Är lättläst skönlitteratur till hjälp för elever och lärare i dagens klassrum på högstadiet? Med PISA-undersökningarnas försämrade resultat i åtanke undersöker den systematiska litteraturstudien 15 olika forskningar samt uttalanden från bland annat förlag och författare bakom lättläst skönlitteratur. I underlaget för litteraturstudien undersöks vad forskningen säger om läsundervisning och studierna försöker finna hur det påverkar elevernas läsutveckling. Litteraturstudien resulterar i att det finns forskning som definierar lättläst skönlitteratur som fenomen och även om hur lärare kan arbeta didaktiskt med läsning i klassrummet. Det finns även forskningar i resultatet som visar på hur lättläst skönlitteratur påverkar elever på högstadiet. Litteraturstudiens slutsats är att forskning angående definitionen av lättläst finns, men dess påverkan på ungas läsutveckling är ett desto mindre beforskat ämne. Lättläst skönlitteratur anses vara totalt nödvändigt för elever i behov av det. Den här gruppen elever identifieras som elever med ett annars modersmål än svenska, omotiverade läsare samt elever med faktiska lässvårigheter. Många elever anses dock vara ”läslata” då att de har förmågan att läsa svårare texter. Bibliotekarier samt lärare finner det svårt att avgöra vilka elever som ska ges lättläst skönlitteratur. De kan ge lässtarka elever lättläst skönlitteratur trots att de har en utvecklad läsförmåga, då att det faktum att eleven då läser över huvud taget väger tyngre än vad de läser. Nackdelen med ett sådant resonemang blir att den ”läslata” eleven inte utmanas av den lättlästa skönlitteraturen och således inte utvecklas i sitt läsande. Väljer bibliotekarien eller läraren att neka den lässtarka eleven lättläst skönlitteratur på grund av detta, riskerar man att eleven väljer att avstå från läsningen helt och hållet. Lärarens didaktiska val påverkar således elevernas läsutveckling. Lättläst kan hjälpa vissa elever att utveckla sin läsförmåga, men lättläst skönlitteratur kan även hämma redan läskunniga elever att utvecklas. / Does easy read literature have a positive effect for students and teachers in contemporary classrooms in Swedish high schools today? PISA-results shows a down going spiral when it comes to reading comprehension in Swedish. This Systematic literature study focuses on 15 different studies, and statements from writers behind easy read literature. Our study tries to discover what researchers say about easy read and how it may affect the students’ reading ability. The result shows that researchers define the genre easy read as a phenomenon, and it tell us about how teachers can work through a didactic point of view. In addition, there are studies that show how easy read literature affect student in the age 13-15 years old. The literature study concludes that there is research that takes on easy read as a genre, but there is a lack of studies that shows the direct effect on the reading comprehension on students. Easy read literature is considered a necessity to the students who are in need. This group of students identifies as those who have Swedish as their second language, unmotivated students and the student who have difficult with reading due to medical conditions. A lot of students today ar econsidered as “lazy readers” because they choose not to read the most challenging text compared to their ability. Librarians and teachers find it hard to decide which students that should read easy read literature and may give a student with a higher reading ability easy read material because it's better that students read something than nothing at all. A negative effect of that would be that you don’t challenge the “lazy reader”, and therefore their reading ability will stay the same as before. On the other hand, there might be no reading at all if the student is denied easy read literature, which isn’t what neither teachers nor librarians wish. The didactic choice of teachers does influence students reading development. If it’s given to the students who need it, there can be a positive development, but if given to the students who are bette readers the effect will be on the contrary.

Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka hur lärare kan skapa klassrumsdialog för att stötta elevers lärande i matematikundervisningen samt vilka faktorer som komplicerar arbetet med dialog i klassrummet. I studien har vi undersökt vilka strategier lärare använder för att skapa klassrumsdialog som stöttar elevers lärande samt komplexiteten i att arbeta med klassrumsdialog. För att inhämta material att bearbeta har vi genomfört databassökningar i Unisearch och ERIC. Vi har även gjort manuella sökningar för att ta fram artiklar som svarade på våra frågeställningar. Resultatet visar att arbetet med klassrumsdialog är komplext och att flera faktorer påverkar arbetet. Läraren behöver vara väl förberedd och ha genomtänkta frågor att ställa till sina elever för att stötta dem i lärprocessen. Läraren behöver också använda elevsvar i sin undervisning för att bjuda in eleverna till dialog. Detta kräver god planering och är inget som genomförs spontant om utfallet ska vara gynnsamt. Några faktorer som påverkar arbetet är antalet elever i en klass och tidsfaktorn.

Arbetet har undersökt vad befintlig forskning säger om hur problemlösningsarbetet i matematik kan främjas i grundskolans undervisning då problemlösningsförmågan är en viktig del i samhällsutvecklingen. Syftet utgår ifrån att se till vilka faktorer hos läraren och eleven som ger förutsättningar för att lyckas inom problemlösning, hur undervisningen kan organiseras för att främja elevernas problemlösningsförmåga och på vilka sätt lärare och elever kan stöttas i problemlösningsprocessen. Metoden som använts för att undersöka forskningsområdet har varit en kunskapsöversikt där datainsamlingen utgått från vetenskapliga databaser och där en inspirerad tematisk analys har använts vid bearbetning av de vetenskapliga texternas resultat. Resultatet visar på ett antal faktorer som kan bidra till ett främjande arbete inom problemlösning med utgång i läraren, eleven och undervisningen. Slutsatsen poängterar att lärarens planering och kompetens för det matematiska innehållet är viktiga delar för att eleverna ska lyckas i problemlösningsprocessen. Det grundläggande arbetet i problemlösning bör läggas i grundsskolans tidiga år för att främja elevernas utveckling genom hela skolgången. De faktorer som bidrar till att gynna problemlösning är synliggörandet av lösningsprocessen, organisera kunskapen, stöttningsmetoder för både lärare och elever och lärarens organisation. Resultatet och slutsatsen framhåller även vikten av att både elever och lärare behöver ges rätt förutsättningar i problemlösningsarbetet.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur några lärare i årskurs 2 och 3 resonerar kring användningen av digitala verktyg i undervisningen för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare har en viktig roll i elevers läs- och skrivutveckling, samt att digitala verktyg har en betydelsefull roll i läs-och skrivundervisningen. Slutsatsen är att lärares kompetens är avgörande vid användning av digitala verktyg i läs-och skrivundervisningen.

The purpose of this essay is to highlight the space students receive through teachers´ questions in text conversations from a power perspective. The empirical data is based on observations in the classrooms, and student and teacher interviews. The ambition of this essay is to investigate the way power and standards reproduce and are created in classrooms. This is preformed through observations. Through interviews with students and teachers the study aims to display their experiences and reflections about the space provided. Methods used in the study are both quantitative and qualitative. The material in this study is represented by two schools and four classrooms in grade two. The theoretical framework is based on Foucault's theory of power and on Åsa Bartholdsson´s concept of "friendly exercise of power". The theoretical framework is also based on exercise of power as it has been analyzed in Donald Broady´s "educational frameworks" and the relationship between these frames and power, as well as the analytical concepts of speaking space, action space and interaction space. The results show that speaking space in the classroom is dominated by closed questions. To answer the teacher's questions the student needs to sit still on a chair and raise the hand and also that teachers do not create enough opportunities for students to refer to each other’s reply in conversations about a text. The conclusion that can be drawn is that teachers teach students through hidden power shapes and democratic forms for students' future roles as democratic citizens.

Med utgångspunkt i vårt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förståelsen av elevernas litteraturval till deras individuella läsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en årskurs 2-3 på en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand väljer att läsa bokserier till den individuella läsningen i skolan och på fritiden samt att de får tips av kompisarna, läraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta är målmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill läsa. Bokens innehåll ska vara spännande, roligt och läskigt och några väljer böcker på grund av att de vill lära sig något. Elevernas intressen speglar ofta deras litteraturval. Läraren är aktiv i sin vägledning och menar att eleverna bör läsa böcker där texten inte är för svår eller för lätt men ändå utmanar elevernas läsförmåga. Läraren anser att det är viktigare att eleverna läser än vad de läser samt viktigt att stimulera elevernas intresse för litteratur och läsning. Eleverna uppfattar lärarens intentioner om att välja lagom svåra böcker, dock upplever de inte klassläraren som aktiv vägledare. Slutsatserna av vårt resultat visar att det är betydelsefullt om läraren känner till vad som styr och påverkar elevernas val och att läraren är lyhörd för att på bästa sätt kunna vägleda dem till passande litteratur. Det är också positivt om utbudet är stort, dock måste även utbudet vara varierat så att alla elever ges möjlighet att finna litteratur som matchar deras intressen och behov. Vidare är det viktigt att läraren motiverar sina elever till att se meningsfullheten med läsning. Som lärare kan det vara betydelsefullt om man kan erbjuda eleverna andra alternativ till läsning än den litteratur som finns tillgänglig i biblioteket med tanke på målen i svenska för årskurs 3 som delvis handlar om att eleverna skall kunna läsa olika sorters texter, inte bara skönlitterära. Studien pekar även på att det som lärare är viktigt att ha en tillåtande attityd och uppmuntra det sociala samspelet mellan eleverna. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra om eleverna i det sociala samspelet diskuterar litteratur eller om en grupp elever pratar om annat, slutsatsen blir även därför att det är av största vikt att läraren är lyhörd inför sina elever. Som läraren bör man synliggöra alla sina intentioner för eleverna, det är till exempel positivt om man är tydlig med att eleverna kan ställa frågor och få hjälp i sina litteraturval. / The starting point for this thesis is our interest in children´s literature. Therefore we decided to work with a qualitative case study with the purpose to increase the understanding of pupils' choice of literature in their individual reading. The research is based on interviews with and observations of pupils in grades 2 and 3 in a countryside school environment. The research shows that the pupils' preferences are bookseries for their individual reading in school and leisure time. The pupils get suggestions for choosing books from their friends, teacher, librarian, family members and the media. Most pupils are decisive in their choices and others do not know what book to read. The content of a book should be exciting, fun and scary. Some choose a book because they want to learn something. The interest of a pupil often mirrors their choice of literature. The teacher plays an active role and thinks that students ought to read books where the text is neither too difficult nor too easy but still challenges the pupils' ability to read. Primarily the teacher thinks that it is more important that pupils are reading then what they read. Further, it should stimulate the pupils' interest in literature and reading. The pupils are aware of the teachers intentions in choosing books on a challenging level, but they don´t see the class teacher as an active guide. The conclusions of our research show that it is important that the teacher knows what determines and affects pupils choice and that the teacher is attuned so the teacher can guide them to the appropriate literature. It is positive if the range is large, however, the supply must also be varied so that all pupils have the opportunity to find literature that match their interests and needs. Moreover, it is important that the teacher motivates their pupils so they find reading meaningful. As a teacher, it may be important if you can offer the pupils other alternatives than the literature available in the library in view of the grade 3 objectives in Swedish who partly contains if the pupils can read different kinds of texts, not just literary. The study also points at that as a teacher it is important to have a permissive attitude and encourage the social interactions between students. While it may be difficult to determine whether pupils in the social interaction are discussing literature or if a group of pupils talking about other things, the conclusion is also because it essential that the teacher is responsive to their pupils. As a teacher you should point out all your intentions for the pupils, it is, for example, positive if the teacher had made clear that the pupils can ask questions and get help in their selection in literature.

I denna kvalitativa studie undersöks hur väl det lokala betygssättningsarbetet på en svensk gymnasieskola överensstämmer med styrdokumentens bestämmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. Två rektorer och två lärare intervjuades om arbetssätt vid betygssättning i nuvarande betygssystem. På flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssättningsarbete. Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta än tydligare genom intervjuade rektorers åsikt att skolan ifråga har mycket goda förutsättningar för samverkan. Lärarna i studien är av klart avvikande uppfattning och hävdar att samverkansmöjligheterna är tämligen begränsade, och att samverkan bör utökas på så gott som alla nivåer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrågas en person som får till stånd fler bedömningssamtal. Missnöje uttrycks över rektorernas bristfälliga återkoppling av de organiserade betygsdiskussioner som förs, liksom deras påstått otillräckliga återrapportering av skolans betygsstatistik. Lärarna säger sig också sakna reella förutsättningar för kompetensutveckling i betygssättning. Rektorerna instämmer till vissa delar i att samarbetet mellan skolor och kommuner kan utökas, men verkar inte aktivt arbeta för att få till stånd någon förändring på detta område. De anser att betygssättningsarbetet sköts föredömligt av lärarna och engagerar sig därför endast i undantagsfall i sådant arbete, och då först när problem har uppstått. Varken lärare eller rektorer tycks ha reflekterat över elevernas roll i det lokala uttolkandet av betygskriterier. Ingen av de intervjuade berör ett utökat samarbete med skolans elever som ett led mot större samverkan. Detta kan ses som en konsekvens av gällande betygssystems avsaknad av krav på elevintegration vid utarbetandet av lokala betygskriterier, liksom varje skolas frivillighet att bedriva uttolkningsarbete. Författaren ser lagstiftning om obligatoriskt uttolkande på lokal nivå som en tänkbar väg för att säkerställa förekomsten av fortlöpande betygs- och bedömningssamtal. Då elever tycks vara en obrukad resurs föreslås även att de erbjuds större delaktighet i dessa samtal.

Bakgrund: Skolan som institution har existerat i olika former under många århundraden, samtidigt som den hela tiden har följt samhällsutvecklingen. Om problematiken med mobbning inom skolmiljön har det vittnats åtminstone i flera decennier, trots att skolan påvisar den genom aktivt arbete med främjande och förebyggande åtgärder. Vittnesmål kring mobbning kommer oftast från personer som har varit utsatta, ofta långt efter att kränkningarna ägt rum, och ger oss ett perspektiv på problemet. Vår intention med denna uppsats har varit att lyfta upp mobbning från ett annat perspektiv, genom att fånga upp lärarnas upplevelse kring det praktiska arbetet mot mobbning. Syfte: Studiens övergripande syfte är att med hjälp av Goffmans teori om scen, skapa en fördjupad förståelse för vad lärarna inom ett antimobbningsteam på en grundskola har för upplevelse kring deras arbete mot mobbning mellan eleverna. De frågeställningar studien förhåller sig till är: 1. Hur beskriver grundskollärare från antimobbningsteam sin roll i förhållande till elever i mobbningssammanhang? 2. Hur kan Goffmans begrepp scen, roll, aktör, publik, team, inramning och uppsättning användas för att förstå lärarnas upplevelse kring mobbning? Metod: En kvalitativ ansats har använts med fem semistrukturerade intervjuer med lärare från antimobbningsteamet. Analysen av skapad data gjordes utifrån Goffmans dramaturgiska teori om scen samt tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar på att vid mobbningen mellan skoleleverna är det hela gruppen som deltar, antingen aktivt genom att utöva kränkningar, eller passivt genom att uppmuntra till det via positiv respons. Detta sker oftast bortom lärarnas synhåll, på scener och vid sådana tillfällen som lärare inte kan bevittna. Studien synliggör att lärare upplever sig ha bristfälliga kunskaper kring problematiken samt att det saknas tidsmässiga resurser för att motarbeta problemet. Scenen för mobbning ramas in av skolans styrdokument men även genom skolans bristande satsningar på resurser och lärarutbildningar. / Background: The school as an institution has existed in various forms for many centuries, and constantly followed the development of society. Regarding the problem of bullying in the school environment, it has been testified as a problem during at least several decades. This despite the fact that the school demonstrates it through active efforts of promotion and prevention. Testimony about the bullying usually comes from people who have been exposed, often long after the violations occurred, and gives us a perspective on the issue. Our intention with this essay has been to illustrate the bullying from a different perspective, by capturing the teachers' experience on the practical work against bullying. Purpose: The overall aim is that by using Goffman's theory about stage, creating a deeper understanding of what teachers in an anti-bullying team at a primary school experience within their work with bullying among students. The issues the study relates to are: 1. How primary school teachers from the anti-bullying team describes their role in relation to students in bullying context? 2. How can Goffman's concept stage, role, actor, audience, teams, setting and set be used to understand the teachers' experience concerning bullying? Method: A qualitative approach has been used with semi-structured interviews in which the analysis of the created data was based on Goffman's dramaturgical theory about the stage and previous research. Results: The results show that the whole group is involved at the bullying between school children, either actively by exercising violation, or passively by encouraging it through positive feedback. This usually occurs beyond the teachers' sight, on stages and at such times the teachers cannot witness. The study reveals that teachers feel they have insufficient knowledge about the problem and a lack of time resources to address the problem. The stage of bullying is framed by the school's governing documents and also by the school's lack of investment in resources and teacher training.

Inom det teoretiska perspektivet för huvudområdet SMDI vilket inbegriper språkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingår i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur elevers samtal skapar text i skärmbaserad undervisning, det vill säga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur läraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, är av kvalitativ karaktär. Metoden är deltagande observation. I studien ingår sex elever i en årskurs två samt dess lärare. Samtalen dokumenterades med hjälp av inspelning. Tidigare forskning berör elevers samtal, de digitala verktygen samt textskapande. För att tolka och förstå resultatet av observationerna har jag använt begrepp, vilka hämtats ur tidigare forskning. De olika formerna av stöd som läraren eller eleven ger i skrivhändelserna, funktionsstöd, stavningsstöd, instruktionsstöd och idéstöd, och de strategier som är kopplade till skrivande på datorplatta, handlingskedjor, samt samtalets beskaffenhet, turtagning och uppbackning, är några begrepp som använts. Analys av tre skrivhändelser görs och den visar att textskapande samtal uppstår framför allt genom att läraren finns med i detta samtal och ger stöd kopplat till den nära utvecklingszonen. När eleverna ska jobba på egen hand och läraren inte deltar dör samtalet ut. I samtalen är det framför allt funktionsstöd de ger varandra. Slutsatsen är att elevsamtal ofta hamnar i att eleverna ger varandra funktionsstöd kopplat till den text de ska skriva. Samtalet handlar sällan om innehållet i texterna. Lärarens stöd blir därför nödvändigt för att text ska skapas.

<p>Med utgångspunkt i vårt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förståelsen av elevernas litteraturval till deras individuella läsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en årskurs 2-3 på en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand väljer att läsa bokserier till den individuella läsningen i skolan och på fritiden samt att de får tips av kompisarna, läraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta är målmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill läsa. Bokens innehåll ska vara spännande, roligt och läskigt och några väljer böcker på grund av att de vill lära sig något. Elevernas intressen speglar ofta deras litteraturval. Läraren är aktiv i sin vägledning och menar att eleverna bör läsa böcker där texten inte är för svår eller för lätt men ändå utmanar elevernas läsförmåga. Läraren anser att det är viktigare <em>att </em>eleverna läser än <em>vad</em> de läser samt viktigt att stimulera elevernas intresse för litteratur och läsning. Eleverna uppfattar lärarens intentioner om att välja lagom svåra böcker, dock upplever de inte klassläraren som aktiv vägledare. Slutsatserna av vårt resultat visar att det är betydelsefullt om läraren känner till vad som styr och påverkar elevernas val och att läraren är lyhörd för att på bästa sätt kunna vägleda dem till passande litteratur. Det är också positivt om utbudet är stort, dock måste även utbudet vara varierat så att alla elever ges möjlighet att finna litteratur som matchar deras intressen och behov. Vidare är det viktigt att läraren motiverar sina elever till att se meningsfullheten med läsning. Som lärare kan det vara betydelsefullt om man kan erbjuda eleverna andra alternativ till läsning än den litteratur som finns tillgänglig i biblioteket med tanke på målen i svenska för årskurs 3 som delvis handlar om att eleverna skall kunna läsa olika sorters texter, inte bara skönlitterära. Studien pekar även på att det som lärare är viktigt att ha en tillåtande attityd och uppmuntra det sociala samspelet mellan eleverna. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra om eleverna i det sociala samspelet diskuterar litteratur eller om en grupp elever pratar om annat, slutsatsen blir även därför att det är av största vikt att läraren är lyhörd inför sina elever. Som läraren bör man synliggöra alla sina intentioner för eleverna, det är till exempel positivt om man är tydlig med att eleverna kan ställa frågor och få hjälp i sina litteraturval.</p> / <p> </p><p>The starting point for this thesis is our interest in children´s literature. Therefore we decided to work with a qualitative case study with the purpose to increase the understanding of pupils' choice of literature in their individual reading. The research is based on interviews with and observations of pupils in grades 2 and 3 in a countryside school environment. The research shows that the pupils' preferences are bookseries for their individual reading in school and leisure time. The pupils get suggestions for choosing books from their friends, teacher, librarian, family members and the media. Most pupils are decisive in their choices and others do not know what book to read. The content of a book should be exciting, fun and scary. Some choose a book because they want to learn something. The interest of a pupil often mirrors their choice of literature. The teacher plays an active role and thinks that students ought to read books where the text is neither too difficult nor too easy but still challenges the pupils' ability to read. Primarily the teacher thinks that it is more important that pupils <em>are </em>reading then <em>what </em>they read. Further, it should stimulate the pupils' interest in literature and reading. The pupils are aware of the teachers intentions in choosing books on a challenging level, but they don´t see the class teacher as an active guide. The conclusions of our research show that it is important that the teacher knows what determines and affects pupils choice and that the teacher is attuned so the teacher can guide them to the appropriate literature. It is positive if the range is large, however, the supply must also be varied so that all pupils have the opportunity to find literature that match their interests and needs. Moreover, it is important that the teacher motivates their pupils so they find reading meaningful. As a teacher, it may be important if you can offer the pupils other alternatives than the literature available in the library in view of the grade 3 objectives in Swedish who partly contains if the pupils can read different kinds of texts, not just literary. The study also points at that as a teacher it is important to have a permissive attitude and encourage the social interactions between students. While it may be difficult to determine whether pupils in the social interaction are discussing literature or if a group of pupils talking about other things, the conclusion is also because it essential that the teacher is responsive to their pupils. As a teacher you should point out all your intentions for the pupils, it is, for example, positive if the teacher had made clear that the pupils can ask questions and get help in their selection in literature.</p>