Denna studie behandlar trumlärares arbete inom kursen ’Instrument och sång 1’ på gymnasiet med inriktning trummor. Studien berör musikämnet då kursen är en del av ämnet musik i gymnasieskolan. Studien bygger på resultatet av semikonstruerade intervjuer från tre behöriga trumlärare som arbetar på tre olika gymnasieskolor i landet och som har olika mängd erfarenhet av yrket. Resultatet analyseras genom ett händelselogiskt perspektiv för att undersöka vilka påverkansfaktorer som präglar lärarnas handlingar. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om instrumentalundervisning, utifrån ett händelselogiskt perspektiv, utifrån styrdokument samt utifrån bedömning.  Studien visar att lärarna har lättare att resonera kring hantverksmässiga delar av trumspel men svårare att resonera kring den konstnärliga sidan då det är mer abstrakt och svårare att klä i ord. Lärarna använder därför bildspråk och analys av musikaliska upplevelser som didaktiska verktyg. Ergonomi och spelteknik har ett stort fokus i deras trumundervisning och det uttrycks ofta i hantverksmässiga termer. Denna studie visar också att kursinnehållet i Instrument och sång 1 innehar en stor tolkningsmån vilket främjar musikens komplexa natur och möjliggör för lärarna i att prioritera delar av trumspelandet som de tycker är värdefulla för att utvecklas. Undervisningen präglas därför av lärarnas egna musikaliska erfarenheter vilket används för att inspirera och engagera. Denna tolkningsfrihet skapar också en osäkerhet hos läraren då innehållet bedöms olika vilket går ut över kursens validitet och musikämnets status. Lärarnas arbete varierar märkvärt gällande bedömningsunderlag, bedömningskriterier och pedagogiskt innehåll. De använder olika instrument och har olika kriterier för olika musikaliska sammanhang och använder underlag från andra musikkurser vid bedömning. Denna studie visar att det finns ett behov av att tydliggöra och utveckla kursinnehållet i gymnasiekursen ’Instrument och sång 1’ som samtidigt ska rymma instrumentspecifika delar utan att motarbeta musikämnets konstnärliga värden.

Denna studie undersöker, ur lärarnas synvinkel, de språkliga svårigheter som flerspråkiga elever står inför, särskilt när det gäller kemiska termer och begrepp. Studien bygger på intervjuer med lärare som undervisar elever som har svenska som andraspråk. Intervjuerna belyser svårigheter som flerspråkiga elever möter samt de idéer och planer som lärare följer i lektionsplaneringen för att stödja eleverna och utveckla deras språkliga förmågor i förhållande till ämnet. I korthet fokuserar forskning på den språkliga aspekten i undervisningsprocessen i kemi för flerspråkiga elever, och lärarens roll i att minska språkgapet mellan elevers förmåga och vad man hoppas uppnå. Den här studien kommer att försöka så mycket som möjligt inte fokusera på elevernas språkliga problem, utan snarare på de metoder, planer och strategier som kemilärare använder för att övervinna elevernas språkliga svårigheter. Min studie kan ses som ett första steg mot att hitta en integrerad plan för att hjälpa flerspråkiga elever när de studerar kemi.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar problemlösningslektioner samt vilka möjligheter och hinder de upplever i matematikundervisningen för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. För att uppfylla syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare betonar hur viktigt det är att eleverna får arbeta kooperativt för att eleverna ska utveckla problemlösningsförmågan. Lärare i F-3 förklarar att de vill ha matematiklektionerna på förmiddagen och helst i halvklasser för att ge eleverna bra förutsättningar till att diskutera och resonera med varandra. Under problemlösningslektioner är lärarens roll att både stötta eleverna som fastnat och utmana elever som behöver utmaning. Lärarna påpekar att parindelningen inför problemlösningslektioner är en viktig del så att det gynnar samtliga elever. Något som lärarna tog upp var att begreppsförmågan är en förutsättning för att eleverna ska klara av problemlösningsuppgifterna. Slutsatsen med studien är att lärarnas organisation och planering av problemlösningslektioner är en viktig faktor för att kunna utveckla elevers problemlösningsförmåga.

No description available.

Syftet med denna studie var att studera hur mellanstadielärare inkluderar nyanlända elever i matematikundervisning samt vilka förutsättningar de hade för att bedriva arbetet. Ramfaktorteorin utgjorde studiens analytiska ramverk. Den kvalitativa metod som valdes var semi-strukturerad intervju. Sex lärare intervjuades och dessa lärare är behöriga i matematik i årskurs 4–6 och arbetar med nyanlända elever. Resultatet visade att lärarna tyckte att det var viktigt att nyanlända elever kartläggs för att kunna underlätta undervisningen för dessa elever. Tre av lärarna nämnde att deras elever först gått i förberedelseklass innan de gått vidare till ordinarie klass. Samtliga lärare använde sig av flera olika metoder för att inkludera nyanlända elever i sin undervisning men en gemensam nämnare är att de fokuserar på språket eftersom nyanlända elever har svårt med det svenska språket och det ledde till att de missuppfattade matematiska uppgifter. Endast tre av de intervjuade lärarna hade ett samarbete med en studiehandledare i sitt klassrum som kunde stötta elevens lärande. De ramfaktorer som påverkade lärarnas förutsättningar att kunna inkludera nyanlända elever var tiden, lokalerna, elevgruppen, ekonomin och elevernas bakgrund.

No description available.

No description available.

Det primära syftet med denna studie var att undersöka hur aktiva lärare tillämpar och uppfattar sitt ledarskap samt hur det kan bidra till hur undervisningen kan utforma en god läs- och skrivundervisning. Frågeställningarna “Hur synliggörs lärarens ledarstil i klassrummet och på vilket sätt utövar de sina ledaruppgifter i relation till läs- och skrivundervisning?” och “Vilka uppfattningar har lärare kring sitt ledarskap och ledarstil i klassrummet samt de ledaruppgifter som används i läs- och skrivundervisning?” besvarades genom observationer av sju svensklektioner och genom intervjuer med sex lärare på olika skolor i Stockholms län. Därefter analyserades resultatet med hjälp av tematisk analys. För att öka förståelsen för ledarskapets dynamik inom dessa undervisningspraktiker, användes ledarskapsteori och sociokulturell teori som ramverk.  Analysen uppmärksammade tre distinkta teman; Tydlighet i handling och ord, Variation av struktur och rutiner, samt Anpassningsbart ledarskap. Studien visade att lärares ledarskap i läs- och skrivundervisning präglas av tydlighet genom muntliga och skriftliga instruktioner, varierad struktur och rutiner samt anpassningsbarhet hos lärare för att möta elevers skiftande behov. Lärarnas uppfattningar om sitt ledarskap överensstämde delvis med vad som observerades i klassrummet.  Slutsatserna underströk den viktiga roll som ett situationsanpassat ledarskap spelar för att utforma en god läs- och skrivundervisning, och framhävde självinsikt och medvetenhet som viktiga aspekter. Dessa insikter bekräftade inte bara befintliga teorier om vikten av ett flexibelt och anpassningsbart ledarskap inom utbildningsvetenskap, utan belyste också behovet av kontinuerlig utveckling av ledarskapsförmågor bland lärare. Implikationerna från denna studie antydde på att ytterligare forskning behövs för att fördjupa sig i dessa komplexa frågor och för att utforska potentiella ledarskapsstrategier som kan underlätta pedagogiskt arbete och anpassning av lärares ledarskap. / The primary purpose of this study was to investigate how active teachers apply and perceive their leadership and how it can contribute to shaping good reading and writing instruction. The research questions “How is the teachers’ leadership style manifested in the classroom, and in what ways do they perform their leadership tasks in relation to reading and writing instructions?” and “What are teachers’ perceptions of their leadership and leadership style in the classroom, and the leadership tasks used in reading and writing instructions?” were addressed through observations of seven Swedish lessons and interviews with six teachers at various schools in Stockholm County. The results were then analyzed using thematic analysis. To increase understanding of the dynamics of leadership within these teaching practices, leadership theory and sociocultural theory were used as frameworks.  The analysis highlighted three distinct themes: Clarity in action and words, Variation of structure and routines, and Adaptable leadership. The study found that teachers’ leadership in reading and writing instruction is characterized by clarity through oral and written instructions, varied structure and routines, and the adaptability of the teacher to meet the changing needs of pupils. The teachers’ perceptions of their leadership partially aligned with what was observed in the classroom.  The conclusions emphasized that situational leadership plays an important role in shaping good reading and writing instruction and highlighted self-awareness and consciousness as key aspects. These insights not only confirmed existing theories on the importance of flexible and adaptable leadership in educational science but also underscored the need for continuous development of leadership skills among teachers. The implications of this study implied that further research is needed to delve into these complex issues and explore potential leadership strategies that can facilitate pedagogical work and the adaptation of teacher leadership.

Språkinlärning är inte alltid problemfri för elever. Ett problem som kan uppstå är språklig ängslan som gör att språkinlärning förknippas med negativa känslor. Språklig ängslan kan påverka elever långt fram i livet och även påverka andra områden om de inte uppmärksammas i tid. Examensarbetet Tysta elever inom engelskundervisning syftar till att undersöka hur lärarna i studien resonerar kring begreppet språklig ängslan, elevers motivation till att prata engelska och hur lärarna tror att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet. Undersökningen genomfördes med enkäter som publicerades på internet. Svaren på enkäterna kategoriserades och tolkades för att sedan kopplas till MacIntyres teori -willingness to communicate (WTC). Resultatet av undersökningen visade att även om inte alla lärare kände till begreppet språklig ängslan så hade nästan samtliga upplevt konsekvenserna av denna ängslan. Enligt lärarna är motivation och glädje viktiga komponenter i engelskundervisning och kan locka ängsliga elever till att prata engelska. Att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet är något lärarna i studien är överens om. I de fall läraren har dåliga erfarenheter som påverkar inställningen negativt kan denna erfarenhet vändas till något positivt om läraren är medveten om sin inställning och använder den på ett genomtänkt sätt. Fortsatt forskning inom området kan vara att mer utförligt undersöka lärarens roll som motivationshöjare för språkligt ängsliga elever. / <p>Engelska</p>

Elever möter texter utanför skolan som kan ha en inverkan på deras identitet. Används inte elevnära texter i skolan blir de ofta obearbetade och elever får inte syn på de normer och föreställningar som synliggörs i texterna. Det är därför viktigt att elever utvecklar critical literacy för att ha möjligheten att förhålla sig kritiskt till de texter de möter. Vi valde att göra en fördjupad forskningsöversikt om critical literacy eftersom vi har upplevt att förhållningssättet används i klassrummet dock inte med olika elevnära texter. Syftet med litteraturstudien är därför att utreda hur lärare kan arbeta med critical literacy, elevnära texter och vilket förhållningssätt lärare kan ha till forskningsfenomenet. Forskningsfrågorna formulerades utifrån syftet och resulterade i följande: Hur används elevnära texter i undervisningen för att utveckla critical literacy? Vilket förhållningssätt bör lärare ha för att utveckla elevers critical literacy? Informationssökningen gav främst avhandlingar och vetenskapliga artiklar men även antologier och en licentiatavhandling. Övervägande del av forskningen innefattade internationella publikationer och utgick från ett sociokulturellt perspektiv, eftersom critical literacy anses vara en social praktik vilken innebär att lärande sker i samspel med andra.   Resultatet pekar på att urvalet av forskare är begränsat eftersom det är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Det som framkommer i resultatet är att forskare tycker critical literacy bör ses som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Genom arbete med elevnära texter kan elever lättare relatera till texterna för att sedan applicera ett kritiskt förhållningssätt till texterna elever möter på fritiden. Litteraturstudien belyser hur den skönlitterära boken kan användas i samband med critical literacy men också att sånger, webbsidor, alfabetsböcker och egna värderingar kan användas som underlag i arbete med critical literacy. Resultatet visar också att lärares förhållningssätt är viktig del i förhållningssättet. Lärares roll vid diskussioner, lärarens kunskaper och förberedelser visade sig också vara betydelsefulla vid arbete med critical literacy.