The purpose of this study was to investigate what factors affect and motivate girls and boys in grade 8 to their participation in the subject of sport and health. For the purpose to be achieved, a quantitative method was used and, in order to interpret the result, an motivation theory was used to categorize the students' motivational factors.  The quantitative method consisted of a digital questionnaire that the students answered via a link. The questionnaire consisted of a number of questions answered by students in grade 8 and which were then compiled. The study was conducted at a high school school in a smaller town in Västra Götaland County. The survey consisted of a total of 93 students, of which 44 boys and 49 girls.  The result showed, among other things, that both boys and girls indicate that they participate in the subject because it is fun and because they can move. Almost half of the boys and about 30% of the girls indicate that they participate in order to get grades on the subject. Furthermore, the results of the study showed that both the girls and the boys think that the teacher's way of teaching has a bearing on motivation. They choose several different options but it is fun and interesting lessons and the teacher is happy and positive who gets the highest response rate. The lesson content in the subject of sport and health is also something that motivates both girls and boys according to the results. There are significant differences between the sexes, especially in the classroom music and movement. The result shows that the girls feel great motivation for music and movement while the boys have a significantly lower motivation for this content. The result, however, shows that both boys and girls are positively tuned and have a high motivation for both ball games, games and co-operative exercises.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares upplevelser av högläsning och högläsningens didaktiska funktion i F-3. Vi har utgått från ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv och använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få inblick i olika lågstadielärares upplevelser av högläsning och av vad den har för påverkan på undervisningen. Vårt resultat visar att dessa upplevelser har många gemensamma beröringspunkter då alla uppger att högläsningen skapar gemenskap och fungerar språkutvecklande. Resultaten visar dock att synen på högläsningens didaktiska funktion ändå till viss del skiljer sig åt och att syftet med högläsningen varierar. De syften vi identifierat är högläsning som identitetsutvecklande med betoning på de inre processerna och den individuella elevens utveckling i centrum, högläsning som relationsbyggande där gruppen står i fokus och högläsning utifrån syftet att utveckla de förmågor som läroplanen kopplar till kunskapskraven i svenskämnet.

The aim of this study is to show how teachers plan for whole class discussions during problem solving lessons in years 4–6. The study has conducted interviews with five teachers who teach maths in years 4-6. The interviews were done both online and in person. To reach the goal of this study, I used five practices that Stein et.al has created to analyse my result and to come to a conclusion. In this study, I have used previous research about problem solving to help me understand my questions and to reach my aim. To help me analyse my results, I initially did a text analysis, and then, I did a content analysis. I used five practices by Stein et.al for my theory; these five practices can be used as a guideline for teachers when they are planning for problem solving lessons. The conclusion of this study is that teachers try to plan for whole class discussions during problem solving lessons, but they do not all the steps in the practice that Stein et.al has created. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna studie är att få elevernas perspektiv på hur eleverna upplever kam- ratrelationerna samt hur lärare i fritidshem bör arbeta med detta på fritidshemmet. Vi har genomfört intervjuer med tolv elever på två olika fritidshem där eleverna gick i årskurs 3. Dessa intervjuer syftar till att försöka förstå elevernas egna uppfatt- ningar och studien utgår därmed från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har valt att analysera med hjälp av fyra teoretiska begrepp: sociala krav, kamratrelationer, hand- lingsrepertoar och autonomi. Resultatet visar att eleverna på fritidshemmen upple- ver kamratrelationerna på både gott och ont. Att alltid ha någon att umgås med på fritidshemmet är en fördel som kamratrelationerna för med sig enligt eleverna. Den yttersta svårigheten med kamratrelationerna på fritidshemmet är att veta vem man ska välja att umgås med när man har flera alternativ. Resultatet visar även att ele- verna vill att lärare i fritidshem ska stötta eleverna i deras arbete med kamratrelat- ionerna på olika sätt. Vilket sätt som är aktuellt är beroende på situation och elev. Många elever väljer att sluta på fritidshemmet i tidig ålder och i vissa fall väljer de inskrivna eleverna att cykla hem. I diskussionen tar vi upp eventuella anledningar till att detta inträffar. Vi öppnar även upp för nya sätt att se på fritidshemmets verk- samhet och vad lärare i fritidshem bör tänka på.

Poetiska texter ingår som en av texttyperna elever i årskurs F-3 ska få möta i undervisningen enligt läroplanens centrala innehåll för ämnet svenska. Det finns forskning som visar att poesi ofta möter motstånd och sällan görs till en naturlig del av undervisningen, men även forskning som visar på fördelaktiga arbetssätt för att komma till rätta med undervisning i poesi. Följaktligen är syftet med denna studie att utöka kunskapen om lärares erfarenheter av poesi genom att undersöka hur fyra lärare verksamma i årskurs F-3 uppfattar och beskriver förekomsten av och arbetet med poesi i svenskundervisningen. Studien är kvalitativ och triangulering används som metod genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Teoretisk utgångspunkt i studien är sociokulturell teori. Analysen av studiens insamlade material utgår från en hermeneutisk ansats. Studien visar att varierade arbetssätt och rika möjligheter för eleverna att tolka poesi har en positiv inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Även att lärarens kunskap och intresse för poesi inte är beroende av varandra för att bedriva undervisning av god kvalitet. Ytterligare visar den här studien att poetiska texter inte ges lika stort utrymme i undervisningen som andra texttyper. / Poetic texts are included as one of the text types students in year F-3 should encounter in the teaching according to the curriculum's central content for the subject Swedish. There is research that shows that poetry often meets with resistance and is seldom made a natural part of teaching, but there is also research that shows advantageous ways of working to come to terms with teaching poetry. Consequently, the purpose of this study is to expand the knowledge about teachers' experiences of poetry by examining how four teachers active in year F-3 perceive and describe the occurrence of and work with poetry in Swedish teaching. The study is qualitative, and triangulation is used as a method through semi-structured interviews and document analysis. The theoretical starting point in the study is sociocultural theory. The analysis of the study's collected material is based on a hermeneutic approach. The study shows that varied working methods and rich opportunities for students to interpret poetry have a positive impact on students' knowledge development. Also, that the teacher's knowledge and interest in poetry do not depend on each other to conduct teaching of good quality. Furthermore, this study shows that poetic texts are not given as much space in teaching as other types of text.

Denna litteraturstudie behandlar poesi i undervisningen för årskurs F-3. Poesi ska ingå i svenskundervisningen enligt syfte och centralt innehåll i kursplanen för svenska. Trots detta visar forskning att genren ofta möter motstånd från både lärare och elever, ett faktum som kanske även ligger bakom våra egna erfarenheter av att poesi sällan användes i skolan under vår verksamhetsförlagda utbildning. Vårt syfte med denna litteraturstudie är således att undersöka hur forskning framställer poesins möjligheter att stärka språkutvecklingen i svenskundervisningen.  Studien avser att besvara hur inställningen hos elever och lärare påverkar användandet av poesi samt på vilka sätt poesi kan verka språkutvecklande. Genom informationssökning i olika databaser fann vi det forskningsmaterial som ligger till grund för denna studie. Materialet består främst av vetenskapliga artiklar, men även en bok, en doktorsavhandling och en forskningsöversikt. För att få ett så omfattande resultat som möjligt har både svensk och internationell forskning behandlats. Resultatet visar att poesi kan uppfattas som tråkigt och svårt av både lärare och elever. Genom lärares kunskap och rätt tillvägagångssätt kan dock denna uppfattning ändras, vilket bland annat visades genom elevers ökade motivation och engagemang vid läsning och skrivning av poesi. Vår slutsats är att arbetet med poesi inte skiljer sig mycket från hur arbetet med andra genrer bedrivs; läsning sker individuellt och i helklass, man samtalar om och bearbetar innehållet och kan med fördel använda estetiska uttryckssätt. Samtidigt innebär poesins unika textstruktur möjligheter att närma sig språket genom metaforer, rytm och rim. Oavsett om en analytisk eller syntetisk metod används verkar poesin fungera språkutvecklande.

I detta examensarbete är syftet att undersöka lärares erfarenheter av språkutveckling hos nyanlända elever i årskurs 1–3 i ämnet SO. Dessutom vill vi undersöka vilka svårigheter som lärare stöter på i en språkutvecklande SO-undervisning. Frågeställningarna som vi kommer att undersöka samt besvara är följande: Utifrån lärarens erfarenheter, hur kan språkutvecklande undervisning möjliggöras i ämnet SO hos nyanlända elever i årskurs 1–3? Vilka svårigheter rapporterar lärare i en språkutvecklande undervisning i ämnet SO? Som teoretisk utgångspunkt använder vi boken Telling stories för att skapa en förståelse av lärarnas erfarenheter av språkutveckling i SO-undervisningen hos nyanlända elever. Genom lärarnas röster och berättelser kan vi ta reda på hur en språkutvecklande undervisning kan se ut utifrån lärarnas perspektiv och vilka utmaningar som finns. Dessa berättelser kommer fungera som bevis för att besvara vår frågeställning. Metoderna som använts i denna studie är två kvalitativa metoder i form av enkät och intervjuer, där totalt tio behöriga lärare från olika skolor deltagit i studien. Lärarnas berättelser visade att språkutveckling är en viktig del av SO-undervisningen då det är grunden till förförståelsen samtidigt som det möjliggör utvecklingen av ett nytt språk hos eleverna. Enligt lärarnas erfarenheter använder de sig av resurser för att underlätta språkutvecklingen och förståelsen av innehållet i ämnet SO hos nyanlända elever.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syfte att undersöka om det är möjligt att förbättra kommunikationen mellan lärare och elever och på så sätt förbättra elevernas matematiska utveckling. Kunskapsöversikten utgår från frågorna kring hur lärare-elev kommunikation yttrar sig i olika matematikklassrum samt hur lärare kan arbeta med kommunikation i sin undervisning så att elevers matematiska lärande utvecklas. Kunskapsöversikten har en vetenskaplig grund där flera matematikdidaktiska artiklar och litteratur används som stöd. / Sökningen av dessa artiklar genomfördes med hjälp av ERIC via EBSCO, ERIC via ProQuest, Google Scholar och Swepub. Flera sökningar med olika sökord och begränsningar användes för att få källor kring olika aspekter av kommunikation. Sedan har olika urvalsmetoder använts för att välja ut lämpliga källor för kunskapsöversikten.  Resultatet visar att lärare-elev kommunikation kan uppdelas i olika nivåer där univocal och uni-directional är de lägsta nivåerna. Dessa handlar om lärares traditionella arbetssätt där de ensamt dominerar dialog med alla elever i matematikklassrummet. För att kommunikationen ska kunna ske på högre nivåer (contributive, reflective, instructive och dialogic) krävs det att lärare måste arbeta på mer innovativa sätt än det traditionella arbetssättet. Några förslag utifrån artiklarna är att lärare arbetar med diskussioner i olika former, moderna verktyg eller utnyttjar scaffolding inom det sociokulturella perspektivet. Flera studier utmanar även lärare att tänka på en mer elevcentrerad miljö, i syfte att kunna förbättra kommunikation med elever samt deras engagemang för skolämnet matematik. Således är kunskapsöversikten slutsats att det krävs nya metoder för lärare för att effektivisera deras kommunikation med elever, såväl som elevers matematikutveckling. Det blir dock svårt att genomföra en sådan förändring, om lärare inte vill öppna sig själva för sådana metoder som efterfrågar ännu mer ansvar från dem.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares föreställningar om undervisning av elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i förskoleklass och i år 7-9. I vår strävan efter att förstå och studera föreställningar har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Sammantaget har tolv semistrukturerade intervjuer genomförts. Insamlade data har presenterats under lämplig temarubrik med tillhörande underrubrik och analys har sedan gjorts med stöd av det relationella perspektivet, det kategoriska perspektivet och dilemmaperpektivet. Resultatet visade hur lärares kompetens, erfarenheter och inställning påverkar deras upplevelse av att undervisa elever med IF och hur vitt skilda upplevelserna kan vara. Vidare framkom i studien vad lärare ser som viktigt att tänka på i undervisning samt hur många lärare ser grundsärskolan som den plats där elever med IF får en undervisning anpassad efter deras behov. Betydelsen av stöd till lärare framträdde tydligt, därmed även speciallärarens/specialpedagogens betydelse för lyckad integrering eller inkludering av elever med IF. Inkluderingstanken måste synas i beslut, organisation och resursfördelning för att god undervisning och omsorg ska kunna existera.

Färre elever söker in till de naturorienterande och tekniska naturtekniska utbildningarna på grund av att intresse, motivation och attityd gentemot de ämnena minskar efter mellanstadieåren. Denna kunskapsöversikt sammanställer forskning kring hur lärare kan arbeta för att påverka elevers intresse, motivation och attityd gentemot naturorientering och teknik. Arbetet lyfter även lärarens uppdrag att forma eleverna till framtida demokratiska medborgare. Artiklar, doktorsavhandlingar och publikationer som används i kunskapsöversikten har genererats via sökningar i vetenskapliga databaser. En deduktiv analysmetod har använts för att kategorisera resultatet utifrån forskningsfrågan. Resultatet visar flera betydande förklaringar kring elevers minskade intressen som läraren behöver förhålla sig till för att undervisningen ska gynna intresse, motivation och attityd och på så vis optimera lärandet. Exempel på sådana förklaringar är undervisningens utformande och lärarens egenskaper. Vidare lyfts praktiska insatser där elevernas intresse är en faktor som läraren kan utgå ifrån. Hur undervisningen ser ut och vilka undervisningsaktiviteter som underlättar för elevernas förhållningssätt gentemot ämnena presenteras också. Diskussionen bearbetar resultaten kring didaktikens betydelse för undervisningens kvalitet och mynnar ut i ett kritiskt ställningstagande och framtida forskningsfrågor.