<p>Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. </p><p>M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på. </p><p>Uppsatsen är uppbyggd avföljande steg: en litteraturstudie, den egna inskolningen av M/P- programmet samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av några lärares erfarenheter av programmet.</p><p>I min undersökning har jag kommit fram till hur sju lärare förhåller sig till M/P-programmet, och hur de uppfattar det pedagogiska värdet med elevers lärande utifrån verktyget. </p><p>Resultatet av undersökningen visar att M/P-programmet är ett kvalificerat pedagogiskt verktyg för matematik-undervisningen. Samtidigt var brist på tid för många informanter ett problem för att kunna använda verktyget på ett mera tillfredställande sätt.</p>

<p><em>The purpose</em> of this thesis is to examine whether the teacher's background affect students' approach to mathematics teaching. Characteristically, in Sweden today is that mathematics is perceived as difficult subject and that the number of foreign teachers has increased. <em>The study examines a phenomenon</em> which the relationship between the teacher's language accent and substance difficulties.</p><p><em>The method</em> used for data collection is questionnaires, in order to investigate the phenomenon as the relationship between the teacher's accent and substance difficulties.</p><p>The investigation has been carried out based on the students' point of view, both secondary and primary school pupils. What difficulties have arisen in teaching?  What is the biggest obstacle to achieve the goals of mathematics, to understand the teacher's language accent first in order to understand the subject, or that mathematics is difficult in itself to be understood as a substance.</p><p><em>The result</em> clearly shows that the teacher's accent does not affect teaching and students' view of mathematics as a subject. The students think that mathematics is a difficult subject in itself and the difficulty arises in the abstract data that is not reality linked, and that they rely too much on independent work with individual support as the teacher does not have time to. Students' learning is influenced by other factors like the socio-coherent, which Vygotskji mean. Communication is an important prerequisite in the socio-cultural interaction. It affected in turn by various factors, like cultural affinities, and how to speak and the tone used.</p>

The purpose of this thesis is to examine whether the teacher's background affect students' approach to mathematics teaching. Characteristically, in Sweden today is that mathematics is perceived as difficult subject and that the number of foreign teachers has increased. The study examines a phenomenon which the relationship between the teacher's language accent and substance difficulties. The method used for data collection is questionnaires, in order to investigate the phenomenon as the relationship between the teacher's accent and substance difficulties. The investigation has been carried out based on the students' point of view, both secondary and primary school pupils. What difficulties have arisen in teaching?  What is the biggest obstacle to achieve the goals of mathematics, to understand the teacher's language accent first in order to understand the subject, or that mathematics is difficult in itself to be understood as a substance. The result clearly shows that the teacher's accent does not affect teaching and students' view of mathematics as a subject. The students think that mathematics is a difficult subject in itself and the difficulty arises in the abstract data that is not reality linked, and that they rely too much on independent work with individual support as the teacher does not have time to. Students' learning is influenced by other factors like the socio-coherent, which Vygotskji mean. Communication is an important prerequisite in the socio-cultural interaction. It affected in turn by various factors, like cultural affinities, and how to speak and the tone used.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på. Uppsatsen är uppbyggd avföljande steg: en litteraturstudie, den egna inskolningen av M/P- programmet samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av några lärares erfarenheter av programmet. I min undersökning har jag kommit fram till hur sju lärare förhåller sig till M/P-programmet, och hur de uppfattar det pedagogiska värdet med elevers lärande utifrån verktyget. Resultatet av undersökningen visar att M/P-programmet är ett kvalificerat pedagogiskt verktyg för matematik-undervisningen. Samtidigt var brist på tid för många informanter ett problem för att kunna använda verktyget på ett mera tillfredställande sätt.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhället. I takt med att samhället förändras har också elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till språklärare observerat att kunskapsnivån inom ämnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien är därför att ta reda på hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst och hur formellt och informellt lärande påverkar deras språkutveckling. För att få svar på syftet och studiens frågor har vi använt oss både av en kvantitativ metod i form av en enkät med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp. Resultaten visar att de flesta respondenterna anser sig kunna engelska bra eller mycket bra och att social medier och andra medier har en gynnsam effekt på deras språkutveckling. Även det formella lärandet har visat sig ha positiv inverkan. Det framgår också att hörförståelsen och den skriftliga förmågan är de färdigheter de anser sig utveckla och kunna bäst. Studiens slutsats är att det finns plats och intresse för det informella lärandet i den formella klassrumsundervisningen.

According to the curriculum Sweden’s elementary school is to educate students in subjects such as "Listening, debating and argumentation". I ask myself if this is actually something that every student is being provided with. The purpose of this study is to gain additional information about children’s participation in the classroom. This is done from the children’s perspective by examining how students in first grade experience their roll in the conversation between and in relation to the teacher. In order to get subjective as well as an objective perspective qualitative methods are used in this essay. First I observed the children in the classroom and then I interviewed six of them. The main questions at issue are: How do children in first grade experience their own participation in the classroom? In what situations do the children in first grade sense they are allowed to speak with the teacher in the classroom? What is significant for the different situations in which the children in first grade get to have a conversation with the teacher? Dialogue and Participation is two essential concepts throughout the study and according to research highly associated and therefore necessary to examine together. As showed in the results of the study several students in first grade didn’t feel participant enough in the classroom and all of the students wanted to converse more during the lesson. Results also show that the students who raised their hands were the ones who had well functioning social capacity and they also got more attention than other students.

Syftet med denna studie är att förklara och förstå hur lärare tänker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tänker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lärarna? Vi har även försökt få förståelse om vad lärarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, både i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen säger om detta ämne och närliggande områden. I andra delen av vår bakgrund har vi behandlat lärarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön. Metoden som använts vid studien är en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Vi har intervjuat fem lärare om deras tankar och erfarenheter kring elever med ett stort rörelsebehov. Lärarna i studien har vid ett flertal tillfällen tagit emot en klass där det förekommer en eller flera elever med ett större rörelsebehov än klasskamraterna. De har under sin yrkesverksamma tid arbetat fram olika arbetssätt för att hjälpa och stötta eleverna med stort rörelsebehov. I diskussionen framkom att lärarens elevsyn och förmåga att individanpassa är betydelsefull för bemötandet av elever med ett stort rörelsebehov. / In this study we have chosen to look at teachers attitude towards pupils with a great need of movement. Are those pupils with extra needs experienced as inconvenient by the teachers? Our aim was also to learn more about teachers views on some of the triggers which causes this behavior among children in school environments and other surroundings. The first part of the study contains previous research in this and similar topics. The second part concerns the teachers role and professionalism and the importance of the school environment. The method that was used in this study was a qualitative method with a hermeneutic aim. We interviewed five teachers about their experiences with pupils with a great need of movement. The teachers that participated in the study have experienced teaching those pupils which have a greater need of movement than their classmates at several occassions. During their career the teachers have found several different strategies to help and support these pupils. In the discussion of this study we discovered the importance of the teachers ability to approach and individualize teaching situations towards the pupils who have great needs of movement.

<p>Syftet med denna studie är att förklara och förstå hur lärare tänker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tänker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lärarna? Vi har även försökt få förståelse om vad lärarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, både i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen säger om detta ämne och närliggande områden. I andra delen av vår bakgrund har vi behandlat lärarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön. Metoden som använts vid studien är en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Vi har intervjuat fem lärare om deras tankar och erfarenheter kring elever med ett stort rörelsebehov. Lärarna i studien har vid ett flertal tillfällen tagit emot en klass där det förekommer en eller flera elever med ett större rörelsebehov än klasskamraterna. De har under sin yrkesverksamma tid arbetat fram olika arbetssätt för att hjälpa och stötta eleverna med stort rörelsebehov. I diskussionen framkom att lärarens elevsyn och förmåga att individanpassa är betydelsefull för bemötandet av elever med ett stort rörelsebehov.</p> / <p>In this study we have chosen to look at teachers attitude towards pupils with a great need of movement. Are those pupils with extra needs experienced as inconvenient by the teachers? Our aim was also to learn more about teachers views on some of the triggers which causes this behavior among children in school environments and other surroundings. The first part of the study contains previous research in this and similar topics. The second part concerns the teachers role and professionalism and the importance of the school environment. The method that was used in this study was a qualitative method with a hermeneutic aim. We interviewed five teachers about their experiences with pupils with a great need of movement. The teachers that participated in the study have experienced teaching those pupils which have a greater need of movement than their classmates at several occassions. During their career the teachers have found several different strategies to help and support these pupils. In the discussion of this study we discovered the importance of the teachers ability to approach and individualize teaching situations towards the pupils who have great needs of movement.</p>

Min essä handlar om en händelse som är självupplevd. Den beskriver att det finns brist på erfarenhet om interkulturellt förhållningssätt på vissa förskolor. Den beskriver även att jag och mina kollegor inte kunde hantera några situationer som man i förskolans värld kan hamna i. Dilemmat som framträder i händelsen handlar om brist på kunskap när det gäller interaktion mellan olika kulturer. Detta speciellt på de institutioner där den är som allra viktigast i samhället, nämligen i skolans- och förskolans värld. Uppsatsen visar det förhållningssätt som pedagoger har gentemot vuxna och barn, som i pedagogernas ögon anses vara annorlunda. Det här är en vetenskaplig essäform där mina egna erfarenheter möter olika teoretiska perspektiv. På det sättet försöker jag att nå svar på mina frågor men även lyfta fram dilemmat i min essä. Därför får den som läser möjlighet att se mina erfarenheter ur nya perspektiv. Jag inleder min uppsats med att diskutera bristande interkulturellt ledarskap i förskolans miljö. Därefter utvecklas den med hjälp av teoretiska perspektiv, genom att lyfta fram hur vi kan bli bättre på att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt. I mitt slutord reflekterar jag kring viktiga ämnen som essän har lyft fram med fokus på möjliga förbättringar. Det viktigaste ämnet i essän är det förhållningssätt som vi pedagoger har när det gäller barnens olikheter.

Matematikläromedel och matematiklärare spelar en stor roll i dagens matematikundervisning. Syftet med den här empiriska studien är att belysa hur två aktörer i matematikklassrummet, matematikläromedel och matematiklärare, främjar eleverna till att muntligt kommunicera matematik . För att uppnå syftet har det genomförts en kvantitativ läromedelsanalys där alla grundskolans förmågor har analyserats utefter förekomst i matematikläromedel och tre kvalitativa intervjuer med matematiklärare. Som hjälpmedel i analysen av resultatet har teorin för studien använts: kommunikation som mål och kommunikation som medel. Mål kan där ses i relation till kommunikationsförmågan, planering för matematikämnet och lärares kompentens rörande begreppet muntlig matematisk kommunikation. Kommunikation som medel innebär i denna studie matematikläromedel, konstellationer i klassrummet och lärarens undervisningsmoment för att uppmana eleverna till muntlig matematisk kommunikation. Resultatet från läromedelsanalysen indikerar att de utvalda matematikläromedlen främst innefattar uppgifter som utvecklar procedursförmågan. Kommunikationsförmågans existens är mindre än tio procent i bägge matematikläromedlen. Från intervjuerna med lärarna framkom det två intressanta slutsatser. Den första slutsatsen är att lärare har olika sätt att planera för matematikundervisningen med hänsyn till matematikläromedel. Den andra är komplexiteten med kommunikationsförmågan och hur det påverkar elevers möjlighet att muntlig kommunicera matematik i matematikklassrummet.