Den här studien syftar till att undersöka lärarens påverkan på elevernas möjlighet att utveckla förmågan att föra resonemang i algebra genom diskussioner i helklass. En systematisk litteraturstudie av forskning från de senaste tio åren har genomförts för att söka kunskap om detta. Resultatet visar att läraren har stor möjlighet att påverka diskussionens kvalitet. Lärarens egen syn på algebraiska resonemang är viktig för att säkerställa att undervisningen blir tillfredsställande. En nyanserad syn på vad algebra innebär och hög förväntan på elevernas deltagande framkommer som viktiga grundförutsättningar. De uppgifter som läraren undervisar utifrån ska vara problem på tillräckligt hög kognitiv nivå och denna nivå bör bibehålls genom hela arbetet. Användandet av förutsägelsefrågor, där eleverna får resonera om möjliga lösningar på en uppgift innan de löser den, kan ge eleverna bättre förutsättningar att delta genom att föra djupare resonemang i en avslutande helklassdiskussion. Vidare kan lärarens bemötande av elevers inlägg i den avslutande diskussionen användas för att undersöka elevernas resonemang. Slutsatserna är att läraren har stor möjlighet att påverka elevernas förutsättningar att utveckla sin resonemangsförmåga i helklassdiskussioner och ett aktivt arbete med den sociomatematiska normen som anger vad som är giltiga belägg för ett matematiskt argument kan vara en viktig del av detta.

Syftet med denna fallstudie var att få ta del av lärares beskrivningar av genomförande av anpassningar i den ordinarie undervisningen för elever i behov av stöd och det behov av stöd som lärare i grundskolan själva har för att genomföra dessa. Fokus i studien lades på lärares beskrivningar av anpassningar i ordinarie undervisning. Den teoretiska utgångspunkten för studien var sociokulturell teori, där samspel och språk ses som grund för lärande och där lärarens roll i undervisningen poängteras, något som också belysts ur didaktiskt perspektiv. Den teoretiska bakgrunden lyfte också fram vikten av anpassningar för individen och möjlighet till inkludering och delaktighet. I denna kvalitativa fallstudie samlades data in genom kritiska händelser och en enkät. Studiens resultat påvisade att anpassningar var något som flertalet lärare fann centralt för kunskapsinhämtning, delaktighet och tillgänglighet men ibland var komplicerat att genomföra i praktiken. Likaså framkom att gränsen mellan anpassningar och extra anpassningar inte var helt självklar. Det ansågs viktigt att arbeta med olika metoder och strategier samt ha en tydlig struktur i undervisningen för att skapa förutsättningar för elevers lärande. Lärarens roll samt kompetens bedömdes vara avgörande faktorer för att medvetet uppmärksamma och genomföra anpassningar. Flera goda exempel på anpassningar lyftes fram genom beskrivningar som framkom i studien.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att beskriva hur lärarens roll påverkar elever med fallenhet samt vilka stödinsatser som kan sättas in för att bidra till utveckling hos dessa elever inom matematikämnet. Vetenskapliga artiklar har analyserats och granskats utifrån vald teori och forskningsfrågor för att få fram relevant forskning kring det aktuella ämnet. Resultatet visar att lärarens roll har en stor betydelse för utvecklingen hos elever med fallenhet. Läraren ska väcka elevernas nyfikenhet och intresse samt ge utmanande uppgifter för att skapa motivation och möta deras behov. Resultatet visar även att stödinsatser såsom differentiering, acceleration och berikning är dem som framstår som mest främjande för elever med fallenhet i matematik.

Studien undersöker hur fyra lärare arbetar med medvetna val kring högläsningsmetoder ochval av bok för att elever med svenska som andraspråk ska kunna vara delaktiga ihögläsningen. Genom en metodkombination, av intervjuer och observationer, och tidigareforskning, diskuterar och besvarar vi våra två forskningsfrågor. Resultatet visade att lärarnagör medvetna val, både i hur de bedriver sin högläsning och vid val av bok. Det framkommeratt lärarnas medvetna val ska gynna alla elever och det framgår inte bokstavligen att någraanpassningar är anpassade för specifikt elever med svenska som andraspråk. Studiens slutsatsär att det inte sker några uttalade medvetna val för elever med svenska som andraspråk, utanmedvetna val som är gynnsamma för hela klassen.

Denna studie fokuserar på hur lärare arbetar och upplever arbetet med Kooperativt lärande (KL) i NO-undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på om KL kan vara ett sätt för lärare att möta elevers olika behov i NO-klassrummet. Undersökningen bygger på observationer och intervjuer av 3 lärare verksamma i skolans lägre åldrar och som arbetar med KL. Resultatet visar att lärarna utformar uppgifterna genom att de utgår från kunskapsmålen i NO och lägger till kooperativa strukturer där de anser att de förbättrar NO-undervisningen och gynnar elevernas lärande. NO-uppgiften utformas på ett sätt som skapar ett positivt ömsesidigt beroende mellan eleverna, som arbetar i grupper, där samarbete krävs för att lyckas med uppgiften. Lärarna uttrycker att de får tid till att se alla elever, att de får ”fler elever med på tåget” samt att eleverna blir varandras lärresurser. Slutsatsen i detta arbete är att KL kan vara en möjlig väg för lärarna att möta elevers olika behov i undervisningen.

No description available.

Simulatorer är idag ett stort element av praktisk undervisning och skogssmaskinssimulatorer har blivit en central del av maskinförarutbildning. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt gymnasielever använder skogssmaskinssimulatorer i sin utbildning till att bli maskinförare och hur motiverande simulatorerna var att använda. Studien undersökte ävenledes om det fanns utvecklingsmöjligheter i simulatorerna för att bli ännu mer optimerade förgymnasieutbildning. Metoden i denna studie var kvalitativ och det empiriska material erhölls genom kvalitativa enkäter och semistrukturerade intervjuer som genomfördes med elever och lärare i två gymnasieklasser på två olika skolor. Resultatet visade dels att skogsmaskinssimulatorerna användes för att introducera eleverna och förbereda dem för ett framtida arbetsliv i skogen men att läraren sällan var delaktig i användning. Dels att eleverna inte var lika motiverade att nyttja simulatorerna efter att riktiga maskiner introducerats i utbildningen, vilket gjorde att simulatorn ofta inte ansågs som ett lärinstrument bland eleverna utan användes mer i underhållningssyfte.Studiens slutsats var att det behövdes göra förändringar i simulatorerna för att eleverna skulle vara motiverade att använda dem i undervisningen i form av mer realism och tydligare instruktioner och feedback men även att läraren får en större och tydligare roll i användandet för att stötta eleverna.

Syftet med denna forskning är att undersöka kemiundervisning utifrån flerspråkiga eleversperspektiv. Dessa elever eller en av deras föräldrar har svenska som andra språk.Undersökningen genomfördes i en skola där de flesta talar svenska som andra språk. I dennaskola samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet avintervjuerna visade att eleverna hade svårt att lära sig kemi. Läroböcker innehåller mångabegrepp och språket som används är långt ifrån det dagliga språket hos flerspråkiga elever, vilketinnebär att eleverna har svårt med läsförståelse. Baserat på det dagliga språket ochförkunskaperna hos flerspråkiga studenter försöker lärare använda en lämplig metod för atthjälpa dem att förenkla kemi innehållet. Flerspråkiga elever har brist på svenskt ordförråd,vilket gör det svårt att förstå innehållet i naturvetenskapliga ämnen jämfört med elever somanvänder svenska som modersmål. Detta innebär att flerspråkiga elever behöver mer tid föratt utveckla sitt talspråk och skolspråk samtidigt. Sammanfattningsvis kan man säga attskolspråket utgör ett problem för flerspråkiga elevers lärande i ämnet och att lärarna spelar enstor roll i lärandeprocessen, vare sig det gäller vardagsspråk eller skolspråk.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares uppfattning av ett för eleven vardagsnära innehåll, och dess möjligheter och utmaningar i engelskundervisning. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar undersöka lärares uppfattningar. Den insamlade empirin baseras på en kvalitativ enkätundersökning som publicerats i Facebook-gruppen Engelsklärare årskurs 4-6. Enkätundersökningen har även mailats till rektorer för Karlshamn kommun och Malmö stad för vidarebefordran till behöriga och verksamma engelsklärare för årskurs fyra till sex. I resultatet framgår att engelsklärare för årskurs fyra till sex har tagit reda på vad som är elevers vardag. Engelsklärare för årskurs fyra till sex uppfattar att ett för eleven vardagsnära innehåll skapar möjligheter i form av att: eleven kan relatera till innehållet och ser en nytta med det engelska språket samt skapar intresse för lärande. Tidsbrist och lärobok med ett förutbestämt innehåll uppfattas som utmaningar.  Vidare syftar även studien till att undersöka vad undervisande engelsklärare för årskurs fyra till sex har för uppfattning kring hur de extramurala sammanhang där elever möter engelska påverkar engelskundervisning. I resultatet framgår att lärare uppfattar att den engelska elever möter utanför skolan bidrar till ökad heterogenitet i engelskklassrummet, eftersom extramural engelska korrelerar positivt med elevers kunskaper i engelska. Vidare framkommer att lärare uppfattar en skillnad mellan den engelska elever möter i och utanför skolan, där man skiljer på skolengelska och extramural engelska.

Att vara flerspråkig idag är inget ovanligt. Vissa elever i den svenska skolan är födda i Sver ige och har svenska som sitt starkaste språk, medan föräldrarna pratar andra språk och därför har även eleverna goda kunskaper inom ett eller flera språk till. Andra elever kommer till Sverige, och ska lära sig prata svenska som ett nytt språk. I denna litteraturöversikt beskrivs vilken forskning som finns om lärarens förhållningssätt kring flerspråkighet och användandet av transspråkande. Hur det påverkar och främjar elevers möjligheter att vara flerspråkiga i svenskundervisningen.   Resultatet av denna forskningsgenomgång visar att lärarens förhållningssätt och vilken norm som finns i skolan påverkar elevernas möjlighet att utveckla flerspråkigheten. En exkludering av de språkliga förmågorna som finns i klassrummet kan skapa negativa konsekvenser för elevernas språk- och kunskapsutveckling, medan ett positivt förhållningssätt där läraren uppmuntrar elevernas flerspråkighet och en flerspråkig norm i skolan kommer bidra till en positiv språk- och kunskapsutveckling.  Resultatet visar också att transspråkande förekommer i undervisningen i vissa studier, men inte i alla. Pedagogiskt transspråkande uttrycks emellertid som en strategi som gynnar flerspråkiga elevers kunskapsutveckling.