Mitt syfte med studien är att utforska och beskriva hur variationsteori som utgångspunktmed stöd i Learning study och Lesson study har använts för analys av lärandeobjektenoch påverkat synen på undervisningen i olika ämnen och analysera hur deerfarenheterna skulle kunna ligga till grund för utveckling av ämnesdidaktiken iföretagsekonomi. Studien problematiserar ekonomiämnets didaktik i relation tillvariationsteori, Learning study och Lesson study. Fyra slumpmässigt valdaforskningsrapporter som representerar olika nivåer i skolgången utgör data.Forskningsrapporterna behandlas som om de vore öppna intervjuer där de forskare somgenomfört fallstudier med variationsteori som utgångspunkt ger sin syn på teorin ochmetoderna. Data analyseras i tre steg bestående av en närläsning, identifikation avessenser och kategorisering av teman samt en kritisk granskning av dessa teman.Studien synliggör fem teman som på olika sätt belyses och återkommer i de olikaforskningsrapporterna. Läraren, eleven, kontexten, ämnet samt reflektioner över självavariationsteorin. Slutsatsen är att den studerade forskningen i variationsteori begränsasav att interaktionen mellan lärare och elev har utelämnats men att forskningsrapporternaändå ger stöd för hur man ska kunna hantera begreppen i ekonomiämnet. Studienbetonar vikten av att identifiera de kritiska aspekterna av lärandeobjekt.Nyckelord: Företagsekonomi, Learning study, Lesson study, lärandeobjekt,variationsteori.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare planerar och genomför undervisning där estetiska lärprocesser integreras med naturvetenskap. Utifrån syftet har tre forskningsfrågor skapats för att ta reda på förskollärarnas avsikter med en aktivitet där de ska integrera de två ämnena, hur de iscensätter undervisningen samt vilka reflektioner förskollärarna ger uttryck för efter undervisningssituationen. Forskningsfrågorna har besvarats genom att använda en kombination av tre metoder. Observation, intervju och stimulated recall gjorde det möjligt att synliggöra förskollärarnas avsikter när de planerade inför aktiviteten där de skulle integrera estetiska lärprocesser och naturvetenskap, vad som skedde i praktiken samt deras reflektioner om det. Resultatet visar att estetiska lärprocesser och naturvetenskap ingår i hela processen från planering till genomförande och reflektion. Resultatet tyder dock på att ämnena endast integreras med varandra under genomförandet. Estetiska lärprocesser och naturvetenskap får även olika stort utrymme, både i relation till varandra och beroende på vilken del av processen som studeras. Förskollärares förhållningssätt till estetiska lärprocesser och deras kunskaper, eller bristande kunskaper, om de två ämnena påverkar hur undervisningen inom dem sker. Det påverkar vilket innehåll och material förskollärarna väljer att arbeta med, vilket tillvägagångssätt som används och hur de arbetar med barnen.

Syftet med denna studie var att analysera och diskutera hur naturvetenskapliga aktiviteter som utgår från variationsteoretisk teori, tillsammans med estetiska lärprocesser som verktyg, kan, utveckla naturvetenskapliga kunskaper hos barn i förskolan. Studiens forskningsfrågor löd: Hur visar sig barns lärande när de arbetar med naturvetenskapliga aktiviteter integrerat med estetiska lärprocesser? Vad lär barnen sig genom de iscensatta aktiviteterna? I studien beskrivs barns lärande i naturvetenskap som något som sker genom sinnesintryck och framförallt via kommunikation, både med andra barn men även med vuxna. Naturvetenskapliga arbetssätt och metoder skapar de förutsättningar som barnen behöver för att lära naturvetenskap, men även barnens egna frågor spelar stor roll för att skapa de rätta premisserna för naturvetenskapligt lärande. Studien är kvalitativ och bygger på ett variationsteoretiskt ramverk. Teorin presenterar ett ramverk som kan visa på vad undervisningen måste lyfta fram för att ge barnen de nödvändiga förutsättningarna för lärande. Teorin tar sin utgångspunkt i lärandets objekt, den förmåga barnen ska utveckla, i detta fall att förstå begreppet frö på ett specifikt sätt. För att förstå lärandeobjektet krävs att barnen får möjlighet att urskilja ett antal kritiska aspekter av vad ett frö är. För att hjälpa barnen att urskilja de kritiska aspekterna har estetiska lärprocesser använts.  Resultatet visar att det för barnens lärande i naturvetenskap var framgångsrikt att använda variationsteorin som utgångspunkt och att med hjälp av estetiska lärprocesser som verktyg, skapa den variation som gör det möjligt för barnen att utveckla förståelse för vad ett frö är.

Studien syftar till att synliggöra sambandet mellan en lärares avsikter med en laboration och elevernas uppfattningar om dessa avsikter. I denna variationsteoretiskt influerade fallstudie studerades en lärare och åtta elever. Den kvalitativa undersökningen genomfördes genom intervjuer, observationer och stimulated recall. Resultatet indikerade på fyra kategorier om de åtta elevernas uppfattningar om lärarens avsedda lärandeobjekt där kategorierna mer eller mindre överensstämde med lärarens avsikter. Vad som påverkade resultatet var lärarens implicita och explicita intentioner samt vilka variationsmönster som var tydliga för eleverna att urskilja under laborationen.

Bråkområdet är enligt verksamma lärare men även forskning ett komplext område. Syftet med studien är att undersöka vilka kritiska aspekter som förekommer i årskurs fem och årkurs sex på en skola. Studien ämnar också att undersöka hur klassernas matematiklärare undervisar kring dem. De kritiska aspekterna identifierades med hjälp av ett förtest och för att få en djupare förståelse för dem intervjuades 11 elever. Lärarna fick därefter i uppdrag att genomföra varsin lektion med innehåll som baserades på de identifierade kritiska aspekterna. Dessa lektioner observerades och för att synliggöra om eleverna hade uppfattat lektionsinnehållet genomfördes ett eftertest. Kortfattat visade resultatet att bråkområdet är svårt för både lärare och elever.

No description available.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about what perceptions the preschool teachers have about the pedagogical activities in music, and what perceptions exist about the changes in the new curriculum within the subject of music and what they can contribute to. The survey has been conducted with semi-structured interviews in order to be able to conduct extensive discussions about how preschool teachers perceive or understand something. The material has been analyzed using a phenomenographic analysis model in seven steps. The result of this study shows that music is often used as a method in preschool activities, and rarely as a learning object. It also shows that the uncertainty of preschool teachers contributes to less teaching in the subject of music. Changes in the curriculum show very different ideas about how changes will be made in the subject of music in preschool. One side is that it is a rewording that does not contribute to any change in the activities at preschool. While the other side believes that a major change needs to be made to reach the curriculum goals within the subject. My conclusion is that there is less knowledge about the basics of music and the concepts used in music education. This can help to ensure that the goals in the new curriculum (Skolverket, 2018) cannot be met. / Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar förskollärarna har om den pedagogiska verksamheten i musik, samt vilka uppfattningar som finns kring förändringarna i nya läroplanen inom ämnet musik och vad de kan bidra till. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer för att kunna föra utförliga samtal om hur förskollärarna uppfattar eller förstår något. Materialet har analyserat med hjälp av en fenomenografisk analysmodell i sju steg. Resultatet i denna undersökning visar att musik ofta används som hjälpmedel till annat lärande i förskolans verksamhet, och sällan som lärandeobjekt alltså musik som eget ämne. Det visar också att osäkerheten hos förskollärarna bidrar till mindre undervisning i ämnet musik. Förändringar i läroplanen visar tudelade uppfattningar om hur förändringarna i verksamheten inom ämnet musik kommer se ut. Ena sidan menar att det rör sig om en omformulering som inte bidrar till någon förändring i verksamheten. Medan andra sidan anser att en stor förändring behöver ske för att nå upp till läroplansmålen inom ämnet. Mina slutsatser är att det saknas kunskap kring musikens grunder och de begrepp som används i musikundervisning. Det kan bidra till att målen i den nya läroplanen (Skolverket, 2018) inte kan tillgodoses.

Syftet med vår studie är att kartlägga när lärare på mellanstadiet går utanför läromedlet, samt att ta reda på varför de väljer att göra detta. Vi vill också ta reda på i vilken utsträckning läromedlet används i planeringen av ett nytt arbetsområde.   För att samla in data till vår studie, observerades och intervjuades fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6. För att sedan analysera den empiri vi samlat in, ställdes den mot Vygotskijs sociokulturella perspektiv och variationsteorin. Resultatet vi tagit fram visar att det finns tillfällen då lärarna går utanför läromedlet, och att detta till stor del beror på att de anser att läromedlet inte räcker till för att bedriva den undervisning de önskar. Vi ser också att läromedlet lämnas då lärarna vill träna eleverna i att kommunicera och resonera kring matematik. Vad det gäller planering visar vårt resultat att läromedlet fungerar som en slags grundpelare i planeringsarbetet, där den används som riktlinje för ordningsföljd och matematiskt innehåll. Vidare visar vår analys att lärarnas arbetssätt samt tankar kring läromedlet och elevernas arbete, är starkt kopplat till både det sociokulturella perspektivet och variationsteorin. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning kring läromedelsanvändning och vi ser stora likheter mellan tidigare studier och den vi gjort.

<p>Syftet med denna studie har varit att hitta de kritiska aspekterna för eleverna att lära sig särskilja fyrhörningarna, kvadrat, rektangel, romb och parallellogram. Vidare har vi undersökt hur undervisningen kan genomföras för att eleverna ska ha möjlighet att känna igen och korrekt namnge fyrhörningarna samt hur läraren kan ge eleverna möjlighet att erfara variation av vårt valda lärandeobjekt. För att besvara ovanstående frågor har vi använt oss av learning study som forskningsmetod. De 3 momenten som har ingått i vår studie är förtest, lektion och eftertest. Studien har genomförts i årskurs 2 i 3 relativt kunskapshomogena elevgrupper som vi i studien kallar grupp 1, 2 och 3. Alla grupper har efter genomförd undervisning förbättrat sina kunskaper avsevärt. Grupp 1 var den grupp som hade den största kunskapsökningen samt visade det totalt bästa resultatet.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället. Som analysredskap har vi använt variationsteori och de begrepp som den innefattar samt kritiska aspekter. Vi jämför sedan resultatet med tidigare forskning. Resultaten visar att lärarens brister och förtjänster påverkar det intentionella lärandeobjektet, det vill säga om eleverna lär sig eller inte. Studien visar även att andra faktorer påverkar lärandet. Eleverna inte har några svårigheter med att urskilja högteknologiska artefakter men hade svårt att förvärva sig förståelsen för att ett naturligt föremål som bearbetas blir till ett tekniskt föremål. Anmärkningsvärt med studien var att vi upptäckte att flera elever tänker cykliskt när de tänker på en teknisk artefakt då de ser till hela tillverkningsprocessen.