Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i årskurs 2 och 3 arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Samt att undersöka vad grundskolan kan ge för resurser för att hjälpa dessa elever. Materialet till denna studie har samlats in med hjälp av den kvalitativa metoden intervju. Under intervjun har jag tagit hjälp utav en föreställningskarta. En föreställningskarta är ett redskap som skapar en lättare förståelse för respondenten. Det blir djupare svar och jag som intervjuar blir en bättre lyssnare. Jag har intervjuat fyra stycken grundskollärare från årkurs 2 och 3 samt en rektor från en grundskola. Resultaten av denna studie tyder på att lärarens kompetens, metoder och skolans resurser är av stor vikt kring elever med läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of this study is to investigate how primary school teachers in grades 2 and 3 work with pupils with reading and writing difficulties, and what resources primary school can provide to assist these students. To answer this purpose, I conducted a qualitative interview method, the performance map. This is a tool that creates a broader understanding of respondents. The answers will be more profound and the interviewer will be a better listener. I have interviewed four primary school teachers from grade 2 and 3, as well as a principal, all from the same primary school. The results of this study indicate that the teacher`s competence, reading and writing methods and school resources are of great importance when working with students who has reading and writing difficulties.

As we have been actively involved in various teaching programmes for many years, we wanted to enquire how the students and teachers understood their school and compare it to how we experienced it.  Do the students fully understand the knowledge they are receiving and can they learn from it? Do the teachers believe what they are teaching is understood by the students? What is the underlining knowledge of social practices in the school, which can inspire students in different ways? The aim of the study, as the title suggests, is to convey and describe the various methods practiced in a specific social practice. Our project is a quality study.  We have used observation, specific intense individual and group interviews. In the result, arrives a different message through what there is possible for the students to learn about the matter. These messages are visible in the different attitudes the teacher, the school and the organisation have vis-à-vis the matter. In the discussion, we have focussed on what has arrived in the result around the teacher's and the organisation's attitudes. How can these attitudes influence the students' attitude to the matter and how will one work in order to become aware about the messages that are sent.

Syftet med studien är att undersöka lärares arbete med laborativt arbetssätt i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Hur de definierar begreppet laborativ matematik och vad som påverkat valet av arbetssätt.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju lärare som arbetar efter ett laborativt arbetssätt, de är verksamma på olika skolor och har olika lång yrkeserfarenhet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide för att säkerställa att alla lärare fick svara på samma frågor och att de ställdes i samma ordningsföljd. Frågorna var konstruerad så att lärarna själva fick formulera svaren så att deras tankar och erfarenheter skulle framträda tydligare.   Resultatet av studien visar att samtliga lärare arbetar efter ett laborativt arbetssätt men frekvensen i användandet skiftar något. De definierar laborativ matematik som ett sätt att synliggöra matematiken för eleverna genom konkret material och matematiska strategier som möjliggör progression i kunskapsutvecklingen. Variationen i undervisningen med ett laborativt arbetssätt ökar elevernas nyfikenhet och lust att lära på samma gång som det ger kunskaper som kan användas även i vardagen. / The purpose of the study is to investigate teachers' teaching with hands-on mathematics in grades 1-3. How they define the concept of manipulative mathematics and what influences the choice of working methods.   The study is based on qualitative interviews with seven teachers working with a hands-on approach, working at different schools and having different long-term professional experience. The interviews were conducted using an interview guide to ensure that all teachers answered the same questions asked in the same order. The questions were designed so that the teachers themselves had to formulate the answers so that their thoughts and experiences would appear more clearly.   The result of the study shows that all teachers work according to a hands-on approach, but the frequency of use slightly vary. They define manipulative mathematics to visualize mathematics for students through concrete material and mathematical strategies that enable progression in knowledge development. The variation in teaching mathematics with a hands-on approach increases the curiosity of the students and the desire to learn at the same time as it provides knowledge that can be used in everyday life as well.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årkurs 1–3 skapar motivation och ett intresse hos eleverna i ämnet matematik. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra åk 1–3 lärare. Resultatet indikerar på att motivation och intresse skapas med hjälp av en varierad matematikundervisning som bemöter alla elevers behov och intressen. Lärarens pedagogiska egenskaper samt val av arbetsmetoder i form av elevinkludering, vardagsanknytning samt konkret material har visat sig skapa intresse och motivation för matematikämnet. Resultatet visar även att läraren och dennes inställning till ämnet är av vikt i matematikundervisningen. Slutsatsen är att en engagerad lärare med positiv inställning till ämnet skapar motivation och intresse hos sina elever i matematikämnet. / The purpose of this study is to examine how grade 1-3 teachers create motivation and interest for the students in mathematics. The survey was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with four teachers in grade 1-3. The result indicates that motivation and interest are created with the help of a varied mathematics teaching that meets the needs and interests of all students. The teacher's pedagogical characteristics and choice of working methods such as student inclusion, connection to everyday life of the pupil and concrete material has been shown to create interest and motivation for the subject of mathematics. The results also show that the teacher and his/her attitude to the subject is of great importance in mathematics teaching. The conclusion is that a committed teacher with a positive attitude to the subject creates motivation and interest in the subject of mathematics.

Med utgångspunkt i att läroplanen (Lgr11) beskriver att skolans uppdrag är att främja eleverna att bli initiativtagande, ansvarstagande, självständiga och aktiva samhällsmedborgare (Skolverket, 2019). Studiens syfte är att synliggöra hur några utvalda, verksamma lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken genom sin undervisning. Detta genom att titta på hur lärarna arbetar med olika texttyper men också genom att granska hur critical literacy-aspekterna makt, genus, klass och etnicitet blir synliga i dessa lärares undervisning. Studiens syfte är att synliggöra hur några verksamma lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken. Med följande frågeställningar ämnas syftet uppnås:  1.     Hur beskriver de intervjuade lärarna att de arbetar med critical literacy i sin undervisning när de arbetar med olika texttyper? 2.     Hur beskriver lärarna att de arbetar med aspekterna makt, genus, klass och etnicitet utifrån ett critical literacy-perspektiv? Studien är kvalitativ med datainsamling gjord genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs F – 3. Lärarnas uppfattningar undersöktes utifrån en fenomenografisk ansats och analyserades genom en tematisk analys. Studien genomsyras av den sociokulturella teorin. Resultatet av studien pekar på att de intervjuade lärarna arbetar med få texttyper då endast berättande- och faktatexter användes i undervisningen. En central del av kriterierna för critical literacy handlar om att arbeta med flera olika texttyper. Genom lärarnas uppfattningar av aspekterna makt, genus, klass och etnicitet, landade studiens slutsats i att lärarna har bristfälliga kunskaper om fenomenet critical literacy. Därmed synliggjorde inte de deltagande lärarna i studien aspekterna enligt critical literacyperspektivet i sin undervisning. Trots bristfälliga kunskaper visar slutsatsen att lärarna arbetar kring makt, genus, klass och etnicitet i sin undervisning. / Based on the fact that the curriculum (Lgr11) describes how the mission of the school is to promote the pupils to take initiative, responsibility, to become independent as well as active citizens (Skolverket, 2019). The aim of the study was to make visible how a few selected, active teachers embrace and implement critical literacy in practice through their teaching. This through viewing in what way the teachers work with different kinds of texts but also through examining how the aspects of critical literacy; power, gender, class and ethnicity are made visible through the teaching of these teachers. The aim of the study is to make visible how active teachers perceive and implement critical literacy in practice through their teaching. With the following questions at issue the aim of the study should be reached: 1.     How do the participating teachers describe their critical literacy teaching when working with different types of texts? 2.     How do the teachers describe their work with the aspects; power, gender, class and ethnicity from a critical literacy perspective? The study is qualitative with data collection made through semi-structured interviews with seven active teachers in grade F-3. The perception of the teachers was examined on the basis of a phylogeographic approach, and later analysed by a thematic analysis. The study is permeated by the sociocultural theory. The result of the study points out that the interviewed teachers work with few kinds of texts as only narrative- and factual texts were used in teaching. A central part of the criterial for critical literacy is about working with different types of texts, not as few as presented. Through the perception of the teachers of the aspects power, gender, class and ethnicity, the study showed that the teachers have insufficient knowledge of the phenomenon of critical literacy. Therefor the aspects of critical literacy were not made visible by the participating teachers. However, despite poor knowledge next to obliviousness the conclusion just as well shows that the teachers work with power, gender, class and ethnicity in their teaching.

Reading aloud is a form of teaching that rarely occurs in favor of other activities. Nevertheless, research shows that reading aloud is the main language development in children. This study aims to clarify the views teachers have about reading in relation to language development, as well as what they think about the working method. The thesis's theoretical approach is mainly based on the socio-cultural perspective on learning where interaction between individuals and the language are fundamental factors for learning to take place. An interview study of qualitative type has been conducted with active teachers in grades 1-3. Previous research shows the importance of reading aloud for language development and the teaching form has many advantages. It is important that the students are included, that there is time and that the teaching is carefully planned with a purpose. The result shows that teachers read aloud continuously but that the purpose varies. First and foremost, they say that the moment aims to be language development but sometimes also to relaxation. They use different strategies to get students involved and they believe that the main thing is the vocabulary and reading comprehension that is promoted. Some stated that they opt out of reading aloud sometimes as they thought it takes a lot of time. / Högläsning är en undervisningsform som förekommer sällan och som utgår till förmån för andra aktiviteter. Trots det visar forskning på att högläsning främjar språkutvecklingen hos barn. Den här undersökningen syftar därför till att bringa klarhet i vilken syn lärare har på högläsning i relation till språkutveckling, samt vad de anser om arbetsformen. Uppsatsens teoretiska ansats utgår främst från det sociokulturella perspektivet på lärande där interaktion mellan individer och språket är grundläggande faktorer för att lärande ska ske. En intervjustudie av kvalitativt slag har genomförts med aktiva lärare inom årskurserna 1-3. Tidigare forskning visar på högläsningens betydelse för språkutvecklingen och undervisningsformen har många fördelar. Viktigt är att eleverna är inkluderade, att det finns tid och att undervisningen är noga planerad med ett syfte. Resultatet visar att lärare högläser kontinuerligt men att syftet varierar. Främst säger de att stunden syftar till att vara språkutvecklande men ibland även till avkoppling. De använder olika strategier för att få eleverna delaktiga och de anser att det främst är ordförråd och läsförståelse som främjas. Några uppgav att de väljer bort högläsningen emellanåt då de menade att den tar mycket tid i anspråk.

Efter nyligen utförd lärarutbildning bör nyexaminerade lärare vara bekanta med nyare forskning som är relevant inom utbildningsvärlden. Redan verksamma lärare som genomgått utbildning för en längre tid sedan, kanske inte kan förväntas ha samma uppdaterade syn på vad forskningen anser vara den mest gynnsamma undervisningspraktiken. Enligt de forskningsbelägg som finns bör engelska undervisas på engelska i första hand för att gynna elevers lärande. Av tidigare forskning kan utläsas att alla lärare inte är bekväma med att använda endast målspråket. Forskningen visar även på att elevers förstaspråk kan vara användbart, till exempel genom arbetssätt som bygger på translanguaging eller användandet av kodväxling. Vet aktiva lärare om hur förstaspråket och målspråket kan samverka? Här undersöks hur verksamma lärare ställer sig till forskning som finns om att engelskundervisning bör hållas på engelska så långt det är möjligt. Dessutom är det av relevans att svara på om lärarnas tankar kring sin undervisning liknar eller skiljer sig från den praktik som forskningen förespråkar. Därför ställs frågan också hur lärare undervisar och använder sitt muntliga språk samt varför. En mindre grupp lärare som undervisar i engelska 4–6 intervjuas och delger sina tankar om hur de undervisar och varför. Resultatet av denna studie visar hur några verksamma lärare kan anses ha en syn på undervisningspraktik som stämmer överens med det aktuell forskning förespråkar.

Läraren har enligt läroplanen ett ansvar att se till varje elevs enskilda behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, samt ta hänsyn till att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som hjälper eleven i sin kunskapsutveckling. För att läraren ska kunna leva upp till detta ansvar kan läraren ta stöd av ett digitalt läromedel i sin matematikundervisning. Tidigare forskning visar att digitala matematiska läromedel genom dess struktur och innehåll kan stödja läraren att motivera eleverna att arbeta med matematik, samt att lärarklienten i digitala läromedel är en unik funktion som kan hjälpa läraren i elevernas fortsatta kunskapsutveckling. Syftet med studien var att undersöka strukturen i digitala läromedel i matematik och vilket stöd de kan erbjuda läraren i sin matematikundervisning. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Pepin m.fl. (2017) och Choppin m.fl. (2014) teoretiska ramverk för att analysera digitala läromedel. Analysen visade att strukturen är uppbyggd med de utrymmen som definierats av Pepin m.fl. och att mest fokus på utveckling lagts på presentationsutrymmet för att skapa motivation hos eleverna. Analysen visade även att det finns utvecklingsbehov i problem- och arbetsutrymmet på grund av det smala utbudet av lösningsstrategier, detta påverkar digitala läromedels möjlighet att erbjuda ett fullgott stöd för läraren att kunna luta sig emot ett digitalt läromedel i sin matematikundervisning. Vidare uppmärksammades det i lärarklienten bristen på möjligheter för läraren att designa och revidera uppgifter utifrån eget behov och avsaknaden av mulitmediabibliotek som stöd för läraren att använda i sin matematikundervisning. Däremot visade analysen att kunskapsöversikten i digitala läromedel har mycket att erbjuda läraren. / According to the curriculum, the teacher has a responsibility to look after each student's individual needs, conditions, experiences and thinking, and to consider that the student may use digital tools in a way that helps the student in their knowledge development. In order for the teacher to be able to live up to this responsibility, the teacher can take the support of a digital curriculum in his or her mathematics teaching. Previous research shows that digital mathematical curriculums through its structure and content can support the teacher to motivate students to work with mathematics, and that the teacher client in digital curriculums is a unique function which can help the teacher in the students' continued knowledge development.   The purpose of the study was to investigate the structure of digital curriculums in mathematics and what support they can offer the teacher in their mathematics teaching. This was done through a qualitative content analysis based on Pepin et al. (2017) and Choppin et al (2014) theoretical framework for analyzing digital curriculums. The analysis showed that the structure is built with the spaces defined by Pepin et al. and that most focus on development was placed on the presentation space to create motivation in the students. The analysis also showed that there is a need for development in the problem and work space due to the narrow range of solution strategies, this affects digital curriculum’s ability to offer full support for the teacher to be able to lean towards a digital curriculum in their mathematics teaching. Furthermore, the teacher client's attention was drawn to the lack of opportunities for the teacher to design and revise tasks based on his or her own needs and the lack of multimedialibraries to support the teacher to use in his or her mathematics teaching. However, the analysis showed that the knowledgeoverview in digital curriculums has a lot to offer the teacher.

Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av aktiviteter i friluftsliv inom idrott och hälsa samt huruvida lärarens habitus påverkar valet. Studiens fyra frågeställningar var: Hur ser läraren på friluftsliv? Vilka aktiviteter undervisar läraren i på skolan inom friluftsliv? Vilka faktorer påverkar stoffurvalet inom friluftsliv? Påverkas läraren av sin habitus i friluftsliv vid val av aktiviteter? Metod Studien har en kvalitativ ansats och sammanlagt sex lärare i idrott och hälsa intervjuades utifrån ett semistrukturerat intervjuformat. Tre av lärarna undervisar i åk 7–9 och tre på gymnasiet. Skolorna är belägna i Stockholms län (innerstad till länets ytterkanter) och har olika geografiska och socioekonomiska förutsättningar. Intervjudeltagarna har olika lång erfarenhet av att undervisa i ämnet. Intervjuerna genomfördes på plats på skolorna, varefter de transkriberades, kodades, tematiserades och analyserades med teoretisk utgångspunkt i ramfaktorteorin och habitus. Resultat Studiens resultat visar att lärarnas syn på friluftsliv är att komma bort ifrån staden men skiljer sig åt i synen på friluftsliv som mål eller medel. Lärarna inkluderar aktiviteter som täcker in flera årstider, samtidigt som flera dagars vinteraktiviteter saknas. Faktorerna som påverkar respondenternas yrkesutövning är både yttre, som exempelvis tid, ekonomi, skolans geografiska placering, och inre habitusbaserade som erfarenhet, utbildning, trygghet och intresse. Slutsats De slutsatser som kan dras i denna studie är att lärarnas val påverkas av såväl yttre som inre faktorer, men att omfattningen varierar beroende på framför allt skolans geografiska läge, ekonomi, tids- och trygghetsaspekter, samt erfarenhet, utbildning och intresse. Det förekommer viss habituspåverkan, och till skillnad från tidigare studier så anges klimatförändring och elevers bristande rörelseförmåga som två återkommande och begränsande problem.