Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka kompetenser som finns hos förskollärare inom förskolans verksamhet för att bemöta och inkludera barn med intellektuell funktionsnedsättning i vardagssituationer. En kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer genomfördes för att få information och kunskap om förskollärares syn på kompetenser, bemötande och inkludering kring arbete med barn med intellektuell funktionsnedsättning. Intervjuerna utfördes med sju legitimerade förskollärare. Det insamlade materialet analyserade med hjälp av en tematisk analysmetod för att få fram teman och underteman. Resultatet visade att förskollärarna arbetar för inkludering genom att skapa en plats för alla barn genom att erbjuda aktiviteter som kan passa alla, samt användning av olika kommunikativa hjälpmedel för att stödja barnen i deras kommunikation. Vidare ansåg förskollärarna att det är svårt att hitta ett arbetssätt för att arbeta inkluderande med barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade att det inte finns något färdigt arbetssätt och arbetslaget bör arbeta för att kunna anpassa utbildning utefter barnens behov och önskningar. De beskrev dilemmat om att små barn sällan får en formell diagnos. Vilket i sin tur leder till svårigheter att få tillgång till de stöd och resurser som barnet är i behov av. Resultatet visade att förskollärare anser att de generellt sätt har en god kunskap om barn som har intellektuell funktionsnedsättning (IF), men att det ändå krävs en fortbildning och djupare kunskap om funktionsnedsättningen. Några förskollärare uttryckte även vikten av en god relation till vårdnadshavare för att få mer information och kunskap om barnets situation både hemma och på förskolan.

Skolan har ett uppdrag att utbilda matematiskt kompetenta medborgare. Elevernas motivation att öva grundläggande förmågor som huvudräkning och läsning minskar när de har ständig tillgång till digitala verktyg. Därmed får de även olika förutsättningar att ta till sig matematiken utifrån skillnaden i förmågorna. Algebra utgör grunden till matematik och dess verktyg men elevernas dåliga prestationer i algebra kan förklaras av systematiska fel som deras bristande begreppsförståelse orsakar. Ett centralt begrepp inom algebra är variabel och lärarens roll att vägleda eleverna till begreppsförståelse därmed en viktig pusselbit i elevernas lärande. Studien undersöker lärarnas uppfattning om sina förutsättningar att kommunicera innebörden av begreppet variabel så att det leder till djup förståelse. Studiens syfte är att belysa faktorer som påverkar lärares möjligheter att skapa förståelse och bidra med insikter till lärarutbildning och skolans ledning. Sociokulturella perspektivets betoning på språk och kommunikation samt variationsteorins begrepp kontrastering används för att analysera dessa faktorer genom tematisk analys. Resultaten tyder på att lärarna ser sina förutsättningar på väldigt olika sätt, både i hur de uppfattar vad matematik med förståelse innebär samt hur skolans verksamhet stöder dem i sin strävan att skapa det för variabelbegreppet. Diagnostiska frågor föreslås som ett sätt att underlätta lärarens arbete.

The purpose of this study is to explore the methods and strategies that teachers use to support language and knowledge development among multilingual students in science subjects in grades 4–6. The study also aims to understand how multilingualism can be utilized as an asset in education and to identify the challenges teachers face in their daily work. To collect data, semi-structured interviews were conducted with five teachers who have experience teaching in multilingual environments. The study is grounded in sociocultural theory, which frames the focus on classroom interactions and learning processes. The results show that teachers employ various methods to address the linguistic needs of multilingual students. However, teachers experience challenges related to the effective integration of these methods into their teaching. In summary, teachers emphasize the need to adapt teaching to the individual needs and linguistic backgrounds of students. They also highlight the importance of improving teachers' skills to effectively support multilingual students. The study demonstrates that with the right support and resources, multilingualism can serve as a strengthening resource in the classroom, contributing to a more inclusive and effective learning environment. / Syftet med denna studie är att utforska de metoder och strategier som lärare använder för att stödja språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever i NO-ämnen i årskurs 4–6. Studien syftar även till att förstå hur flerspråkighet kan användas som en tillgång i utbildningen och identifiera de hinder som lärare möter i sitt dagliga arbete. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer använts, där deltagarna bestod av fem lärare med erfarenhet av undervisning i flerspråkiga miljöer. Studien är förankrad i en sociokulturell teori, vilket ramar in fokus på interaktioner och lärandeprocesser i klassrummet. Resultaten visar att lärare använder olika metoder för att möta de språkliga behoven hos flerspråkiga elever. Lärarna upplever dock utmaningar relaterade till effektiv integration av dessa metoder i undervisningen. Sammanfattningsvis betonar lärarna behovet av att anpassa undervisning efter elevernas individuella behov och språkliga bakgrund. De framhåller även vikten av att förbättra lärarnas kompetens för att effektivt stödja flerspråkiga elever. Studien visar att med rätt stöd och resurser kan flerspråkighet fungera som en stärkande resurs i klassrummet som bidrar till en mer inkluderande och effektiv lärmiljö.

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar, strategier och förutsättningar för att arbeta med STL- metoden för elever i läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna som står i fokus är hur lärarna i studien uppfattar att metoden påverkar lärandet för elever i läs- och skrivsvårigheter, strategier och förutsättningar som krävs för att arbeta med metoden och anpassningar som behövs för att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska få ut det mesta av metoden. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i STL- metoden, skriva sig till lärande, med olika erfarenheter av läs- och skrivlärande samt olika många år inom yrket. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och under samtalets gång ställdes följdfrågor. Intervjuerna transkriberades för att sedan blir analyserade med hermeneutiken utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visar på några faktorer som är viktiga vad det gäller STL som arbetssätt för elever i läs- och skrivsvårigheter som till exempel anpassa uppgifter, anpassa responsarbete, organisera grupp eller pararbete, uppdatera kompensatoriska hjälpmedel och arbeta med klimatet i klassen så att elever i svårigheter känner sig inkluderade, som en i gemenskapen och motiverade till sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate some teachers' perceptions, strategies and conditions for working with the WTL (Writing to Learn) method for students in reading and writing difficulties in earlier years. The issues that are in focus is how the teachers in the study perceive that the method affects the learning of students in reading and writing difficulties such as, strategies and conditions required for working with the method and adjustments necessary for students in reading and writing difficulties, how they will get the most out of the method. The study is based on five semi-structured interviews with experienced teachers practising the WTL method, with different experiences of literacy teaching and different many years in the profession. The interviewer used an interview guide and follow-up questions were asked during the interview. The interviews were transcribed and then analyzed with hermeneutic from a sociocultural perspective. Results indicated some factors that are important in terms of the WTL method for students in reading and writing difficulties, such as adapting tasks, customize response work, organizing group or pair work, update compensatory aids and work with the climate in the class so that students in reading and writing difficulties feel themselves included as one in the community and motivated in their work.

Bedömning och betygsättning är väsentligt för eleverna, eftersom de är till för att mäta och följa upp elevers lärande. Det ingår i lärarens roll att bedöma och sätta betyg på elevers visade kunskaper. Detta förväntas göras i förhållande till kunskapskraven. Kunskapskraven beskriver vad som anses vara godtagbara kunskaper hos eleverna och kännetecknas av de så kallade värdeorden. Kunskapskraven behöver därför tolkas av läraren för att betyg ska sättas på rättssäker grund, vilken ska vara lika för alla elever. I denna studie undersöks tekniklärares tolkning av kunskapskraven i teknik och hur de omsätter sina tolkningar till praktisk handling. Studien har för avsikt att svara på följande frågeställningar:  Hur tolkar tekniklärare kunskapskravens värdeord?  Hur omsätter lärare sina tolkningar till praktisk handling?  Hur ser lärare på kunskapskraven i teknik och hur förhåller de sig till dessa kunskapskrav?  Vilka svårigheter med teknikämnet ger lärarna uttryck för i betygsättningen? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem tekniklärare på högstadiet. En kvalitativanalysmetod som kallas ”constant comparative method’’ har använts för att analysera lärarnas utsagor. Studien avgränsas till kunskapskravens värdeord som berör bedömningsaspekten resonemang. De valda värdeorden är: enkla och till viss del för betyget E, utvecklade och relativt väl för betyget C och välutvecklade och väl för betyget A (Skolverket, 2018). Studiens resultat visar att tekniklärare upplever att kunskapskraven i teknik är svårtolkade. Trots detta tolkar lärarna värdeorden för betygen E och C lika, medan det fanns skillnader i lärarnas tolkning av värdeorden för betyget A. I resultatet framkommer det också att naturorienterandeämnen påverkar bedömning och betygsättning i teknik, då vissa lärare grundar sin bedömning av elevernas kunskaper på Skolverkets material för naturorienterande ämnen, eftersom de anser att bedömningsstöd i naturorienterande ämnen är tydligare och enklare att förhålla sig till i bedömningspraktiken. / Assessment and grading are essential to measure and follow up students’ learning. It is an essential part of the teacher’s role to assess and grade student’s demonstrated knowledge. This is expected to be done in relation to the knowledge requirements. The knowledge requirements describe what is considered acceptable knowledge of students’ learning and is characterized by the so-called value words. The knowledge requirements therefore need to be interpreted by the teacher in order for grades to be set based on equity for all students. This study examines teachers’ interpretation of the knowledge requirements and how teachers use their interpretation in assessment. The study intends to answer the following questions: How do technology teachers perceive the knowledge requirements and how do they interpret the value words of the knowledge requirements? And how do teachers use their interpretation of the knowledge requirements in assessment and grading? And what difficulties do teachers experience with assessment and grading in the subject of technology? To answer the research questions, five technology teachers in upper secondary school were interviewed. A qualitative analysis method called constant comparative method has been used to analyze the data collected from the interviews. This study is limited to the value words of the knowledge requirement which describes the level of student’s reasoning ability. The concerned value words are: ‘‘simple and to some extent’’ informed reasoning for grade E, ‘‘well developed and relatively well’’ informed reasoning for grade C and ‘‘well developed and well’’ informed reasoning for grade A (Skolverket, 2018). The results show that technology teachers feel that the knowledge requirements in technology are difficult to interpret. Despite this, the teachers interpret the value words for grades E and C alike while there were differences in how teachers interpret the value word for grade A. The results also show that science subjects have a great influence on assessment and grading in technology as teachers base their assessment of students’ knowledge on the National Agency for Education’s material for science subjects simply because teachers believe the National Agency for Education’s material in science is clearer and easier to relate to in assessment practice.

Denna studie handlar om lärarens dubbla uppdrag inom gymnasieskolans ekonomiprogram och är ännu en studie som visar på att uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt ger läraren förutsättning att uppfylla Skollagens båda uppdrag, att ge eleverna kunskaper och demokratiska värden, samt känna lust i lärandet samtidigt. Utgångspunkt är Skollagen och Skolverkets texter.  Skollagen initierar att eleverna genom sin utbildning skall erhålla kunskaper och demokratiska värden. Det är detta som är studiens definition av det dubbla uppdraget.   Tanken bakom studien är; Skollagen initierar det dubbla uppdraget, detta realiseras via uppgiftsorienterat/ elevaktivt förhållningssätt vilket ger eleven en dialektisk utveckling. Syftet i studien är att undersöka om eleverna genom arbetssätten uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt utvecklar de medierande metoderna ”förberedelser med informationsintag inför deliberativa samtal” och ”förmåga att delta i deliberativa samtal.”  Om detta skulle visa sig stämma skulle detta vara en användbar modell för att genomföra lärarens dubbla uppdrag samtidigt. Studiens frågeställningar: Utvecklar eleverna bättre översikt eller arbetsplanering av kursen? Upplever eleverna lust i lärandet? Påverkar metoden elevernas kunskapsresultat? Begrepp som är väsentliga för studien är; beslutsprocesser, det deliberativa samtalet, dialektik, elevaktivitet, grundprincipen offentlighet i det deliberativa samtalet, lärarens dubbla uppdrag, medierande metoder, påverka utbildningen till form och innehåll, uppgiftsorienterad pedagogik. Varför det är väsentligt att arbeta med de demokratiska värdena samt ge eleverna arbetssätt för att snabbt ta in information just inom Ekonomiprogrammet? Eleverna inom detta program kommer i sina framtida yrkesroller att delta i beslutsfattande i miljöer som inte präglas av demokratiska värden. Det är därför viktigt att de lär sig demokratiska arbetssätt som det deliberativa samtalet inför sitt yrkesliv. Det handlar om vilka ledare vi skapar inför framtiden. Eleverna måste även kunna arbeta självständigt med informationssökning i sina yrkesroller. Studien är utformad som en enkätstudie där två klasser, EK13 & EK14, som läser marknadsföring parallellt, ombeds utvärdera ett kursmoment (kurs1) som genomförs med ordinarie lärares ”vanliga” arbetssätt. Därefter genomförs ett kursmoment (kurs2) som är utformat i enlighet med uppgiftsorienterat/elaktivt förhållningssätt. Eleverna ombeds utvärdera även denna kurs med samma enkätformulär som för kurs1. Teoretisk referensram för utformning av studien är Egidius, Hansén, Nihlfors, Selberg, Vygotskij med fokus på elevinflytande och hur det kan påverka utveckling av kompetenser i form av kunskaper och demokratiska värden. Undersökningen visar att arbetssätten ger eleverna möjlighet att utveckla medierande metoder för ”förberedelser med informationsintag inför deliberativa samtal” och ”förmåga att delta i deliberativa samtal”. Det finns indikationer på att eleverna utvecklar en bättre arbetsplanering och översikt över kursen. Det finns starka indikationer på att eleverna upplever större lust i lärandet. Resultaten visar även att arbetssätten är effektiva med avseende på elevernas kunskapsutveckling. Därmed konstateras att uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt är en användbar modell för att genomföra lärarens dubbla uppdrag samtidigt inom ekonomiprogrammet. / This study is about the teacher's dual mission in upper secondary school alignment economy and is yet another study showing that the approach joint influence in learning, gives teachers prerequisite to meet the two missions stated in the Education Act, to give students both skills and democratic values, and feel the desire of learning at the same time. Starting point of the study is the texts of the Education Act and the National Agency for Education. The Education Act initiates that the students through their training shall receive skills and democratic values. It is this which is the study's definition of the dual task. The idea behind the study is; The Education Act initiates the dual task, this is then realized through joint influence in learning, giving pupils a dialectical development. The purpose of the study is to investigate whether the students through joint influence in learning, develops the mediating methods "preparation of information intake before the deliberative dialogue 'and' ability to participate in deliberative dialogue." If this proved correct, this would be a useful model for implement teacher's dual mission simultaneously. The study's questions: Does students develop better overview or work planning of the course? Does the students experience desire for learning? Does the method affect the students' academic achievement? Concepts that are essential for the study; decision-making, the deliberative dialogue, dialectic, joint influence in learning, the principle of openness in the deliberative dialogue, the teacher's dual role, mediating practices, influencing the education in form and content, Achievement goal theory. Theoretical framework for the design of the study is Egidius, Hansen, Nihlfors, Selberg, Vygotsky, focusing on joint influence in learning and how this can affect the development of competencies in terms of knowledge and democratic values. Why is it essential to work with democratic values in alignment economy? Students of this program, will in their future professional roles, participate in decision making in environments that are not characterized by democratic values. It is therefore important that they learn democratic functioning as deliberative dialogue before his or hers professional life. It's about what kind of leaders we create for the future. The students must also be able to work independently with different kinds of information in their professional roles. The study is designed as a survey in which two classes, EK13 and EK14, which both read marketing in parallel, are asked to evaluate the course modules (course1) undertaken by the regular teachers 'usual' approach. Then a lesson is conducted (course2) which is designed in accordance with joint influence in learning. Students are asked to evaluate also this course with the same questionnaire as for course1. The survey shows that the working methods in joint influence in learning gives students the opportunity to develop mediating methods of "preparation of information intake before the deliberative dialogue' and 'ability to participate in deliberative dialogue'. There are indications that students develop a better work planning and overview of the course. There are strong indications that students experience a greater desire for learning. The results also show that working methods are efficient in terms of pupil achievement. Thus found that joint influence in learning is a useful model for implementing the teacher's dual mission simultaneously.