In the Swedish curriculum there is uncertainty today, regarding the purpose of the subject of religious studies on a highschool level. A question exists whether students should merely be learning about religions or if they should, in addition, also learn from said religions. The origin of these two options to religious education can be traced back to at least to the writings of Michael Grimmitt, a British philosopher of religion, and to the debate he sparked in the 1980s. The Swedish curriculum does not use the language of Grimmitt and is rather vague when it takes a stance regarding these two possibilities, though it leans heavily on the idea that Swedish highschool students should just learn about religion. Due to the vagueness of the current curriculum, the document is unable to answer the presented question. This essay intends to find an answer between these two choices to religious education. This will be done through the methods of reflective equilibrium, as defined by the philosopher John Rawls. By looking at which of the two options is the most compatible with the curriculum as a whole, an answer will be presented as to which approach is to be preferred. The result of the study is that it is not enough for students to just learn about religion and changes should be done to the curriculum. How such a change should be designed remains, however, unanswered.

Relationers betydelse har de senaste åren fått ett större utrymme i diskussionen om skolan. Genom att lyfta elevers tankar och upplevelser hoppas vi kunna bidra med ökad kunskap om vad relationell pedagogik handlar om. Elevperspektivet lyfts sällan i forskningen vilket vi ser som viktigt att ändra på. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av relationen mellan elever och lärare ur ett elevperspektiv, genom att söka svar på frågorna Vad upplever elever som viktigt i relationen till sin lärare? och Hur upplever elever att relationen till lärare påverkar lärande och trivsel? Denna studie har haft ett fokus på relationell pedagogik samt relationskompetens. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor, i två större städer i södra Sverige, av elever i årskurs sex och insamlingen av empirin skedde både kvalitativt och kvantitativt. Denna form av insamlingsmetoder, så kallade mixade metoder, har gjorts genom enkätformulär och intervjuer, vilka sedan analyserades i form av tematisk och tolkande analys kopplat till Aspelins tre kompetenser inom relationskompetens. Resultaten visar att eleverna anser att relationer och relationspedagogiskt arbete är viktigt och givande för deras lärande och känsla av välmående. Vad gäller studiens betydelse för specialpedagogers arbete har vi ett fokus på skolan som en plats där alla elever ska få bästa möjliga förutsättningar att utvecklas, både kunskapsmässigt och socialt. Specialpedagogen har en viktig roll att bedriva det proaktiva arbetet mot en skola för alla. Ett arbete med ett särskilt fokus på de elever som riskerar att hamna i kunskapsrelaterade svårigheter eller socioemotionell problematik med låg självkänsla och dåligt mående som följd.

Denna studie utforskar hur vi kan förhålla oss till naturliga material och lokala resurser i samband med att färgtillverkning inkorporeras som en aktivitet i gymnasieskolans bildundervisning. Idag är inte färgtillverkning något som ofta görs i skolor, då mycket av det färgmaterial som används kommer färdigblandat i en tub eller kaka. Studien lyfter frågor som berör vilka möjligheter till lärande som skapas när färgtillverkning integreras i gymnasieskolans bildundervisning samt hur tillverkning av färg skulle kunna bidra till en djupare förståelse för måleri som både ett hantverk och en konstnärlig uttrycksform. Undersökningen lyfter även frågor om varför detta ämne är relevant idag, med en koppling till ett hållbarhetsperspektiv i färgtillverkningsprocesser i bildpedagogiska situationer.  Med hjälp av forskningsmetoden research-creation organiseras fyra forskningshändelser, vars syfte är att skapa en djupare förståelse för färgtillverkningsprocesser och öppna upp för hur detta skulle kunna inkorporeras i skolan.   Utöver denna uppsats har undersökningen resulterat i en visuell gestaltning i form av en film som visar en färgtillverkningsprocess som ställdes ut på Konstfacks vårutställning.  Teorier om att lära genom att göra, samt multimodal teori med hjälp av formuleringen resources and their affordances används för att skapa en tolkningsram för de olika forskningshändelserna.  Djupekologi används även som en filosofisk inriktning för att diskutera hur människan idag kan uppfattas som frånkopplad från naturen. Denna filosofiska inriktning vill lyfta hur en vändning till att utforska naturliga material och lokala resurser kan bidra till en djupare förståelse och uppskattning för den materiella världen i skapandeprocesser.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder lärandematriser som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevernas lust till att lära, både generellt och inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan. Forskning kring olika pedagogiska verktyg är knapp och i synnerhet gällande hur de kan skapa förutsättning för att motivera elever till att utvecklas i sin lärprocess, då matrisen oftast diskuteras utifrån en bedömningsaspekt.  Studiens utgår ifrån tre pedagoger, som är verksamma på tre olika skolor samt en elevgrupp, som är en av de intervjuade pedagogernas egen klass. Det insamlade materialet har i huvudsak utgått ifrån tre kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med lärandematriser i den dagliga undervisningen. En elevgrupp, som på daglig basis använder sig av lärandematriser under sin skoldag, har även deltagit i studien, via en anonym enkät. Motiveringen till valet av att komplettera de tre intervjuerna med den anonyma enkäten, är att se om såväl pedagoger som elever har samma upplevelse kring lärandematrisens användbarhet. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt motivationsteorin och motiveringen till valet av att kombinera två teoretiska utgångspunkter, har sin förklaring i att skapa ett mer användbart analysverktyg.  Utifrån det material som analyserats har tre teman vuxit fram, vilka är: synliggörande av mål, motivationsskapande samt delaktighet. Kombinationen av de tre teman skapar förutsättningar för att elever ska bli mer motiverade till att lära, vilket möjliggörs genom att använda lärandematrisen i den dagliga undervisningen. Lärandematrisen blir det verktyg, som via sin layout och språk, synliggöra och gör lärandet begripligt för eleverna. Lärandematrisen blir det verktyg, som via synliggörandet och tydlighet, skapar förutsättningar för att eleverna blir mer motiverade till att lära sig eftersom de vet vad och varför de ska lära sig. Lärandematrisen blir det verktyg, som möjliggör att eleverna kan bli mer delaktiga i sin lärprocess tack vare att det finns en inre motivation att vilja lära sig mera.  Min slutsats är att lärandematrisen är ett verktyg som skapar incitament för lust till att lära sig, vilket styrks av den samstämmighet som råder mellan pedagogerna och elevernas upplevelse kring lärandematrisens användbarhet.

Syftet med denna fallstudie är att belysa vilka kooperativa strukturer som tillämpas i eleversmatematikundervisning samt varför, detta utifrån ett lärarperspektiv. Tyngdpunkten ligger vid hurdet kooperativa lärandet påverkar elevernas kunskapsutveckling i ämnet matematik utifrån läraresupplevelser. Data samlas in genom kvalitativa intervjuer och observationer som komplement, fyralärare och elever från förskoleklass till och med årskurs tre deltar i studien. Analysen sker genomen hermeneutisk ansats där den insamlade datan kategoriseras, analyseras och tolkas. Resultatetvisar att samtliga lärare tillämpar kooperativa strukturer så som EPA-modellen och lärpar.Strukturerna bidrar med att stärka elevernas samarbetsförmåga och relationsskapande medvarandra, vilket är viktigt för att skapa kooperativa strukturer i klassrummet enligt lärare. Detskapar ett inkluderande klassrumsklimat där alla elever kan bidra med kunskap och lärande.Resultatet påvisar även att eleverna genom kooperativt lärande utvecklar sin matematiskakompetens. Den matematiska kompetensen innefattar åtta förmågor som eleverna behöver för attbemästra olika matematiska utmaningar som eleverna möter, både i skolan och i sitt dagliga liv.Med stöd i lärares upplevelser, intervjuer, observationer, teori och forskning, visar studien attkooperativt lärande och strukturer som tillämpas, stöttar och utvecklar elevernas lärande ochkompetens i matematikämnet genom att främja deras förmågor, kunskaper samt attityd, prestationoch inställning

Syftet med pilotstudien är att pröva hur rekommenderade metoder för att uppmuntra elevers metakognitiva tänkande kan användas. Metakognition handlar om ”att lära att lära” och är relaterat till begrepp såsom återkoppling, självreglering och formativ bedömning. Forskning visar att elever som får träning i metakognition ökar sina prestationer. Ett av skolans mål enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011/2017 är att eleverna ska utveckla förmågan att bedöma sina resultat. Jag har undersökt hur elever i årskurs sju besvarar och uppfattar metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska. Eleverna svarade på metakognitiva frågor vid tre olika tillfällen: vid planeringen, under genomförande samt vid utvärderingen av arbetsuppgiften. I samband med frågorna svarade de även på en enkät om hur de uppfattade de metakognitiva frågorna. Avsikten är att använda pilotstudiens resultat för att bereda mark för en större studie. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Resultatet visar att det är väsentligt att lärarna tar reda på elevernas olika förförståelse för de metakognitiva frågorna. Majoriteten av elever upplever de metakognitiva frågorna som oanvändbara, men av olika skäl. Om eleverna inte förstår frågorna tycker de att frågorna blir något utöver arbetsuppgiften. Om eleverna har en hög metakognitiv förförståelse kommer de att anse att frågorna är överflödiga. De flesta eleverna upplevde att de metakognitiva frågorna tog tid från den uppgift de skulle genomföra. Några elever uttryckte stort missnöje, stor frustration och irritation över frågorna. För att metakognitivt tänkande ska kunna tränas metodiskt med avsedd effekt, måste eleverna vara motiverade. En nyckelfaktor är att eleverna förstår vad träningen ska leda till. Detta behöver läraren arbeta med på olika sätt med olika grupper av elever. / This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.

This design science research proposes an IT artefact consisting of a website and a client application with the focus of letting users receive programming tasks which they will then try and solve, and have their solutions evaluated, thereby giving affirmation on their programming skills. The study sprung from the need to give programming novices confidence in their abilities to write sufficient code solutions to programming tasks. A delimitation was made to concentrate on the concepts covered by the course Fundamentals of Programming given by the Department of Informatics of Media at Uppsala University. The proposal successfully affirms its users coding confidence by assessing and communicating through gamified elements the correctness of the code solution to the user, thus enabling the heightening of the users motivation to continue learning programming skills. / Denna designvetenskapliga studie föreslår en IT artefakt bestående av en webbsida och en klientapplikation med fokus på att ge användare programmeringsuppgifter som de sedan ska försöka lösa och sedermera få evaluerade med feedback kring om deras lösning gav korrekt output. Studien utgick från behovet att ge programmeringsnybörjare bekräftelse på deras förmåga att skapa tillräckliga lösningar på koduppgifter. En avgränsning gjordes till att fokusera på de koncept som täcks av kursen Grundläggande programmering som ges av institutionen för Informatik & Media via Uppsala universitet. Förslaget bekräftar framgångsrikt användares kodningskunskaper genom att utvärdera och kommunicera resultaten via gamifierade element till användaren, vilket kan öka användarnas motivation att fortsätta utveckla sin programmeringsförmåga.

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades. Förskolors hemsidor, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar analyserades. Två intervjuer med ansvariga förskolechefer/rektorer genomfördes i samtalsform och några enkla frågor ställdes till pedagoger. Leken omnämndes på många olika sätt i dokument och intervjuer. Resultatet visade en tilltro till lekens värde, men den nämndes i stor utsträckning som ett medel för lärande, väldigt lite som viktig för sin egen skull. Den beskrevs som ett pedagogiskt redskap för att uppnå strävansmål inom språk, matematik, natur och teknik. Lekens innehåll, och hur man skapar förutsättningar för lek beskrevs väldigt lite i de undersökta förskolornas dokument. Den bild som framträdde vid granskningen visar att leken tenderar att tas för given på ett oreflekterat sätt. Även intervjuerna och enkäten gav samma bild. Arbetet pekar på behovet av att lyfta leken som ett eget målområde och samtidigt genomföra kompetensutveckling för att höja medvetenheten hos pedagogerna.

<p> </p><p>During our education time, we have heard on several occasions how the high changing rate in the society also influences the education area. That changing process mainly originates from the transform that a school underwent, i.e. the decentralization meaning a delegation of responsibility from a national to local government and the particular school. The main idea that started a changing process goes under the slogan “a school for everyone”. The new school was created by the newest teaching plan where the individualization of each individual student is a main point on the agenda. A countless number of analyses of Lpo 94 during our education have given us a reason to reflect over how this individualization should take place. The ambition to find an answer on that question led us to start from a couple of questions at issues that foremost handles children’s different ways to learn as well as the design of the teaching supervision in contrast to today’s teaching plan and the newer research within the chosen subject area. The aim of this work is thus to analyze and understand the contents of four different teaching supervisions within biology as a subject area and to try to appoint whether requirements on varied education from Lpo 94 is obeyed. Our answer on how to achieve requirements on individualization from Lpo 94, during this work, is to apply a varied education with a number of senses and intelligences as a frame of reference. Our conclusion and thus the result of our analysis is that the teaching supervisions deficiently reach the requirements that involve varied education in Lpo 94. The degree deficiency varies between different teaching supervisions.</p><p> </p>

Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning. Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen. Dessa presenteras i fyra teman med utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet som användes gör att analysera vår data. Dessa fyra temans namn är språket som redskap för lärande, fysiska redskap för lärande, lärandet i ett större perspektiv och lärandet har inga gränser. Centralt i resultatet är att språket skall användas för att ett lärande skall uppstå. I diskussionen sätts resultatet i relation till relevant litteratur, forskning samt delar från styrdokumenten. Vi drar följande slutsats utifrån läst litteratur och studiens resultat; För att eleverna skall få möjligheter till lärande krävs det att undervisningen är utformad så att språket används aktivt. Läraren skall väcka elevernas intresse och utgå från deras erfarenheter och sedan skall detta förklaras och diskuteras så förståelse utvecklas. Utan förklaring och diskussion uppstår ingen förståelse för det upplevda och därmed inget lärande. / The purpose with the study was to describe seven teachers reflections around how they give their pupils the opportunity to learn in science-education.  The teachers are working up to 6th grade and they are recognized as competent. Through our teacher education at University of Skövde we have become interested in how we as teachers can give pupils the opportunity to learn. On the basis of our own experience we can see certain insufficient in science-education.  We choose to write about science-education with these two points as a base. We used a qualitative method in the study where our selection gave us the opportunity to interview seven recognized competent teachers. The selection was strategic because we wanted to interview teachers with teaching of high quality. With the base in the teachers reflections have we found opportunities for pupils to learn in science-education.   These are presented in four themes with a base in the sociocultural perspective which we used to analyse our data. The names of the themes are language as a tool for learning, physical tools for learning, learning in a bigger perspective and learning without boundaries. A central part of the result is that language is important for learning to take place. In the discussion the result is related to relevant literature, research and parts from rule documents for Swedish school. We draw following conclusion from read literature and our result; to give the pupils the opportunity to learn the education must be formed in a way that makes the language being actively used. The teacher has to arise the pupils interests and take base in their experience and then should this be discussed and explained. Without the explanation there will be no understanding of the experienced and no learning will occur.