Abstrakt Detta självständiga arbete handlar om påverkan av det kooperativa lärandet inom matematik på eleverna i årskurs 4-6. Det kooperativa lärandet baseras på att lära sig tillsammans med andra i grupp. Syftet med detta arbete är att sammanställa forskning och studier för att belysa hur det kooperativa lärandet påverkar elevernas kunskaper och inställning inom matematik, samt vad som krävs av läraren för att bidra till en framgångsrik matematikundervisning via det kooperativa lärandet. Målet är att förbättra elevernas förutsättningar och förmågor inom matematik genom att använda det kooperativa arbetssättet. Arbetet har kommit fram till att den kooperativa lärande metoden förbättrar elevernas inställning och attityd inom matematik, samt påverkar deras kunskaper positivt när de samtalar med varandra om matematikämnet.  För att besvara frågeställningarna har en systematisk sökning genomförts från databaserna, ERC-Education Research Complete och ERIC- Proquest, Education Resources Information Center, där samtliga artiklar har filtrerats på Peer Reviewed för att säkerställa kvalitet, då artiklarna har granskats av andra forskare. Resultatet visar att kooperativt lärande påverkar elevernas kunskaper och inställning mestadels positivt, men det förekommer även negativt. Det framgår att det krävs ledning och stöttning från läraren som bär en viktig roll där det begärs medvetenhet och kunskap om undervisningssättet för att lyckas. Avslutningsvis kommer slutsats där forskningsfrågorna besvaras följd av en diskussion samt  ett förslag på en vidare forskning.

Studiens syfte var att nå en förståelse om lärarnas egna uppfattningar och tankar om att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer. Faktorer som utbildning, riktlinjer och instruktioner valdes som särskilt centrala i målet att uppnå denna förståelse. Under 2022 genomfördes flertalet förändringar i läroplanen angående ämnet sexualkunskap, vilket bytte namn till sexualitet, samtycke och relationer. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio lärare önskade målet för studiens syfte uppnås samt att studiens forskningsfrågor kunde besvaras. Innehållet i intervjuerna analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, för att konstruera teman, kategorier och underteman. Resultatet visade bland annat att lärarna önskade få mer vidare- och fortbildning i sexualitet, samtycke och relationer då deras tidigare utbildning, som i flera fall genomfördes för mer än tio år sen, upplevdes bristfällig. Resultaten visade också att lärarna inte upplevde att de fått några andra riktlinjer eller instruktioner angående hur deras undervisningen skulle gå till. De centrerade sin undervisning främst med hjälp av innehållet och materialet i läroplanen. Resultatet visade också att det finns ett stort engagemang och intresse både från lärare och elever om ämnet sexualitet, samtycke och relationer.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur lärare kan förhindra, förbygga och identifiera matematiksvårigheter samt även att ta reda på hur läraren kan stötta de eleverna.Metoden som vi har använt har varit intervju. Vi har intervjuat lärare som har någon anknytning till matematik i det tredje skolåret, där bland både vanliga lärare som specialpedagoger.Resultaten i undersökningen visar att orsaken till matematiksvårigheterna inte bara är en diagnos hos eleven utan att det även kan bero på läraren och undervisningen. Det finns olika orsaker som hindrar läraren att arbeta på ett bra sätt exempelvis brist på tid, material och kunskap.Läroboken och abstrakt material tyder resultaten på att många lärare i undersökningen använder trots kunskapen om att det konkreta materialet tydligare skapar en förståelse hos eleverna. / The purpose of the study was to find out how teachers can prevent, preventing and identifying math difficulties and also to find out how teachers can support the students.The method we have used have been interviewed. We have interviewed teachers who have no ties to mathematics in the third year in school, where, among both ordinary teachers as special educators.The results of the investigation show that the cause of mathematics difficulties are not only a diagnosis of the pupil, but that it also may depend on the teacher and teaching. There are various reasons that hinder the teacher to work in a good way such as lack of time, materials and knowledge.Textbook material and abstract results suggest that many teachers in the survey use despite knowledge of the concrete material creates a clearer understanding of the pupils.

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan elevers förståelse för det formella matematiska språket och deras färdigheter i ämnet. Det är därför nödvändigt att lärare använder och undervisar om det formella matematiska språket i sin kommunikation i klassrummet. Avsikten med studien var att synliggöra i vilken utsträckning matematiklärare i årskurs 4-6 använder det matematiska språket under genomgångar. Avsikten var även att ta reda på hur lärare förtydligar det formella matematiska språket för eleverna. Studien genomfördes med observation som datainsamlingsmetod, där fyra lärare observerades fem gånger vardera. Resultatet av studien visar att lärare använder det formella matematiska språket i sina genomgångar i relativt hög utsträckning. Lärarna använder även olika förklaringsmodeller för att tydliggöra det formella matematiska språket för eleverna. / Previous research has shown that there is a relationship between students' understanding of the formal mathematical language and their skills in the subject. It is therefore necessary that teachers use and teach the formal mathematical language in their communication in the classroom. The purpose of the study was to make visible the extent to which mathematics teachers in grades 4-6 use the mathematical language during their introductions. The aim was also to find out how teachers clarify the formal mathematical language for students. The study was conducted using observation to collect data, where four teachers were observed, five times each. The result of the study showed that teachers use the formal mathematical language in their introductions. The teachers also use different explanatory models to clarify the formal mathematical language for the students.

The aim for this essay is to investigate which relations there are between reading motivation among students in the eighth grade and the reading activities performed in school. A survey is used to investigate the phenomenon. The survey contains open and closed questions. The survey is implemented on students in the eighth grade in a school in Sweden. The essay is based on the sociocultural theory perspective. This perspective see education as a process in which the students knowledge develops with help from either a teacher or an other student. Students become more motivated to read if they are able to choose their reading and if they are able to discuss their experience of the book with other students. It helps them to better understand what they read and this leads to more motivation to read other books and texts. The results show that the reading motivation has a relation to the reading activities which are performed in school.

I den här litteraturstudien undersöks vad transspråkandet har för betydelse i inkluderingen av flerspråkiga elever i NO-klassrummet. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar flerspråkiga elever kan uppleva under NO-undervisningen och vilka metoder och resurser lärare använder för att motverka dessa utmaningar, samt främja flerspråkiga elevernas utveckling. Vi undersöker även vilka möjligheter det finns med transspråkande i NO-undervisningen. Undersökning i studien riktar sig till grundskolan specifikt årskurserna 4–6. Vår metod i studien innehåller informationssökningar där vi kritiskt granskat material från olika databaser. I studien har vi använt oss av 12 stycken vetenskapliga studier, för att komma fram till dessa har vi använt oss av inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Resultatet i studien synliggör transspråkande som en betydelsefull strategi för inkludering av flerspråkiga i NO-klassrummet. Den teoretiska utgångspunkten som det mesta av vårt material hade var ett sociokulturellt perspektiv. Vårt resultat speglar det sociokulturella perspektivet då det sociala samspelet är något lärandet fokuseras på och hur stor betydelse den kulturella faktorn har på kunskap. Vi har avslutat studien med hur vidare forskning kommer gå till.

Dyskalkyli är en specifik inlärningssvårighet. Det innebär att barnet visar brister i den aritmetiska förmågan. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur läraren arbetar med elever som har dyskalkyli och vilka effektiva insatser finns för elever med dyskalkyli. I studien har vi samlat in och granskat vetenskapliga artiklar som behandlar vårt ämne. Vid datainsamling användes databaser Eric och Unisearch samt manuell sökning. Resultatet visar att det finns effektiva insatser för barn med dyskalkyli såsom digitala insatser och individuell undervisning. Dock visar forskarna att lärare har otillräckliga kunskaper om dyskalkyli.

Den här litteraturstudien har undersökt frågeställningen: vilka faktorer kan påverkar lärares användning av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena årskurs F-3? Ett stort antal lärare ser potential med att använda sig av utomhusundervisning. Anledningen är att en varierad lärmiljö påvisar gynnsamma effekter på elevernas prestationer och engagemang. Trots att lärarna har en positiv syn på utemiljön är det inte många lärare som applicerar det i sin undervisning på grund av upplevda hinder. Syftet med studien är att undersöka vad befintlig forskning har identifierat för orsaker till lärares begränsade användning av utomhusundervisning. Det är av vikt att belysa dessa hinder för att förebygga dem eftersom en varierad lärmiljö gynnar alla elever. Resultaten tyder på att det finns både yttre och inre faktorer som har betydelse för var undervisningen äger rum. De främsta faktorerna som nämns är tidsbrist, finansiering, lärarnas tidigare erfarenheter och deras uppfattningar om elevernas inställning till utemiljön. Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie. Sökningen av datamaterial har skett målstyrt utifrån problemställningen. Litteraturstudien är utformade efter en tematisk analys. Undersökandet har påvisat att lärare upplever att elever uppskattar utomhusundervisningen mer än katederundervisning. En varierande lärmiljö berikar även elevernas kunskapsutveckling och därför vill vi uppmuntra och inspirera fler lärare att använda sig av utomhusundervisning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärarens uppfattningar om och användningen av konkreta material och läroböcker i matematikundervisningen i årskurs tre, samt lärarens uppfattningar om för- och nackdelarna med användningen av konkreta material och läroböcker. Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare. För att tolka och analysera materialet har en tematisk analys använts. Utifrån resultatet kunde jag konstatera att alla fyra respondenterna ser positivt på användningen av konkreta material. Tre av respondenterna anser att alla elever får bättre förståelse för de matematiska områdena som kunskapskraven har framställt. Den fjärde respondenten framställer att de elever som har svårigheter i matematik är de elever som får nytta av konkreta materialen för att uppnå målen. Dessutom visar resultatet att läroböckerna är viktiga i matematikundervisningen. Alla respondenter använder minst en lärobok i undervisningen, fast i varierande grad. Nackdelen med användningen av konkreta material enligt alla fyra respondenter är att det tar tid att planera in det i undervisningen, samt att eleverna kan bli bekväma med användningen av materialet och inte kan utföra matematiska beräkningar utan att använda konkreta material. Nackdelen med att enbart använda läroböcker i matematikundervisningen kan vara enligt respondenterna att vissa moment kan bli svårtolkade om man inte arbetar med de praktiskt. Slutsatsen blir att konkreta material och läroböcker kompletterar varandra och att båda behövs för att eleverna ska kunna uppnå målen.

Värdegrunden genomsyrar läroplanen och skolans uppdrag är att förmedla värderingar och forma goda demokratiska samhällsmedborgare. Denna studie syfte är att ta reda på hur lärare arbetar med värdegrundsundervisning, hur de synliggör den för eleverna samt vad lärarna själva har för syn på värdegrundsundervisningen i åk 4-6. Studien baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod där enkäter och intervjuer gjorts och analyserats. I studien framkommer att värdegrundsundervisningen är viktig och något som ska genomsyra all undervisning och hela lärarens uppdrag. Enligt resultatet framkommer det både hur läraren arbetar med värdegrunden och hur de synliggör den för eleverna samt vilka hinder som kan finnas i att få eleverna att förstå hur man ska agera efter människans lika värde. För att värdegrundsundervisningen ska fungera är det viktigt att läraren har goda värderingar och handlar efter dessa. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>