perspective that the climate change issue and the transition of the energy system require. It is likewise important that any actions are in accordance with the operational and investment climate that the business sector faces. It is argued that these aspects are not fully considered as the success of the next national budget or term of public office seems to overshadow these issues. A long-term perspective is required to provide the business sector with stable and reliable incentives. This is needed to provide the economic conditions under which the businesses can realize investments that will result in emission reductions. Short-term policies reinforce the view of environmental investments as a form of risk investments. This negatively affects the possibility of the policy instruments to effectively achieve established policy goals.</p><p>Paying attention to these requirements is however not a simple task for policy makers as it will require agreements between the political parties. This demonstrates the main political difficulty with climate change – the requirement of a long-term and full commitment by all state authorities. It should be noted that the thesis does not attempt to describe the Swedish policy makers as neglecting the urgency of acting to mitigate climate change. The national agenda is far to advanced from an international perspective for such statements. The thesis however pinpoints some important issues highlighted by stakeholders, within the business sector and other organizations, who are concerned with the present climate and energy policy framework.</p><p>Some of the findings are as follows:</p><p>• Reducing GHG emissions in order to combat climate change must include a long-term perspective</p><p>• The design of policy instruments should consequently be long-term to increase the support for investments in GHG emission reducing technologies</p><p>• The design of policies that promote low GHG production alternatives within the energy utilities should be improved</p><p>• The large potential for reduced GHG emission available through fuel switching and energy efficiency improvements in the Swedish basic industry should be promoted by amended policies</p><p>• Reformulate or abandon the national GHG emissions target goal with the current formulation</p><p>• Strive for an emission rights allocation system that is as transparent, fair and predictable as possible</p><p>• The policy framework should aim for a high level of stability through interaction with the affected stakeholders</p><p>• These factors are inherently important for the overall efficiency of the policy framework</p> Sweden climate change climate policy energy policy EU ETS Kyoto Protocol emissions trading renewable energy certificates energy tax carbon dioxide tax voluntary agreements environmental law energy utilities basic industry Sverige klimatförändringar klimatpolitik energipolitik EU ETS Kyotoprotokollet utsläppshandel el-certifikat energiskatter koldioxidskatt frivilliga avtal program för energieffektivisering miljölagstiftning energiproducenter basindustri INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSOMRÅDEN
8	Reducing Swedish Carbon Dioxide Emissions from the Basic Industry and Energy Utilities : An Actor and Policy Analysis Stigson, Peter January 2007 (has links) The aim of the thesis is to analyze the design of the present climate and energy policies. The main focus is on how the policy instruments affect the Swedish stakeholders who are included in the European Union’s Emission Trading Scheme (EU-ETS). In-depth interviews have been carried out with representatives from the basic industry, energy utilities as well as industrial and green organizations. The purpose is to illustrate have how these stakeholders view the current policy framework and what amendments that they view as necessary. Suggestions to the Government are given regarding the design of national policies and policy instruments to provide for an improved policy framework. The information and synthesis have furthermore been collected through extensive literature studies as well as participating at conferences and seminars. The thesis is written as a monograph in order to address a larger group of readers interested in the transition of energy systems towards sustainability as well as policy makers and Swedish stakeholders. The common understanding that the global energy systems have to undergo a transition to renewables and higher energy efficiency due to the earth’s finite sources of fossil fuels and uranium presents large challenges for policy makers and business sectors as well as the society in general. Global greenhouse gas (GHG) emissions have to be drastically reduced and the work to achieve this has started through international negotiations such as the Kyoto Protocol. As the present commitment levels are low, an important issue in a short-term perspective is to develop a more comprehensive and efficient system with a much wider participation and more stringent emission targets. In order to achieve current national policy goals and international GHG emission commitments the Swedish Government utilizes a number of policy instruments that are either nationally self-assumed or called for by international agreements or the European Union. The Swedish stakeholders that are included in the EU-ETS face a broad policy framework that has a large impact on their daily operations and future investment strategies. It is imperative for the policymakers, i.e. the Government, to act in accordance with the long-term perspective that the climate change issue and the transition of the energy system require. It is likewise important that any actions are in accordance with the operational and investment climate that the business sector faces. It is argued that these aspects are not fully considered as the success of the next national budget or term of public office seems to overshadow these issues. A long-term perspective is required to provide the business sector with stable and reliable incentives. This is needed to provide the economic conditions under which the businesses can realize investments that will result in emission reductions. Short-term policies reinforce the view of environmental investments as a form of risk investments. This negatively affects the possibility of the policy instruments to effectively achieve established policy goals. Paying attention to these requirements is however not a simple task for policy makers as it will require agreements between the political parties. This demonstrates the main political difficulty with climate change – the requirement of a long-term and full commitment by all state authorities. It should be noted that the thesis does not attempt to describe the Swedish policy makers as neglecting the urgency of acting to mitigate climate change. The national agenda is far to advanced from an international perspective for such statements. The thesis however pinpoints some important issues highlighted by stakeholders, within the business sector and other organizations, who are concerned with the present climate and energy policy framework. Some of the findings are as follows: • Reducing GHG emissions in order to combat climate change must include a long-term perspective • The design of policy instruments should consequently be long-term to increase the support for investments in GHG emission reducing technologies • The design of policies that promote low GHG production alternatives within the energy utilities should be improved • The large potential for reduced GHG emission available through fuel switching and energy efficiency improvements in the Swedish basic industry should be promoted by amended policies • Reformulate or abandon the national GHG emissions target goal with the current formulation • Strive for an emission rights allocation system that is as transparent, fair and predictable as possible • The policy framework should aim for a high level of stability through interaction with the affected stakeholders • These factors are inherently important for the overall efficiency of the policy framework Sweden climate change climate policy energy policy EU ETS Kyoto Protocol emissions trading renewable energy certificates energy tax carbon dioxide tax voluntary agreements environmental law energy utilities basic industry Sverige klimatförändringar klimatpolitik energipolitik EU ETS Kyotoprotokollet utsläppshandel el-certifikat energiskatter koldioxidskatt frivilliga avtal program för energieffektivisering miljölagstiftning energiproducenter basindustri Social Sciences Interdisciplinary
9	Parisavtalets inverkan på utsläppsrättigheter : En undersökning av handeln med utsläppsrätter och dess förenlighet med Parisavtalets klimatmål / The impact of the Paris agreement on emission rights : An analysis of emissions trading and its compatibility with the Paris Agreement’s objective Ekstrand, Johan January 2022 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttjande- och överlåtelserätten av utsläppsrätter samt om dessa kan inskränkas under åberopande av Parisavtalet. Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft år 2016. Avtalet innebär huvudsakligen att ingående parter ska uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius, genom att minska utsläpp av växthusgaser. Avtalets målsättningar innebär inga skyldigheter för parterna, men trots det lades avtalet till grund för en nederländsk dom mot energikoncernen Shell år 2021. Domen innebär för Shell att minska utsläppen med 45 % fram till år 2030 i syfte att uppfylla Parisavtalet, vilket inskränker Shells utsläppsrättigheter. I artikel 3 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren av en utsläppsrätt har en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter. I artikel 12 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren har en rätt att överlåta utsläppsrätter till fysiska och juridiska personer inom unionen. När domen mot Shell inskränker nämnda artiklar, väcks intresset för dels hur exklusivt utsläppsrätter ägs, dels hur rätten att överlåta kan inskränkas. I Sverige regleras utsläppsrätter i lag (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser. Sverige har under lång tid framstått som en förebild i att visa resten av världen att man kan föra en offensiv klimat- och miljöpolitik och att fortsätta vara ett välfärdsland. Trots det, kommer Sverige under år 2022 inte lyckas uppfylla sin del av Parisavtalet om inte kraftigare minskningar genomförs, varför rättigheter om utsläpp kan komma att inskränkas även här. Kortfattat framgår följande av uppsatsen. Endast innehavandet av en utsläppsrätt innebär inte en juridisk rätt att släppa ut. För det erfordras tillstånd. Tillståndet är villkorat och utsläppsrätten måste nyttjas inom den tilldelade handelsperioden, vilket innebär att ett exklusivt ägande inte kan anses föreligga. Således uppfyller inte en utsläppsrätt Elgebrants villkor för begreppet egendom. Överlåtelserätten, som innebär en oinskränkt rätt att överlåta utsläppsrätter, faller emellertid under ett undantag vid tillämpning av Parisavtalet. Vidare har överlåtelserätten betydelse för statliga intäkter och företags överlevnad. En successiv minskning av växthusgaser är nödvändig för ett hållbart samhälle. Parisavtalet visar sig kunna inskränka nyttjande- och överlåtelserätten i Sverige under vissa förutsättningar. Försiktighetsprincipen, i 2 kap. 3 § miljöbalken, får även betydelse i frågan. paris agreement emission rights emissions miljöbalken trading objekt shell royal dutch shell cut judgement CO2 human rights climatepolicy reduce right of use transfer right COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser the precautionary principle the reasonableness balance property Elgebrant Millqvist Hill price phase in phase out naturskyddsföreningen IPCC IPCC-report holder natural person legal person environmental law NDC climate goal WWF the glass work programme emissions trading system allocation kyoto protocol incitement european climate law criticism Rom II regulation law invoke sweden parisavtalet utsläppsrättigheter utsläpp miljöbalken handelsobjekt koldioxid utsläppshandelsdirektivet shell shellmålet shelldomen utsläppsstrategi mänskliga rättigheter klimatpolicy minskning nyttjanderätt överlåtelserätt COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser försiktighetsprincipen rimlighetsavvägning egendom Elgebrant Millqvist Hill pris annullering naturskyddsföreningen utsläppsmål IPCC IPCC-rapport innehavare fysisk person juridisk person miljörätt NDC parisavtalets klimatmål WWF the glass work programme utsläppshandelssystem tilldelning kyotoprotokollet incitament europeiska klimatlagen kritik rom II förordning lag tillämpning åberopa sverige Law Juridik

Search results