Syftet med studien är att belysa studie- och yrkesvägledares arbete med motivations- främjande insatser för gymnasieelever. Begreppet motivation i denna studie fokuserar på den inre motivationen hos gymnasielever. Studien beskrev hur eleven behöver bli stärkt i sig själv, bli sedd och få en tilltro till sin egen förmåga, men även en förståelse om sig själv och strävan att komma framåt mot målet. Studie- och yrkesvägledares profession visar i denna studie vikten av motivationsarbete, då bristen på motivation visar sig på olika sätt till exempel ökad frånvaro som i det långa loppet kan leda till livslångt utanförskap. Studien består av nio intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare där resultatet pekar på vikten av att det motivationsfrämjande arbetet ska utgå ifrån elevens perspektiv. Vidare påvisar skolans arbetssätt kring att förebygga och främja elevers motivation till lärande genom framförallt goda relationer.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa förståelsen för hur en lärprocess i textilslöjd kan ske, vilka typer av känslor den frammanar och vad det i sin tur kan ha för effekt för lärandet. Undersökningen söker svar på följande: hur upplevs lärprocessen i en materiell kontext samt hur lärandets emotionella aspekter kan förstås genom teorin om flow? Lärandet har bestått i att utveckla kunskaper om hantverkstekniken bildväv genom att först utföra ett antal teknikövningar efter skriftliga instruktioner för att därefter tillämpa dessa kunskaper i en föreställande bildväv. Processdagbok har skrivits kontinuerligt och anteckningarna ligger till grund för analysen. Analysen av lärprocessens upplevelse har skett genom Mihaly Csikszentmihalyis flow-modell. Under processens gång uppdagades att flow-modellen inte återspeglade upplevelsen så som den var i detta sammanhang, därför har en annan modell utformats vilken illustrerar denna lärprocess.

AbstraktAhlqvist, Kerstin (2012) ”Handledning” ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvärprofessionellt team.Various aspects of ”coaching” in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team.Lärarutbildningen. Fakulteten för lärande och samhälle. Magisterkurs, specialpedagogik. Malmö högskola.Denna studie handlar om synen på handledning i ett tvärprofessionellt team på Barn och ungdomshabiliteringen. Fokus ligger på handledning till barn och familj. Anser de olika yrkesgrupperna att de handleder och vad menar de med begreppet handledning i så fall? Syftet med studien är att tydliggöra och se om det finns teman och en röd tråd i handledningsbegreppet. Forsknings och utvecklingsenheten (Fou) i Malmö har tagit fram ett förslag på hur begreppet handledning ska användas. Anser yrkesgrupperna att vi behöver ett gemensamt begrepp? ICF-CY (International Classification of Functioning, Disability and Health for Children and Youth) betonar vikten av att ha ett standardiserat språk och struktur. Andersson (2010) ser i sin studie att det är svårt för familjer att förstå habiliteringsarbetet och att habiliteringens verksamhet bär på ett eget yrkesspråk. Resultatet i studien visar att 19 av 23 anser att de handleder. Informanterna tycker att handledning är en lärprocess över tid och att den kan innefatta begrepp som information, instruktion, konsultation och handledning. Delaktighet är en viktig ingrediens i handledningsprocessen anser informanterna. Att öka och tydliggöra delaktigheten är ett mål i habiliteringsarbetet på Barn och ungdomshabiliteringen.

Syftet är att undersöka erfarenheter i form av materialkunskap för att få syn på när en process går från ett konvergent till ett divergent lärande. Undersökningen utgår från frågorna; ”På vilka sätt kan erfarenheter av materialens egenskaper bidra till ett utforskande av medierande uttryck?” och ”Hur kan jag som lärare hjälpa elever att bli medvetna om sin egen estetiska lärprocess?”. Empiri samlas genom en workshop kring uppgiften ”Taktil berättelse”, där semistrukturerade intervjuer och material-experiment görs med tre ungdomar, alla 12 år. Vid analysen tillämpas en modell för lärande om, i, med och genom” (Lindström, 2008). Resultatet visar att om erfarenheter utvecklas skapas en förutsättning för den divergenta processen, och genom att kategorisera olika moment i en estetisk lärprocess blir det synligt vilka erfarenheter och läranden som tas i bruk.

Aural skills, design theory, learning process, semiotic resources, violin, folk music, video observation, self-observation

Syftet med studien är att undersöka några förskollärares inställningar till barns bildaktiviteter och konstmöten i förskolan,och söka samband till hur ämnet enligt dem tar plats i verksamheten.Genom studien söks också inblick i deras egen syn på vald roll när bildaktiviteter utförs och konstmöten skapas i den pedagogiska verksamheten.Metoden för studien är kvalitativ och fem intervjuer har utförts.Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollärare ser bildskapande och konstmöten som betydelsefullt och viktigt för barns utveckling.Resultatet visade att ämnet ofta fungerar som estetisk lärprocess för matematik,musik och biologi.Rollerna som förskollärarna väljer i samband med ämnet är varierande och en osäkerhet verkar finnas om vad som är pedagogiskt.Under studiens gång framkommer att konstmöten är svårare att berätta om och relatera till.Konstmöten utanför verksamheten uteblir även på fyra av de fem förskolorna. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

No description available.

Utbildningsforskare i början av 2000-talet uttryckte ett behov av tvärvetenskaplig undervisning för att stärka elevers begreppsförmåga och öka deras intresse för naturvetenskapliga ämnen samt matematik. Diskussionen inkluderade ämnen som Science, Technology, Engeneering and Mathematics (STEM). På senare tid har STEM utökats till STEAM (Science, Technology, Engeneering, Art and Mathematics) i ett försök att tillsammans med vetenskapliga ämnen utveckla kreativa förmågor och innovativt tänkande. A:et i STEAM står för Art, vilket motsvarar ämnet Bild i svensk grundskola. Syftet med föreliggande studie var att utröna om aktuell forskning uppvisar att STEAM-undervisning kan bidra till utveckling av kognition och abstrakt tänkande samt om elevers kreativa förmågor stärks. Studien är en allmän litteraturstudie med en kvalitativ analys av hur aktuell forskning framställer för – och nackdelar med STEAM-undervisning. Aktuell forskning visade på hur STEAM-undervisning möjliggjorde för elever att studera verklighetsbaserade problem och därmed öka förståelsen för hur olika ämnen påverkar varandra. När elever i tvärvetenskaplig undervisning undersökte problem kunde de relatera till och bli medvetna om vikten av att väva samman olika ämnen och dra nytta av tidigare kunskaper. Resultatet påvisade att kreativa material hjälper elever att resonera och reflektera i undervisning samtidigt som elever får en ökad begreppsförståelse. Kreativa och laborativa material blev ett stöd vid problemlösning och elever hittade innovativa sätt att kommunicera med varandra. En slutsats blev att STEAM-undervisning kan gynna elevers förmåga att tänka kreativt och utmanas i att reflektera och kommunicera med andra.

Syftet med studien är att analysera hur lärprocessen med avseende på grupparbete kring problemlösning kan främja elevers meningsskapande. Empirin samlades in genom en kvalitativ observation i förskoleklass och analyserades sedan utifrån den teoretiska modellen Learning design sequences. I studien observerades och analyserades alla de steg som finns med i ett lärande, från planering av en lektion till hur lektionen i fråga avslutas. I resultatet framkom det att den observerade lärprocessen hade flera meningsskapande inslag, däremot går det att ifrågasätta om lektionen var meningsskapande i sin helhet.Resultatet visade att lärarens planerade uppgift var en bra problemlösningsuppgift och att eleverna gavs utrymme att lösa den genom olika uttrycksformer. Däremot var det gruppsammansättningen och elevernas gemensamma fokus och diskussioner som var bristfälliga. I resultatet synliggjordes också en avsaknad av en strukturerad avslutning. Utifrån resultatet dras slutsatsen att grupparbete kring problemlösning inte blev framgångsrikt i denna studie. Det går även att dra slutsatsen att samtliga delar av en lärprocess är väsentliga för att främja elevernas meningsskapande.

En studie om det engagerade lärandet i bildundervisningen sett ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. I ett samtal med bildlärare undersöks deras tolkning kring elevers engagemang och hur det kan appliceras i bildundervisningen samt dess dilemman och möjligheter. Resultatet har analyserats och tolkas utifrån en hermeneutisk ansats med teoretiska utgångspunkter i definieringen av ett engagerat lärande, svag och stark estetik, ett didaktiskt perspektiv som innefattar vad, hur och varför samt begreppen reproduktiv och kreativ lärprocess och den nationella utvärderingen i bild från 2015. Studien visar att enligt bildlärarna har de flesta eleverna ett engagemang i bildundervisningen det vill säga de tycker bild är roligt, engagerar sig i uppgifterna och vill leverera ett bra resultat. Bildundervisningen visar tendenser till svag estetik och reproduktiv lärprocess men det finns en önskan om en mer kreativ lärprocess med möjlighet till stark estetik.