Uppsatsen "Klimatförändringar i klassrummet" undersöker hur lärare på lågstadiet hanterar utbildning kring klimatförändringar. Studien är inriktad på att förstå lärarnas kompetens och självsäkerhet när de undervisar om detta ämne. Forskningen har använt både kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive intervjuer med tio legitimerade lärare och enkätundersökningar för att samla data om lärarnas erfarenheter, uppfattningar och behov. I sin bakgrund betonar arbetet att klimatförändringarna är en pressande global fråga som påverkar alla aspekter av livet, och barn står i främsta linjen för dess konsekvenser. Syftet med studien är att utforska och förstå de pedagogiska metoderna och strategierna som används för att introducera och engagera unga elever i klimatfrågor, samt att undersöka lärarnas förmåga att anpassa informationen på ett ålderslämpligt sätt. Resultaten visar att en majoritet av lärarna (70%) känner sig osäkra på att undervisa om klimatfrågor, vilket understryker behovet av ytterligare utbildning och resurser inom detta område. Intervjudelen avslöjar att lärarna kämpar med att integrera klimatfrågor i olika ämnesområden, och de uttrycker behovet av fördjupad förståelse och bättre resurser för att kunna göra det effektivt. En viktig slutsats av studien är att det behövs stödstrukturer för att hjälpa lärare att känna sig säkrare i att presentera och navigera i diskussioner om klimatförändringar. Detta inkluderar tillgång till aktuellt undervisningsmaterial, fortbildningskurser och en tydligare policy för klimatundervisning i läroplanen. Dessutom påpekas att utbildning om klimatförändringar kan vara psykologiskt belastande för barn, och att lärare måste hantera detta på ett försiktigt och stöttande sätt. För att stärka lärarnas kompetens i att undervisa om klimatfrågor betonas behovet av kontinuerlig professionell utveckling, adekvata resurser och material som är anpassade för olika åldersgrupper, samt skapandet av en kultur där klimatfrågor är en integrerad del av lärandet. Sammanfattningsvis belyser uppsatsen vikten av att förbereda lärare för att effektivt kunna undervisa om klimatförändringar på ett sätt som är engagerande och meningsfullt för eleverna, samtidigt som de stöttarelevernas emotionella välbefinnande och främjar kritiskt tänkande och problemlösning kring dessa frågor. / <p>2024-01-12</p>

Att behärska en funktionell skrivfärdighet är av stor betydelse i varje människas liv. Inom yrken som tidigare inte har krävt skrivförmåga är den idag ofta en integrerad del. Skolan har som uppdrag att lära och stötta samtliga elever mot en funktionell skrivfärdighet, ett uppdrag som i huvudsak designerats svensklärare i alla årskurser och skolformer. Syftet med arbetet var att undersöka de möjligheter och svårigheter svensklärare på högstadiet erfar vid undervisning av elever i skrivsvårigheter. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer av elva svensklärare. Resultatet analyserades sedan utifrån tre teorier: The Simple View of Writing, Roz Ivanič skrivdiskurs- teori och Bronfennbrenners ekologiska systemteori, en så kallad teoritriangulering. Resultatet gav att lärarna visar kreativitet och bredd gällande stödinsatser, men att dessa inte är av genomgripande karaktär. Vidare framgick att de organisatoriska förutsättningarna försvårar uppdraget att genomföra en inkluderande skrivundervisning och att samarbetet med specialpedagogisk kompetens påverkas av detta. Våra viktigaste slutsatser var att lärare behöver adekvat fortbildning gällande interventionsåtgärder och att skolledningen bör påverkas i en riktning att prioritera detta. I de sammanhangen tror vi att specialläraren har en viktig funktion.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen gällande lärares användning av laborativt material i matematikundervisningen, samt att fördjupa kunskapen om vilka yrkeskompetenser som anses vara viktiga för en laborativ undervisningsmetod. För att svara på frågeställningarna har en studie med semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med 12 lärare från två olika skolor. Intervjuerna har analyserats utifrån den kulturhistoriska verksamhetsteorin, ramfaktorteorin samt genom en kategorisering av lärares kompetenser. Resultatet visar att samtliga lärare i undersökningen har en positiv syn på den laborativa undervisningen, men att faktorer som tillgänglighet av material, specifika behov hos elever och tid till planering tycks påverka lärares metodval. Slutligen visar studien på vikten av att läraren har ett flertal kompetenser för att undervisa med laborativt material, som exempelvis den praktiska- samt den matematikdidaktiska kompetensen.

Syftet med studien var att ta reda på hur pedagoger i tidigare år värderar matematisk begåvning i sin undervisning. Det utifrån hur pedagogen arbetar i undervisningspraktiken i relation till pedagogens tankar, synsätt och åsikter kring fenomenet. Studien utgick från en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats då syftet var att jämföra de två perspektiven med varandra, det vill säga pedagogens synsätt med undervisningspraktiken. Den empiriska studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på två olika undersökningsenheter. Den data som tagits fram har sedan transkiberats för att sedan enkelt kunna bearbetas och sammanställas till ett resultat. Resultatet visar att pedagogens medvetenhet samt värderingar har en betydande roll för den matematisk begåvade eleven. Resultatet visar även att ett varierat arbetssätt där undervisningen individanpassas kan främja för elevens utvecklingsmöjligheter. Slutligen visar resultatet att elever med matematisk begåvning behöver uppgifter som stimulerar och utmanar dem för att motsvara deras behov i matematikundervisningen.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för ASL-metoden. Fokus var att ta reda på vilkamöjligheter och hinder som finns med ASL-metoden och datoranvändningen i metoden. Samt hurmetoden tar sig uttryck och vilka kompetenser som behövs för att arbeta med den. I bakgrundenpresenteras hur barn lär sig läsa och skriva, lärarkompetens och ASL-metoden. Intervjuer ochobservationer i kombination med ljudinspelningar har använts för att svara på frågeställningarna.Databearbetningen har därefter behandlats utifrån influenser från Grounded Theory där urval ochinsamlade data varit utgångspunkt för att förstå området. Resultatet visar att metoden är tolkningsbaroch tar sig uttryck på olika sätt i olika klassrum, vilket är både till fördel och nackdel för metoden.

Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur olika professioner som rektor, speciallärare och lärare arbetar för att stödja elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vad det är som krävs för att en elev ska få extra stöd. Studiens resultat visar att genom nationella kartläggningar och bedömningsstöd kan lärarna identifiera vilka elever som är i behov av extra stöd. Undervisningen och material anpassas då efter elevernas behov. De olika professionerna är eniga om att det inte krävs någon diagnos för att få extra stöd utan det ska vara utifrån behov, men vissa lärare menar att det är lättare att få resurser om en diagnos finns.

I det här arbetet har en enkätundersökning genomförts för att undersöka de förutsättningar lärare haft vid införandet av programmering i läroplanen samt hur lärare upplevt förberedelserna inför förändringen. Enkäten besvarades av verksamma mellanstadielärare i en medelstor stad i södra Sverige. Datamaterialet analyserades därefter med utgångspunkt från tidigare forskning. Studiens resultat visar att den största andelen lärare som utbildat sig inom programmering har gjort det på eget initiativ. Det framgår att vissa lärare har fått möjligheten att utbilda sig genom sina arbetsplatser, medan andra fått göra det på sin egen fritid. Studien synliggör även lärares uppfattningar om det stöd de fått under införandet av programmering, vilket talar för att majoriteten av lärarna inte varit nöjda. Resultatet visar att lärarnas kunskaper om programmering hindrar dem från att bedriva en undervisning för alla elevers olika kunskapsnivåer.Studien bidrar således till att uppmärksamma lärares egna uppfattningar om deras kunskaper och undervisning om programmering. Rektorer och lärare kan därför, genom denna studie, bedöma om det behöver läggas mer fokus eller resurser på kompetensutveckling av lärare.

<p>Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på kommunala och</p><p>fristående gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige går till. Skillnader och</p><p>likheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiska</p><p>aspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval har</p><p>behandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet om</p><p>anställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristående</p><p>skolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna har</p><p>sammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. De aspekter som</p><p>diskuterats i studien är rekryteringsarbetet på de olika skolorna, felrekryteringar,</p><p>anställningsförlopp, lärarkompetens och egenskaper, användandet av personlighets- och</p><p>intelligenstest samt lärarbehörighet. De slutsatser författarna kommit fram till är att det råder</p><p>likhet mellan de olika skolorna när det handlar om hur rekryteringsarbetet ser ut. Dock finns</p><p>vissa skillnader i vilka som är med vid anställningsintervjun på skolorna och vilka sökande</p><p>som har företräde till en ledig lärartjänst. Alla skolor strävar efter att ha behöriga lärare i de</p><p>undervisande ämnena. Inga av skolorna använder sig av begåvningstest eller</p><p>personlighetstestning vid rekryteringsarbete, istället används intervjuer frekvent.</p> / <p>The purpose of this study is to examine the recruitment procedure of teachers on municipal and</p><p>independent comprehensive upper secondary schools in a medium-sized municipality in</p><p>southern Sweden. The problems that compose the foundation of the study are how recruitment</p><p>of upper secondary schools teachers is being carried out. Differences and resemblances in the</p><p>recruitment process between the different type of schools was studied. The psychological</p><p>aspects (intelligence/aptitude, personality and competence) tied to selections has been treated</p><p>in this essay in order to examine if these aspects are important for the decision about</p><p>employment. Six headmasters from six different comprehensive upper secondary schools</p><p>(three municipal and three independent schools) in a medium-sized municipality in southern</p><p>Sweden was interviewed. The result of the interviews has been summarized, discussed and</p><p>analyzed from earlier research and theories. The aspects that have been discussed are</p><p>recruitment procedures on the different schools, wrong recruitments, employment course,</p><p>teacher competences and other competences, the use of personality - and intelligence tests and</p><p>teacher qualifications. The analysis and discussion of this study point out that there is</p><p>resemblance between the different schools concerning the recruitment procedure. Differences</p><p>between the schools are: who is present during the employment interview at the schools and</p><p>which applicants have precedence to a vacant teaching position. All schools strive to have</p><p>authorized teachers in the teaching subjects. None of the schools used intelligence/aptitude- or</p><p>personality tests during the recruitment procedure. Instead they used interviews frequently.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur några lärare upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Vi har med hjälp av olika forskare sammanställt en historisk tillbakablick som handlar om människors uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter under de senaste 150 åren. Vi har också med hjälp av olika forskare belyst möjliga bakomliggande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Därefter har vi, i en personlig kvalitativ intervju, undersökt hur sex lärare i år 1-4 uppfattar fenomenet.</p><p>I resultatet sammanfattas de intervjuade lärarnas svar, uppdelade under våra respektive forskningsfrågor. Vår uppfattning är att lärarna upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt och att detta grundar sig på att ingen av de sex lärarna upplever situationen som ett problem - utan som en utmaning.</p>

Enligt internationella studier har svenska elevers matematikkunskaper försämrats under de senaste åren, och det pågår en livlig debatt om den svenska skolans kvalitet och vilka brister som finns i undervisningen. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka didaktiska faktorer som kan ligga bakom svenska elevers försämrade resultat, samt vad vi lärare kan göra åt det. Genom kvalitativa intervjuer med tre lärarutbildare inom matematik, samt fyra lärare med inriktning mot ämnet, undersöktes informanternas uppfattningar om bakomliggande faktorer samt insatser som behövs för att vända trenden. Undersökningen visar att den största didaktiska faktorn bakom problemet är lärares låga ämneskunskaper. Även den starka läromedelstraditionen i Sverige, samt försummande av resonerande och problemlösande matematik har bidragit. Fokus i den svenska matematikundervisningen ligger på mekaniskt räknande, vilket ofta leder till att eleverna inte lär sig att tänka matematiskt, och förståelsen för ämnet uteblir. För att komma till rätta med problemet behöver alla lärares ämneskunskaper öka, och kontinuerlig fortbildning borde vara en naturlig del av yrket. Det undersökningen tydligt pekat på är hur nära sammankopplat lärares ämneskunskaper är med lärarutbildningens antagningskrav och kraven inom utbildningen, samt läraryrkets status. Faktorerna påverkar varandra, och ökar vi kraven inom samtliga områden kan det ha mycket positiva följder, både för lärarprofessionen, utbildningskvaliteten, och framförallt elevernas kunskapsnivå.