Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp    Jacob Axdorph Peter Kock   Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö? En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.    2009                                                        Antal sidor: 28   Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material.   Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument.   För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk.   I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt. Liksom litteraturen vill de använda matematikverkstaden till att öka elevernas lust till att lära samt utveckla matematiska färdigheter hos eleverna. Vi ser även att de argument som pedagogerna lyfter fram när de argumenterar för nyttan av en varierande undervisning stämmer mycket väl överens med hur litteraturen argumenterar för samma sak.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken. De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet. Förutom läraren anser eleverna att variation, konkret materiel, meningsfullhet, atmosfär i klassrummet, elevinflytande, samarbete med kamrater, flow och metakognition har avgörande betydelse för hur de upplever arbetet i skolan. Elevernas svar är relativt samstämmiga med de framgångsfaktorer för lärande som presenteras i studien. Det som utmärks som en skillnad är att miljön tillskrivs en större betydelse inom montessoripedagogiken än inom forskningen kring framgångsfaktorer för elevers lärande. Även lärarens roll i klassrummet skiljer sig åt. För den som vill öka elevernas lust att lära i skolan finns forskningsresultat som är tillämpningsbara i alla typer av klassrum och för att se praktisk tillämpning av de framgångsfaktorer som redovisas i studien rekommenderas ett besök i montessorimiljö.

Ridsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. RytRidsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. Ryttarkänslan har definierats som förmågan att befinna sig över hästens tyngdpunkt, i samma tempo och färdriktning samt att i förväg kunna tolka hästens och sina egna signaler (Larsson, 2011). Studien har utgått från teorier om feedback i skolundervisning (Hattie & Timperley, 2007). Undersökningen har skett genom en webbenkät med 32 frågor, varav 18 formulerats utifrån teorier om feedback i undervisning, riktad till ryttare med Facebook-konto, tre hippologiska tidskrifters webbversioner samt hästföretagare i gruppmail. 587 personer svarade på enkäten, varav 114 som är eller varit professionella ryttare. Resultatet av studien visar att ryttarna anser att feedback fungerar för att utveckla känslan för ridning och även används i ridundervisningen. Samtidigt märks några avseenden där överensstämmelsen är mindre. En slutsats är att feedback från hästen är omedelbar och värdefull, men att effektiv instruktion och diskussion med instruktör/tränare är användbara för att finna lösningar. En annan slutsats är att professionella ryttare har lättare att tillägna sig känslan för ridning genom feedback. / Horseback riding counts a high injury frequency, but with an enhanced feeling for riding, more riders would sustain less falls from the horse, which is the most prevalent cause of injury. The aim of this study is to investigate if horseback riders experience feedback from an instructor and horse to affect their development of feeling for riding, and if there are differences in this aspect between professionals and leisure riders. The feeling for riding has been defined as the ability to stay over the horse's center of gravity, in the same tempo and direction and to anticipate and interpret the horse's and one's own signals (Larsson, 2011). The study has proceeded from theories of feedback in school education (Hattie & Timperley, 2007). The survey has been carried out through a web-based questionnaire covering 32 questions, of which 18 were framed from theories of feedback in education, aimed towards riders with Facebook account, visitors at three horse focussed magazine websites and email to horsebusiness related persons. The questionnaire got 587 respondents, of which 114 are or have been professional riders. The result of the study shows that the riders find feedback to be functional in developing the feeling for riding and that it is also used in riding instruction. However, there are some aspects with lesser congruency. One conclusion is that feedback from the horse is immediate and valuable, but an effective instruction and interactive discussion with the instructor/trainer are applicable to find solutions. Another conclusion is that it is easier for professional riders to apply the feeling for riding through feedback.

No description available.

Uppsatsen utforskar några aspekter av de pedagogiska paradigm och ideologiska kontexter som födde, danade och formade tre av de senaste 70 årens otvivelaktigen mest omdiskuterade film- och tv-skildringar av den svenska skolan:  Hets (film 1944), Lära för livet (tv-serie 1977),  och Klass 9A (tv-serie 2008).   Historierna bär tydliga spår av den kultur, tidsanda och samhällsdebatt de växte fram i, kom att alstras ur och slutligen absorberades av. De åskådliggör också i tur och ordning auktoritetsupproret, auktoritetens anonymisering och slutligen standardiseringen av den normaliserande auktoritetens vetande och tankefigurer.

The overall aim of this study is to examine why outdoor education is not implemented as a method of practice to a greater extent by teachers’ who work with natural science topics based on guidelines from the school's mission. The method used in this study is interviews with natural science teachers in grades 1-3. The results have been analyzed accordingly to the theory of implementation containing three keywords: understanding, will and ability. The result shows that the teachers have a deep understanding of using outdoor education in their learning activities and a positive will in implementing outdoor education in their teaching. However, the study also shows that there were some practical obstacles such as lack of time for planning and resource issues and also possible shortcomings in teachers' subject knowledge and educational skills that can be considered as challenges in the performance of outdoor education.

Undervisningen som till störst del bedrivs i Sverige idag är arbete i matematikläroboken. Forskning visar att eleverna inte upplever att detta arbetssätt är motiverande eller meningsfullt. Problemlösning har i tidigare forskning visat öka elevernas motivation. Studiens syfte är att undersöka hur problemlösning kan påverka motivationen hos elever i årskurs 6. Studien undersöker även hur eleverna upplever undervisningen, både genom arbete i läroboken och problemlösning, och hur interaktionen ser ut i klassrummet under de olika arbetssätten. Resultatet visar att eleverna upplevde arbete med problemlösning i grupper som positivt. De uttrycker även att det är mer givande att få arbeta med mer omfattande uppgifter som ger utmaning än att sitta och räkna massa tal i läroboken. Under arbetet med problemlösning pratade eleverna mer med varandra om matematik, och använde relevanta begrepp, jämfört med arbetet i läroboken då de framför allt pratade med läraren när de behövde hjälp. En slutsats som kan dras från denna undersökning är att det är positivt att arbeta med problemlösning då det upplevs roligare och mer motiverande, men undervisningen behöver fortfarande varieras för att nå alla typer av elever. / The mathematics textbook is dominating the teaching in Swedish schools today. Studies show that students don’t experience this as motivating or meaningful. Recent research has shown that problem solving could increase students’ motivation. The aim of this study is to examine how problem solving affects motivation in 6th grade students. The study also examine how students experience the teaching, both through work in the textbook and with problem solving, and how the interaction appears in the classroom during the different ways of working. The result shows that the students experienced problem solving in groups as positive. They expressed that it is more rewarding to work with more comprehensive tasks that is challenging than calculating in the textbook. During the work with problem solving the students talked more to each other about mathematics and used relevant terms. When they worked with the textbook they mostly talked to the teacher when they needed help. One conclusion that can be drawn from this study is that it is positive to work with problem solving as it is perceived more fun and therefore more motivating, but education still needs to be varied to reach all types of learners.

Laborativ matematik har funnits som arbetsmetod inom matematikundervisningen under lång tid och har varit föremål för många diskussioner. Med en litteraturstudie var vårt syfte att undersöka vad forskning säger om att arbeta med laborativt material i grupp och i helklass med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Databasen ERIC användes för att hitta vetenskapliga artiklar kring ämnet. Resultaten visar att det har gjorts mycket narrativ forskning på området. Laborativt material utgör en grund för konkretisering av abstrakta matematiska tankar och för kommunikation vid grupparbete och arbete i helklass. Det gäller även vid arbete i helklass där även lärarens roll är avgörande. De flesta studier visar en positiv effekt av att använda laborativa material, några få visar en negativ effekt och en studie har kommit fram till att det finns för lite forskning angående effekten av laborativa material. / Manipulatives have been used in mathematics for a long time and has been subject of debate. With a systematic literature review the purpose was to examine what research says about working with manipulatives in groups and in whole class based on the socio-cultural perspective. The ERIC database was used to gather scientific articles about the subject. The result shows that a lot of narrative research has been done in this area. Manipulatives can serve as a base for concretisation of abstract mathematical thoughts and for communication while working in groups or in whole class. During whole class work the teacher's role is especially crucial. Most studies show a positive effect when using manipulatives, a few show a negative effect and one study has concluded that there is too little research on the effect of manipulatives.

Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess olika arbetsformer som bidrar till elevernas lust att lära. För att kunna synliggöra detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med enskilda lärare och deras elever i fokusgrupper. Den data som vi fått in har strukturerats enligt en tematisk analysmetod och sedan redovisats och tolkats enligt ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begreppet KASAM (känsla av sammanhang).  I resultatet har vi jämfört data från lärare och respektive fokusgrupp med deras elever för att se om det finns likheter eller skillnader i deras upplevelse av matematiklektioner. Den insamlade datan visade att eleverna i ena fokusgruppen ville ha utmanande uppgifter medan den andra fokusgruppen ville visa och få bekräftat att de gjort rätt.  Det fanns skillnader och likheter bland lärare och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära. De två lärarna hade olika skillnader och likheter jämfört med varandra i relation till sina elever. Lärare B hade en mer precis upplevelse av hur eleverna såg på olika arbetsformer. Lärare A hade en mer precis upplevelse av hur sina elevers lust att lära var. Utifrån vår insamlade data och resultat går det inte att dra en generell slutsats om likheter och skillnader till matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära.

I följande studie har syftet varit att undersöka vilka attityder lärare uttrycker gentemot öppna problem i matematikundervisningen och se varför lärare väljer att inkludera eller exkludera arbetssättet. Vidare har syftet varit att synliggöra hur lärare anser att en livslång lust att lära matematik uppnås. Tidigare forskning visar att de negativa attityderna gentemot matematikämnet ökar hos elever nationellt och internationellt vilket är en oroväckande trend. När det kommer till öppna problem visar tidigare forskning att arbetssättet har en positiv inverkan både på elevers attityder och kunskapsutveckling.  Studiens underlag har samlats in genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med verksamma grundskollärare. Fenomenologi och grundad teori har använts för att analysera materialet. Resultatet visar att lärare uttrycker en positiv attityd gentemot öppna problem. Den främsta anledningen till att lärare väljer att inkludera arbetssättet är på grund av att samtliga elever blir kunskapsmässigt inkluderade i undervisningen. Resultatet visar även att lärare upplever att elever är mer positiva till en undervisning med öppna problem i jämförelse med mer traditionell undervisning. Vidare visar resultatet att lärare tänker på olika sätt för att utveckla en livslång lust att lära i matematik.  Sammanfattningsvis dras slutsatsen att även fast lärare arbetar på olika sätt för att uppnå en livslång lust att lära är syftet med undervisningen detsamma, att utveckla och behålla en positiv attityd gentemot skolan och undervisningen hos eleverna. Slutsatsen kring öppna problem är att det finns flera positiva effekter av arbetssättet men att lärare vittnar om spridda kunskaper kring användningen och innebörden av öppna problem hos lärare vilket påverkar användningen av arbetssättet.