Syftet med denna studie var att vinna kunskap och kartlägga hur elever i årskurs 1-3 kan utveckla förståelse för vattnets fasförändringar och kretslopp genom estetisk lärprocess och kommunikation. De frågor jag ville få besvarade var vilken kunskap om vattnets fasförändringar och kretslopp som kommer till uttryck i elevernas kommunikation i arbetet med en estetisk lärprocess och hur denna process kan användas som ett verktyg för att utveckla kunskap i det avsedda lärandeobjektet. Tidigare forskning om lärande och undervisning i naturvetenskap, de naturvetenskapliga begrepp som är relevanta för studien, samt elevers förståelse för dessa begrepp behandlas i studien under rubriken bakgrund. I bakgrunden behandlas även estetiska lärprocesser och språkutvecklande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning, samt skolans styrdokument. I studien förklaras hur elevers lärande i naturvetenskap kan möjliggöras med hjälp av socialt samspel och estetiska lärprocesser. Med mig själv i rollen som lärare och observatör har data samlats in genom förtest i form av ljudinspelade gruppintervjuer. Data har även samlats in genom observationer vid lektionstillfällen, samt videofilmning under elevers arbete med en estetisk lärprocess. Som eftertest videoinspelades en presentation av de bildserier eleverna producerat. Studien är av kvalitativ karaktär och har ett sociokulturellt och variationsteoretiskt ramverk. I undervisningen användes variationsmönster som skapade möjligheter för eleverna att urskilja vad vattnets kretslopp och fasförändringar innebär. Genom estetisk lärprocess fick eleverna möjligheten att producera en bildserie där vattnets fasförändringar och kretslopp behandlades. Resultatet visar att elever utvecklar förståelse för det avsedda lärandeobjektet genom samarbete och kommunikation i arbetet med den estetiska lärprocessen. Resultatet visar också på att den estetiska lärprocessen kan användas som ett verktyg för att utveckla kunskap, samt kan erbjuda elever möjlighet att uttrycka sin förståelse om vattnets kretslopp och fasförändringar.

Den här uppsatsen behandlar vad det innebär att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhåller sig till en officiell bild av ämnet KME. Syftet med uppsatsen är att jämföra den officiella bilden av huvudämnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har använts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jämförts med hur ämnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudämnet KME är. Resultatet visar på att förskolans ramar och miljö har stor inverkan på i vilken mån pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar. Det är främst de delar av KME som har stöd i förskolans tradition som pedagogerna tar fasta på. Även i vilken mån utbildningen har gett pedagogerna åldersanpassade arbetsmetoder påverkar hur pedagogerna arbetar. Betydelsefullt för hur pedagogerna arbetar med KME är också i vilken mån de har gjort ämnet KME till sitt.

Under det här projektet har jag genomfört en studie där jag ska försöka lära mig spela bongos och congas genom en självstyrd lärprocess. Studien har genomförts i form av att jag har dokumenterat och kategoriserat min övning för att ta lärdom av lärprocessen både i egenskap av musiker och hur jag sedan kan använda min förvärvade kunskap pedagogiskt som lärare i framtida scenarion. Projektet har varit till stor hjälp för att tydligare åskådliggöra hur en lärprocess och dess komponenter kan se ut för mig för att effektivisera min egen övning och att införskaffa kunskap om hur jag genom självstyrt lärande kan lära mig ett nytt instrument. Att ha genomgått en lärprocess som denna har bidragit till att jag tydligare har kunnat identifiera vad i lärandet jag effektivt kan utföra på egen hand och vad som mer direkt kan kopplas till lärarens feedback och hur dennes input i vissa fall kan ha en särställning.

Detta är en retrospektiv undersökning med syfte att bidra till en fördjupad förståelse av hur kropp och rörelse kan ses som kommunikativa resurser i en lärande miljö, främst då det gäller klassrummet och elevernas möjligheter att bearbeta och förmedla innehåll kopplat till skolans ämnen och styrdokument. Studien initierades av mig som ett utvecklingsarbete utifrån min erfarenhet att kroppen och rörelsen ofta är en outnyttjad resurs ur ett lärande perspektiv i klassrummet. Undersökningen är avgränsad till den klass och den handledare jag mötte under min avslutande vfu, verksamhetsförlagda utbildning. Detta skedde i en klass på grundskolans tidigare år där jag under fyra veckors hade huvudansvaret för så gott som alla lektioner med eleverna i matematik, svenska, so, idrott, musik och bild. Ett sammanhållet fokus var från min sida att i varje ämne, utifrån ämnets styrdokument med kunskapsmål och centrala innehåll, koppla ett moment till en aktivitet där rörelsen och kinestetiskt lärande stod i fokus. Jag hade ingen färdig metod att utgå från utan prövade i dialog med klassläraren som också var min handledare för vfun, ett arbetssätt som jag själv kom att utforma. Genom teori och praktisk erfarenhet från ett komplementärt lärande där den kinestetiska kommunikationen står i fokus visar jag här på alternativa sätt att finna vägar till meningsskapande processer genom fysisk daglig aktivitet i klassrummet. Studien är retrospektiv i den mening att min empiri baseras dels på intervjuer kring arbetssättet som helhet med sex av de elever som deltog i studien samt med deras klasslärare/min handledare och att den insamlade datan relateras till aktuell forskning inom området. Mina ledande frågeställningar har varit: Vilka betydelser tillmäter läraren rörelse i klassrummet?  Vilka betydelser tillmäter eleverna rörelse i klassrummet? I litteraturgenomgången skildras inledningsvis rörelsens plats i klassrummet utifrån ett möte mellan logocentrism, didaktisk design och transspråkande. Resultatet visar på möjligheterna till meningsskapande genom rörelse. Resultatet visar även på lusten till rörelse jämte svårigheterna att införliva ett nytt arbetssätt i en målstyrd skola. Samt att synen på rörelsens värde möjligen vidgats de senaste åren inom ett transspråkande perspektiv.

Denna fallstudie syftat till att undersöka hur differentiering i matematikundervisning kan bidra till att inkludera alla elever. Fokus ligger på hur lärare tillsammans med eller med hjälp av speciallärare differentierar lektionerna på olika sätt beroende på vad som behövs under lektionstillfället. Differentieringen handlar om många olika faktorer allt från fysiska och sociala lärmiljöer till lärprocesser samt samarbetet med speciallärare. Data samlades genom observationer i tre klasser i årskurs fem på tre olika kommunala skolor (Skola α, Skola β och Skola γ) i Stockholms län under vårtermin 2023. Observationerna har varit ett bra verktyg för att se hur olika, men samtidigt lika, det är på olika skolor och med olika lärare. Dessutom har de tre matematiklärarna intervjuats. Då har det visat sig hur olika rollen för speciallärare har sett ut, i vissa fall så har gemensam planering och kartläggning genomförts och i andra fall har specialläraren varit mer passiv och endast funnits med som diskussionsstöd. Studien har visat oss att elever gagnas av att få differentierad undervisning, inte bara de elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter utan även de elever som arbetar i material avsett för högre årskurser.    Nyckelord:  Differentiering, inkludering, lärmiljö, lärprocess, speciallärare

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur speciallärare inom anpassad grundskola arbetar för att göra eleverna delaktiga i den egna lärprocessen. De forskningsfrågor som ligger till grund för denna studie är: Vad innebär begreppet delaktighet för speciallärarna och hur arbetar speciallärarna i undervisningen för att eleverna ska bli delaktiga? Studien består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med speciallärare/specialpedagoger som är verksamma inom anpassad grundskola. Ett relationellt perspektiv har använts vid tolkning av insamlat empiriskt material. Resultatet redovisas under tre teman: Möjligheter och hinder, undervisning för delaktighet och synliggöra kunskap. I studien framkommer att begreppet delaktighet överlag är stort och komplext, betraktas olika från elev till elev beroende på elevens förutsättningar. Trots svårigheter utifrån elevernas olika förutsättningar menar lärarna att delaktighet är ett viktigt område att arbeta med. Begreppet lärprocess är komplext och både delaktighet och lärande är svåra frågor. Faktorer som framkom är viktiga för elevernas möjligheter till delaktighet är en tillgänglig lärmiljö och att visualisera undervisningen med hjälp av bildstöd och tydlighet.

The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers’ perceptions of music and aesthetic learning processes in relation to the Swedish National Agency for Education’s reformulation of the preschool curriculum 2018. By using a phenomenographic methodology and qualitative interviews, the study has been conducted with six preschool teachers from different preschools in one municipality where the ambition has been to get a variety of different perceptions. The result of the study shows that the preschool teachers’ perceptions of giving the children the conditions in music that are given in the curriculum, vary widely. A preschool teacher describes how the music gets an embodied or emotionally intrinsic value. In the case of aesthetic learning processes in teaching, preschool teachers proved to have good perception of what aesthetic is, the perception of learning process was however varied. The preschool teachers considered in general that they lacked materiel to deepen the music education, some also considered that they needed additional knowledge in music and aesthetic learning processes. The reformulation of the aesthetic objective in Lpfö 18 showed that half of the preschool teachers considered it clearer and that it is placing a higher demand on them, while the others experienced the rewording as less demanding. The result of the study shows that the Swedish National Agency for Education’s formulation can be interpreted in different ways. One conclusion from the study is that the Nation Agency for Education has not been sufficiently clear about the reformulation of music and learning processes in Lpfö 18. Another conclusion is that the preschool teachers who have some form of musical education have a greater understanding and awareness of what the music does with the child. Also, how preschool teachers can teach by using different didactical forms of music for learning and how children can experience the music’s own magic world. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av musik och estetiska lärprocesser i förhållande till Skolverkets omformulering av förskolans läroplan 2018. Genom att använda en fenomenografisk metodansats och kvalitativa intervjuer har studien genomförts med ett urval av sex förskollärare från olika förskolor i en kommun, där strävan har varit att få en variation av olika uppfattningar. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas uppfattningar av att ge barnen de förutsättningar i musik som läroplanen lyfter, varierar mycket. En förskollärare beskriver hur musiken får ett förkroppsligat eller känslomässigt intrinsikalt värde. I fråga om estetiska lärprocesser i undervisningen visade sig förskollärarna ha goda uppfattningar om vad estetik är, uppfattningen av lärprocess var dock splittrad. Förskollärarna ansåg överlag att de saknade materiel för att fördjupa musikundervisningen, några ansåg även att de var i behov av kunskapsutveckling inom musik och estetiska lärprocesser. Omformuleringen gällande det estetiska målet i Lpfö 18 visade att hälften av förskollärarna ansåg att det blev tydligare och ställer ett högre krav på dem, medan de andra upplevde omformuleringen som mindre kravfull. Resultatet visar därmed att Skolverkets formulering kan tolkas på olika sätt. En slutsats från studien är att Skolverket inte varit tillräckligt tydliga med omformuleringen av musik och estetiska lärprocesser i Lpfö 18. En annan slutsats är att de förskollärare som har någon form av musikalisk utbildning har en större förståelse och medvetenhet av vad musiken gör med barnet. Även hur förskollärare kan undervisa didaktiskt i musikens olika lärandeformer och hur barnen kan få uppleva musikens egna magiska värld.

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur dans som estetisk lärprocess kan påverka barns förklaringar om uppfattningen kring materiens oförstörbarhet utifrån en lösningsprocess. I en semistrukturerad gruppintervju fick barnen förklara samma kemiska fenomen både före och efter att de fått gestalta fenomenet genom dans. Dansen i studien gestaltade partiklarnas rörelse utifrån lösningsprocessen och avdunstningen. Resultatet visade att barn använder sig av tre olika typer av förklaringsmodeller för att förklara det kemiska fenomenet. De tre förklaringsmodellerna är naturvetenskapliga, animistiska och magiska förklaringsmodeller. Undersökningen visar att andelen naturvetenskapliga förklaringsmodeller ökade efter dansaktiviteten. Studien tyder på att dans som estetisk lärprocess kan gynna barns lärande när det gäller kemiinnehåll i förskolan. / The aim of this study is to increase knowledge about how dance as aesthetic learning process can affect children's explanations of the perception of the matter indestructibility based on a solution process. In a semi-structured group interview, the children were able to explain the same chemical phenomena both before and after the gestation of the phenomenon through dance. The dance in the study portrayed the movements of the particles based on the solution process and evaporation. The result showed that children use three different types of explanation models to explain the chemical phenomenon. The three explanatory models are natural science, animistic and magical explanatory models. The survey shows that the proportion of scientific explanatory models increased after the dance activity. The study suggests that dance as an aesthetic learning process can benefit children's learning in terms of chemistry content in preschool.

No description available.