No description available.

No description available.

Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på kommunala och fristående gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige går till. Skillnader och likheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiska aspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval har behandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet om anställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristående skolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna har sammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. De aspekter som diskuterats i studien är rekryteringsarbetet på de olika skolorna, felrekryteringar, anställningsförlopp, lärarkompetens och egenskaper, användandet av personlighets- och intelligenstest samt lärarbehörighet. De slutsatser författarna kommit fram till är att det råder likhet mellan de olika skolorna när det handlar om hur rekryteringsarbetet ser ut. Dock finns vissa skillnader i vilka som är med vid anställningsintervjun på skolorna och vilka sökande som har företräde till en ledig lärartjänst. Alla skolor strävar efter att ha behöriga lärare i de undervisande ämnena. Inga av skolorna använder sig av begåvningstest eller personlighetstestning vid rekryteringsarbete, istället används intervjuer frekvent. / The purpose of this study is to examine the recruitment procedure of teachers on municipal and independent comprehensive upper secondary schools in a medium-sized municipality in southern Sweden. The problems that compose the foundation of the study are how recruitment of upper secondary schools teachers is being carried out. Differences and resemblances in the recruitment process between the different type of schools was studied. The psychological aspects (intelligence/aptitude, personality and competence) tied to selections has been treated in this essay in order to examine if these aspects are important for the decision about employment. Six headmasters from six different comprehensive upper secondary schools (three municipal and three independent schools) in a medium-sized municipality in southern Sweden was interviewed. The result of the interviews has been summarized, discussed and analyzed from earlier research and theories. The aspects that have been discussed are recruitment procedures on the different schools, wrong recruitments, employment course, teacher competences and other competences, the use of personality - and intelligence tests and teacher qualifications. The analysis and discussion of this study point out that there is resemblance between the different schools concerning the recruitment procedure. Differences between the schools are: who is present during the employment interview at the schools and which applicants have precedence to a vacant teaching position. All schools strive to have authorized teachers in the teaching subjects. None of the schools used intelligence/aptitude- or personality tests during the recruitment procedure. Instead they used interviews frequently.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur några lärare upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Vi har med hjälp av olika forskare sammanställt en historisk tillbakablick som handlar om människors uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter under de senaste 150 åren. Vi har också med hjälp av olika forskare belyst möjliga bakomliggande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Därefter har vi, i en personlig kvalitativ intervju, undersökt hur sex lärare i år 1-4 uppfattar fenomenet. I resultatet sammanfattas de intervjuade lärarnas svar, uppdelade under våra respektive forskningsfrågor. Vår uppfattning är att lärarna upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt och att detta grundar sig på att ingen av de sex lärarna upplever situationen som ett problem - utan som en utmaning.

Att lära eleverna läsa är en av skolans mest grundläggande uppgifter, och för att kunna ge alla elever likvärdiga möjligheter bör lärare vara kapabla att stötta och hjälpa elever som av olika orsaker har svårt att tillägna sig den färdigheten, elever som med andra ord har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med den här studien är därför att beskriva vilka kompetenser hos lärare samt vilka andra faktorer som kan ha betydelse för att stötta läsutvecklingen hos elever med dyslexi. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvalitativ systematisk litteraturstudie där vi läst, kodat och analyserat femton artiklar och en avhandling vars innehåll behandlar ämnet. Vårt resultat visar att lärarkompetensen är central, och att andra faktorer som arbetssätt, lärmiljön och kompensatoriska hjälpmedel bidrar till att stötta elever med dyslexi i läsutvecklingen. Vår förhoppning är att den som läser detta arbete ska få en djupare inblick i vilken problematik elever med dyslexi upplever samt hur dessa elever kan stöttas - oavsett om man är elev, lärare, vårdnadshavare eller bara allmänt intresserad av ämnet.

Syftet med studien var att bidra med kunskap inom det specialpedagogiska området på fritidshemmet genom att analysera vad fritidslärare anser att det krävs för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö för samtliga elever, även de elever i behov av särskilt stöd. Metoden som användes för att möjliggöra detta var kvalitativa semistrukturerade intervjuer, genomförda både fysiskt och digitalt. Informanterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval som sedan vidareutvecklades till ett snöbollsurval. Majoriteten av informanterna i studien hade adekvat utbildning för att arbeta på fritidshemmet, antingen som fritidspedagoger eller fritidslärare. Studiens teoretiska utgångspunkter utgår ifrån dilemmaperspektivet, samt det kompensatoriska- och kritiska perspektivet och användes vid analys av insamlade data. Resultatet pekar på dilemman av olika slag i relation till fritidshemmets inkluderingsarbete. Vidare visar resultatet att fritidshemmets befintliga pedagogik i stor utsträckning kan ses som specialpedagogik, enligt informanternas utsagor. Fritidsverksamhetens mer fria struktur, i kombination med fritidslärarnas förmåga att se olikheter som en tillgång och inte som ett hinder, är bidragande faktorer till en verksamhet präglad av inkludering. Resultatet visar också att kompetensen hos fritidslärarna i stor utsträckning införskaffas genom beprövad erfarenhet och inte i första hand genom fortbildning. Studiens resultat visar även att fritidslärarnas fokus på relationsarbete, både med eleverna och deras vårdnadshavare, men också till övriga aktörer på skolan som kollegor och rektorer, är en betydande faktor för inkluderingsarbetet. Vår förhoppning är att detta arbete också kan bidra med kunskap som leder till verksamhetsutveckling.

Vi lever i en digitaliserad värld där teknikanvändning blir allt vanligare för varje dag samtidigt som engelska är ett världsspråk. Därför är användningen av digitala verktyg i engelskundervisningen relevant, eftersom lärare använder tekniken för att stödjaspråkinlärning, förmedla information, förtydliga instruktioner och förhindra svårigheter. Studiens syfte är att synliggöra vilka digitala verktyg de deltagande lärarna använder sig av, på vilket sätt de används och varför de används i engelskundervisningen. Studien är kvalitativ och bygger på ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med fem F–3-lärare som beskriver hur de undervisar i engelskämnet med hjälp av digitala verktyg. Det didaktiska teoretiska perspektivet används för att analysera studiens data från observationerna och intervjuerna. Resultatet visar att lärare som har intresse för digitala verktyg i engelskundervisningen använder sig av dator, smartboard och projektor. I resultatet framkommer det att lärares digitala kompetens har betydelse vid användning av olika verktyg och att de deltagande lärarna tycker att tekniken underlättar undervisningen samt skapar tydlighet.

Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att utifrån forskning sammanställa faktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att nå detta syfte utgår översikten från frågeställningen: vilka fram-gångsfaktorer möjliggör en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3? En systematisk sökprocess för att hitta adekvata artiklar till valt ämnesom-råde påbörjades. Artiklarna som valdes ut granskades utifrån den formulerade frågeställ-ningen. Från forskningsresultaten framställdes framgångsfaktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. Materi-alets resultat visar att klassrumsklimat, lärarens kompetens och undervisningens struktur är olika komponenter som påverkar en likvärdig undervisning för elever med svårigheter inom läsning och skrivning. Därefter diskuteras tematiseringarna kopplat till vår framtida profession. Kunskapsöversikten avslutas med förslag om vidare forskning.

Den här studien syftade till att undersöka om det finns någon koppling mellan lärares ämneskompetens, deras upplevda självförmåga och vilka didaktiska val de gör i No-undervisningen, med fokus på val av arbetssätt. Detta eftersom det framkommit att nära hälften av alla elever inte ges möjlighet att arbeta med olika naturvetenskapliga arbetssätt i skolan, vilket kan bero på att lärare inte har tillräckliga ämneskunskaper och självförmåga. Forskning visar att elevers lärande gynnas av en varierad undervisning, något som är starkt sammankopplat med elevers motivation i ämnet. Studien genomfördes med en kvalitativ intervjumetod, där fem yrkesverksamma lågstadielärare intervjuades. De resultat som framkom och den slutsatsen som kunde dras var att det finns starka kopplingar mellan lärares ämneskunskaper, deras upplevda självförmåga och vilka arbetssätt de använder sig av i No-undervisningen.

Läsning är en komplex aktivitet som består av många dimensioner och processer, bland annat avkodning. I de tidiga skolåren är avkodning en stor del av läsinlärningen. Det är den del av läsningen där skriftspråkets princip eller kod används för att komma fram till vilket ord som är skrivet. Om en elev har svårigheter måste skolan tidigt uppmärksamma dem. Mot denna bakgrund syftar föreliggande litteraturstudie till att undersöka avkodningsförmågan hos elever i grundskolans yngre åldrar. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur lärare kan arbeta för att främja avkodningsförmågan samt vad lärare kan göra för att förebygga att avkodningssvårigheter uppstår. Resultatet visar att lärarkompetens, kartläggning samt tidiga insatser är av stor vikt för en god läsutveckling. Forskningen belyser att kontinuerlig kartläggning av elevers avkodningsförmåga är av stor vikt för att eleven ska få möjlighet till extra anpassningar och stöd vid behov.