Sammanfattning/AbstractRemblegård, Hanna (2022). Lust och kunskap som förutsättning - Lärares och speciallärares arbete med läsinlärning för elever i lässvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser faktorer som är av betydelse för arbetet med läsinlärning för elever i lässvårigheter samt för lusten att lära sig läsa. Genom studien klarläggs hur värdefullt ett tidigt samarbete mellan läraren och specialläraren kring eleven är. Studien förväntas kunna bidra med att synliggöra vikten av att såväl lärare som speciallärare genom yrkesskicklighet delar med sig av kunskaper och erfarenheter för att tillgodose elevers behov. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om några lärares samt speciallärares val och genomförande av läsinlärning och lust att lära för elever som identifierats vara i lässvårigheter. Vidare är syftet att belysa deras uppfattningar om hur en främjande läsinlärning kan utformas för elever i lässvårigheter.Utifrån några lärares samt speciallärares syn på läsinlärning för elever i lässvårigheter i årskurs 1, har följande preciserade frågeställningar formulerats för att behandla studiens syfte:• Hur beskrivs val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter?• Hur beskrivs arbetet med elevens lust att lära i läsinlärningen?• Vilka uppfattningar framträder om hur tidiga insatser genomförs för att främja läsinlärning för elever i lässvårigheter? Teori Den här studiens teoretiska ramverk grundar sig i sociokulturell teori, som har sitt ursprung i Vygotskijs (1978) beskrivning av att lärande och utveckling sker i samspel med omgivningen. Utifrån proximal utvecklingszon och mediering av artefakter studeras hur den dynamiska läsinlärningsprocessen fortskrider i samspelet mellan läraren och eleven. För att belysa det synsätt kring att en elev är i lässvårigheter, används som komplement relationellt perspektiv. Enligt Ahlberg (2015) betyder relationellt perspektiv att skolsvårigheter undersöks i centrum av interaktion och relationer. Förklaringar till utmaningar söks i mötet mellan eleven och den omgivande miljön, vilket medför att det är i elevens omgivning förändringar bör göras. Metod För den här studien valdes en kvalitativ ansats där halvstrukturerade intervjuer med en frågeguide genomfördes för insamling av empiri. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori analyserades det insamlade materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2018). Med inspiration av Lundman och Hällgren Graneheim (2017) användes en analysmodell för att bearbeta de transkriberade intervjuerna och ringa in teman för studien. Resultat Studiens resultat visar på att läsinriktningen phonics (Snow & Juel, 2007) starkast framträder i val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter. Utifrån informanternas utsagor baseras kunskap och kompetens främst på yrkeserfarenhet och samarbete mellan lärare och speciallärare. Arbetet med lust att lära sig läsa har sitt ursprung i de fyra framträdande faktorerna: lärarroll, framgång, intresse, meningsfullhet. Studieresultaten visar även på att det råder en avsaknad av tidiga stödinsatser under det första skolåret. Den pedagogiska sårbarheten synliggörs såväl i utmaningen att erövra värdefull kunskap om främjande läsinlärning, som i att möta elevernas olika behov. Ur studien framträder informanternas önskemål, behov samt uppfattning av ett ökat samarbete mellan lärare och speciallärare för en främjande läsinlärning. Specialpedagogiska implikationer Ett av speciallärarens uppdrag är att vara en kvalificerad samtalspartner (SFS, 2011:186). Med specialläraren som god lyssnare och inspiratör, skapas möjligheter för att de pedagogiska samtalen kan utgöra värdefulla verktyg i att välja adekvata insatser utifrån elevens behov. De pedagogiska samtalen ökar chanserna till ett nära samarbete mellan läraren och specialläraren. Genom samarbetet kan ett relationellt perspektiv på lärande träda in och stå i centrum av undervisningen. Liksom vikten av att specialläraren verkar som inspiratör till alternativa tillvägagångssätt i läsinlärningen under det första skolåret, finns behovet av att den samma inspireras av lärarna med deras kunskaper och erfarenheter. Utöver de pedagogiska samtalen är behovet av en närvarande speciallärare därför stort. Den operativa specialläraren balanserar undervisning i ett mindre sammanhang med deltagande i den ordinarie undervisningen.

Eftersom skolan idag är multikulturell vill vi ta reda på lärares inställningartill translanguaging som ett verktyg för att stödja dessa elever att uppnå kunskapskraven i SO.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares erfarenheter inom undervisning av elever iprocessen att lära sig svenska som andraspråk i SO. Denna uppsats är baserad på bådekvalitativa och kvantitativa metoder, dessa har utförts i form av enkäter respektivesemistrukturerade intervjuer.För att svara på dessa frågor ska vi använda oss av både intervjuer och enkäter. Resultatet ienkätundersökningarna visar att flera av respondenterna inte har fått någon utbildning itranslanguaging under lärarutbildningen. Ändå var det ett stort antal respondenter som kändetill begreppet innan vår studie. Genom intervjuerna kunde vi konstatera att translanguaginginte heller var något som förekom i de intervjuade lärarnas lärarutbildning. Undersökningen isin helhet visade att flera av de verksamma lärare som deltog i vår surveyundersökning tyckeratt translanguaging kan vara ett arbetssätt som hjälper elever i processen att lära sig svenskasom andraspråk att uppnå kunskapskraven i SO. Däremot finns det en önskan, blandundersökningspersonerna, om ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna använda sigav translanguaging i undervisningen. Genom intervjuerna framkommer det att det finnspåverkande faktorer som gör att användningen av translanguaging inte är lika lätt i praktiken.

Duolingo is today the most popular app when it comes to language learning. Gamification plays a major role in increasing the motivation of Duolingo's users. Duolingo has a strong graphic identity that has been developed over the past ten years and in this paper, I investigate how they with the help of colour and shape that help the gamification elements to strengthen the motivation of the user. Because there are so many different gamification elements in Duolingo, it is the "skill-tree" and the app's front page that are the focus of the analysis. The results show that Duolingo has a very well thought out design that is simple but powerful with a lot of symbolism that originates from ancient cultures where the symbolism from both icons and colours has wide meanings and can be decoded by people from many different cultures and backgrounds.

Under de senaste åren har användning av digitala artefakter ökat vilket gett mindre plats till papper. Tidigare forskning illustrerar att läsning via papper är populärast utan någon indikation på att det faktiskt är bättre vad gäller inlärning. Syftet med arbetet är därför att se om det finns någon skillnad och likhet mellan bruksanvisningar på papper (fysiskt) eller skärm (digitalt). Studien grundar sig i teorin Cognitive fit theory förkortat CFT. Teorin har således modifierats till en egen modell där undersökning av valet mellan papper och skärm gjorts genom användarupplevelsen i inlärning (E-learning), tidigare erfarenheter, motivation och känslor. Dessa begrepp har uppkommit från CFT samt tidigare forskning och de har följaktligen följt med under hela processen. En till faktor som grundat sig i tidigare forskning och CFT är projektets frågeställning. Frågeställningen har undersökts och besvarats med hjälp av metoder såsom användartest, där användarna fått bygga ihop två ​LEGO-modeller av samma svårighetsgrad på de olika plattformarna skärm och papper. Användartestet kombinerades med Emotiv headset, som hjälpte till med mätning av hjärnans känslosystem. Rapporten visar även på projektets intervjuer, där deltagarna hade möjlighet att delge sina tankar om testet. Det slutgiltiga resultatet visade på att vissa stora faktorer spelar roll i valet mellan skärm och papper. Bland annat begrepp som erfarenhet, motivation och känslor samt jämförelser och likheter mellan de två plattformarna. Hälften av deltagarna ansåg att en fysisk bruksanvisning är ledande medan andra hälften ansåg den digitala bruksanvisningen som vanligast i och med tutorials och dylikt. Användartesterna gick som beräknat, en del motstridiga känslor uppkom dessvärre vilket kunde skapa större distraktioner hos deltagarna. En större omfattning om detta sker i rapportens olika kapitel. / In recent years, the use of digital artifacts has increased, giving less space to paper. Previous research illustrates that reading through paper is most popular without any indication that it is actually better with regard to learning. The purpose of the work is therefore to see if there is a difference and similarity between instructions on paper (physical) or screen (digital). The study is based on the theory Cognitive Fit theory shortened CFT. The theory has then been modified to an own model, where the choice between paper and screen has been made through the user experience in learning (E-learning), past experiences, motivation and emotions. These concepts have arisen from CFT as well as previous research and have consequently followed throughout the process. One factor to be found in earlier research and CFT is the issue of the project. The questionnaire has been investigated and answered using methods such as usability testing, where users were able to build two​ LEGO-models ​of the same difficulty on the various platforms screen and paper. The usability testing was combined with Emotiv headset, which helped to measure the brain's emotional system. Finally, interviews were conducted in order to be able to share the participants thoughts about the test. The final result showed that some major factors play a part in the choice between screen and paper. Among other things, concepts like experience, motivation and feelings, as well as comparisons and similarities between the two platforms. Half of the participants felt that a physical instruction manual was most common, while the other half considered the digital user manual as common with tutorials and so on. The user tests went as expected, some contradictory feelings emerged unfortunately which could create greater distractions among the participants. A greater extent about this is done in the various sections of the report.

<p>Uppsatsen är en beskrivande och reflekterande studie över ett kombinerat demonstrations- och intervjuprogram. Programmet programmerades och användes i syfte att förbereda utvecklingen av ett datorprogram som ska lära ut och träna argumentation.</p><p>Studien beskriver hur intervjuprogrammet konstruerades med avseende på teorier från retorik och pedagogik, samt resultat därur. Avslutningsvis diskuteras processen och potentialen i att skapa ett program som skulle kunna ligga till grund för ett personligt kunskapande, ett argumentationsprogram.</p><p>Sammanfattning;</p><p>Tekniker för argumentation tränas inte naturligt i skolorna, inte heller i vardagen. Successivt lärs argumentation på olika vis, självständigt eller genom andra. Man lär sig eller blir lärd. Intervjuprogrammet gav tydliga signaler om hur ett argumentationsprogram bör utformas för att tala till användaren på ett så tydligt och personligt vis som möjligt.</p><p>Slutdiskussionen redogör för vad ett sådant argumentationsprogram skulle kunna innebära för användaren. Ett eventuellt argumentationsprogram kommer att lära ut en stabil, lite förenklad grund, som ger användaren fem tydliga topiker och träning i att använda dem. Verktyg som senare och i andra situationer kan tillämpas vid argumentation.</p>

I den svenska skolan är tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmån för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var därför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i två klasser som läste svenska som andraspråk i årskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de två observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna låtits integrera läsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av läraren konsekvent användning av autentiska och öppna frågor, uppföljning och positiv bedömning. Elevernas attityder till den dialogiskt organiserade undervisningen har visat sig vara positiv, framförallt eftersom eleverna i intervjuerna lyft fram flera olika element av den dialogiska undervisningen som de varit nöjda med. Gruppsamtalet var det moment som eleverna framhöll att de trivdes allra bäst med men de lyfte även fram fördelarna med att de tillåts samarbeta och interagera för att lära sig och att den dialogiska undervisningen gör att de känner sig engagerade i skolarbetet.

Uppsatsen är en beskrivande och reflekterande studie över ett kombinerat demonstrations- och intervjuprogram. Programmet programmerades och användes i syfte att förbereda utvecklingen av ett datorprogram som ska lära ut och träna argumentation. Studien beskriver hur intervjuprogrammet konstruerades med avseende på teorier från retorik och pedagogik, samt resultat därur. Avslutningsvis diskuteras processen och potentialen i att skapa ett program som skulle kunna ligga till grund för ett personligt kunskapande, ett argumentationsprogram. Sammanfattning; Tekniker för argumentation tränas inte naturligt i skolorna, inte heller i vardagen. Successivt lärs argumentation på olika vis, självständigt eller genom andra. Man lär sig eller blir lärd. Intervjuprogrammet gav tydliga signaler om hur ett argumentationsprogram bör utformas för att tala till användaren på ett så tydligt och personligt vis som möjligt. Slutdiskussionen redogör för vad ett sådant argumentationsprogram skulle kunna innebära för användaren. Ett eventuellt argumentationsprogram kommer att lära ut en stabil, lite förenklad grund, som ger användaren fem tydliga topiker och träning i att använda dem. Verktyg som senare och i andra situationer kan tillämpas vid argumentation.

The purpose of this study was to analyze deconversion and its narrative in Tara Westover’s autobiography Educated. The study aimed to answer three key questions: What does Westover’s path to deconversion look like in Educated? How can Westover’s deconversion be interpreted from the perspective of Helen Rose Fuchs Ebaugh’s (1988) model for exit processes? What type of deconversion story does Educated reflect in light of Heinz Strieb et al. (2009) theory about deconversion stories? The material has been analyzed through qualitative content analysis and qualitative narrative analysis. The findings point to a long and uneven deconversion for Westover. The result suggests that her deconversion started when she left for college and continued until she broke off from her parents and their convictions. Results also show that Westover’s deconversion does not follow the narrative of Ebaughs model for exit processes even though she goes through all the phases of the theory. The narrative in Westover’s story is the most comparable to Streib et al.’s deconversion stories Pursuit of autonomy and Debarred from paradise, as their characteristics are very similar to those in Westover’s description of her deconversion. / Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka hur dekonversion och en dekonversionsberättelse kan se ut med hjälp av Tara Westovers självbiografi Allt jag fått lära mig. Genom boken har studien undersökt tre frågeställningar: Hur ser Westovers väg till dekonversion ut i boken Allt jag fått lära mig? Hur kan Westovers dekonversion förstås utifrån Helen Rose Fuchs Ebaughs (1988) modell för exitprocesser? Vilken typ av dekonversionsberättelse finns i Allt jag får lära mig utifrån Heinz Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser? Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kvalitativ narrativanalys har materialet bearbetats. Dessa valdes eftersom innehållsanalys passar väl till att analysera fenomen i texter och narrativanalys passar för att urskilja en berättelse, i detta fall en dekonversionsberättelse. Därefter analyserades materialet med hjälp av två teoretiska perspektiv, dels Ebaughs (1988) teori om exitprocesser, dels Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser. Resultatet visade att Westovers dekonversion är lång och svår, och börjar när hon flyttar för att studera vid college och pågår fram till att hon bryter kontakten med föräldrarna och deras övertygelser. Resultatet visade också att Westovers dekonversionsprocess inte följer en tydlig kronologi men att hon trots det går igenom de faser som Ebaugh presenterar. Strävan efter autonomi och utesluten ur paradiset är de berättelsetyperna som är mest lik Westovers berättelse, eftersom deras kännetecken går att hitta i Westovers dekonversion. Genom uppsatsen hoppas jag kunna vara med och fylla den lucka som finns i forskningsfältet om självbiografiska böcker med teman som religiositet eller dekonversion.

I takt med att tekniken går framåt krävs det att företag håller sig ständigt uppdaterade genom att vidareutbilda sina medarbetare. Inom företagsutbildning finns behovet av att utveckla metoderna för lärande samt att hitta sätta att utbilda personalen mer effektivt. I tidigare forskning har det framkommit att frågebaserat lärande kan effektivisera utbildningen med 50 %. Den här studien vill undersöka en ny metod som kallas rent frågebaserat lärande, utvecklat av Bälter och Glassey. Rent frågebaserat lärande innebär att lära sig endast genom att svara på frågor och av återkopplingen som följer därefter. Studien som presenteras i detta examensarbete syftar till att utvärdera och undersöka beteendet och erfarenheterna hos deltagare på en kurs som är uppbyggd med metoden rent frågebaserat lärande. Ett existerande utbildningsmaterial om Scanias ledarskapsmodell har först omvandlats med hjälp av den givna metoden och sedan har en grupp medarbetare på Scania testat och utvärderat kursen. Genom enkäter med både kvalitativa och kvantitativa frågor har totalt 27 kursdeltagares upplevelse av sitt eget lärande analyserats med hjälp av tematisk analys och kursmaterialet har utvärderats. Detta har sedan jämförts med resultatet från 15 personer som gick den ursprungliga kursen med individuellt internetbaserat lärande. Det visar sig att gruppen som deltagit i den utvecklade kursen hade mer aktivt lärande jämfört med de som deltagit i den ursprungliga kursen. Kursdeltagarnas uppfattning av hur mycket de har lärt sig skiljer sig inte åt mellan grupperna. Tiden det tog att slutföra kursen har analyserats och av detta framkommer att kursen som är utvecklad med rent frågebaserat lärande kortar ner inlärningstiden med ca 33 %. / As technology advances, companies need to stay updated by continuously training their employees. Therefore, there is a need to make the learning material more efficient and in previous research, question-based learning has been shown to do just that by up to 50%. This study seeks to investigate a new method called pure question-based learning, developed by Bälter and Glassey. Pure question-based learning means learning only by answering questions and the feedback that follows. The study that is presented in this thesis aims to evaluate and investigate the behavior and experience of participants in a course that is structured with the method pure question-based learning. An existing training material on Scania's leadership model has first been transformed using the given method and then a group of employees at Scania has tested and evaluated the course. Through surveys with both qualitative and quantitative questions, 27 course participants' experience of their own learning has been analyzed with the help of thematic analysis and the course material has been evaluated. The result has since then been compared to the results of 15 participants in the original course with individual internet-based learning. It turns out that the group that participated in the developed course had more active learning compared to the group that participated in the original course. The course participants' perception of how much they learned does not differ between the groups. The time it took to complete the course has been analyzed and from this it appears that the course that is developed with pure question-based learning shortens the learning time by approximately 33 %.

There have been many different studies done around the subject of Extramural English, where researchers Sundqvist and Sylvén (2012) have drawn the conclusion that there is a correlation between video games and learners of English improving upon their English vocabulary. This study focuses time spent on whether or not playing video games for an extended amount of time will help with a student’s English vocabulary. This was done by having the students answer a demographic questionnaire in which they answer whether or not they regularly play video games, and answers approximately how many hours a week they do play. The study is looking for a correlation between improved vocabulary scores and longer periods of time spent playing video games every week. The study also looks into specific vocabulary that is commonly found in video games and compares different groups which have spent different amounts of time each week playing video games. Do video games help a learner’s English vocabulary and if so, does an increased amount of time spent on playing video games correlate to a higher score on the vocabulary tests, and do students who plays video games have an easier time with some of the specific vocabulary? The study found that there is indeed a correlation and that if a student spends time playing video games their English vocabulary proficiency will most likely increase as well. A student who spends more than ten hours a week on playing video games had higher average scores than those who played less than ten hours a week. Incidentally the students who did not play video games at all had the lowest average scores in the vocabulary tests. Lastly students who spent time playing video games had an easier time answering the questions relating to words that are commonly used in video games. / Många olika studier har utförts kring lärandet av engelska utanför klassrummet. Forskare har bland annat undersökt möjliga samband mellan Extramural engelska och ett förbättrat engelskt ordförråd. Sundqvist och Sylvén (2012) visar t.ex. ett samband mellan ord inlärning och dataspel. Om det finns ett direkt samband mellan tid tillbringad framför dataspel och utökat ordförråd är vad som utgör fokusen för denna undersökning. I denna korrelationsstudie utdelades ett demografiskt frågeformulär till 60 elever i årskurs nio. Eleverna frågades om hur regelbundet de spelade dataspel och hur många timmar de spelade varje vecka. Eleverna svarade även på ett vokabulärprov där de fick lösa problem angående engelsk vokabulär. De elever som spenderade tio timmar eller mer per vecka med dataspel hade högsta medelvärde på vokabulärproven. De elever som spelade mindre än tio timmar per vecka hade lägre. Samtidigt hade de elever som inte spenderade någon tid alls på dataspel den lägsta medelvärdes poäng utav grupperna. Studien visar en koppling mellan tid spenderat framför dataspel och ett utökat engelskt ordförråd. Ytterligare undersöks möjliga samband mellan tid spenderat på dataspel och inlärning av engelska ord som ofta används i dataspel. I vokabulär provet som eleverna fick fanns det sex ord som eleverna behövde lösa. Dessa ord är vanliga att hitta inom dataspel. Resultatet visar att de elever som spelade dataspel presterade bättre med de dataspels specifika vokabulärproblemen. De elever som inte spelade alls presterade sämst av grupperna, medan elever som spelade lite dataspel varje vecka presterade sämre än de som spelade mycket dataspel varje vecka.