Syftet med denna studie är att ta reda på hur verksamma lärare i Sverige arbetar med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i åk F-3. Vi genomförde en kvantitativ studie genom att informanter svarade på ett elektroniskt enkätformulär samt kompletterade vi materialet med ett par intervjuer, och därmed fick studien både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Resultatet visar att informanterna anser att de har de teoretiska kunskaper som krävs och insikt i att det krävs olika metoder och arbetssätt för att kunna individanpassa undervisningen. De uppger också att de har en god kompetens som gynnar elevers läs- och skrivutveckling och att de vill utveckla sin egen undervisning. I studien framkommer olika svårigheter som kan leda till att anpassningen för elever med läs- och skrivsvårigheter blir lidande, exempelvis för stor klass, för knappt med material och för mycket annat arbete. Det finns olika uppfattningar bland informanterna vad gäller när åtgärder ska sättas in för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det ser också olika ut i vad mån speciallärare tar hand om de specifika insatserna, De flesta informanterna anser att eleverna bör läsa enskilt för dem, men det finns olika uppfattning om huruvida det är en tillräcklig åtgärd för en elev med läs- och skrivsvårigheter att läsa varje dag.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en kommun arbetar med läs- och skrivutveckling i grundskolan. Vilka är riktlinjerna för ett gemensamt arbete och hur arbetar skolan för att höja elevernas förmåga. Undersökningen är av kvalitativ data och använder semistrukturerade intervjuer för att kunna återge informanternas tankar om läs- och skrivinlärning. Intervjupersonerna var lärare, specialpedagoger och en språk-, läs- och skrivutvecklare i kommunen. Kommunens arbete i frågan är omfattande även om resultatet för elevgruppen på läs- och skrivförståelsetester har sjunkit. Kommunens arbete har på många plan precis påbörjats när det handlar om att arbeta fram språkplaner för åk F-3, åk 4-6 och åk 7-9 samt ett arbetsdokument med rutiner för hur arbetet med läs- och skrivsvårigheter ska gå till. Det är upp till varje skola att arbeta utifrån de kommungemensamma arbetsdokumentens bestämda planer och rutiner. Det som kom fram i undersökningen var att arbetsgången, vem som gör vad i arbetet med elevernas läs- och skrivutveckling inte är helt fastställt utan ett pågående arbete. Elevernas läs- och skrivutveckling behöver bli en helhet, då det i intervjuerna togs upp att progressionen i grundskolans arbete med läs- och skrivutveckling behöver förbättras. Det behöver finnas ett samarbete mellan de olika årskurserna i grundskolan. / The purpose of the survey is to find out how a municipality works with reading and writing development in primary school. What are the guidelines for a joint work and how does the school work to increase the students’ ability? The survey is based on qualitative data and uses semi-structured interviews to reflect the informants’ thoughts on reading and writing learning. The interviewees were teachers, special educators and a language-, reading and writing developer in the municipality. The municipality’s work on this issue is extensive, although the result for the student group on reading and writing comprehension tests has dropped. The municipality’s work has just begun on many levels when it comes to developing language plans for preschool - year 3, year 4-6 and year 7-9 as well as a working document with routines for how the work with reading and writing difficulties should proceed. Based on the municipal working documents, it is up to each school to work on the specific plans and routines. What emerged in the survey was that the workflow, who does what in the work with the students' reading and writing development, is not fully established but it is an ongoing work. The students’ reading and writing development needs to become a whole, as it was mentioned in the interviews the progression in the compulsory school’s work with reading and writing development needs to be improved. There is a need for cooperation between the different grades in primary school.

Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur olika professioner som rektor, speciallärare och lärare arbetar för att stödja elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vad det är som krävs för att en elev ska få extra stöd. Studiens resultat visar att genom nationella kartläggningar och bedömningsstöd kan lärarna identifiera vilka elever som är i behov av extra stöd. Undervisningen och material anpassas då efter elevernas behov. De olika professionerna är eniga om att det inte krävs någon diagnos för att få extra stöd utan det ska vara utifrån behov, men vissa lärare menar att det är lättare att få resurser om en diagnos finns.

Bakgrund: I förskoleklassen ligger stort fokus på ett lustfyllt lärande där lek och skapande ges stort utrymme. Att kunna utveckla barns språk och förmåga till kommunikation genom att arbeta med och tolka olika typer av texter som kombinerar ord, bild och ljud är centralt i en förskoleklass. Det teoretiska ramverket för denna studie utgjordes av socialsemiotisk teori. Syfte och Metod: Syftet med studien var att undersöka lärares användning av film i förskoleklass. Centrala frågeställningar för undersökningen var: (1) Hur ofta använder lärare film i undervisningen?(2) Med vilket syfte används film i undervisningen?(3)Kan film i undervisningen främja läs- och skrivutveckling och i så fall hur? En enkätundersökning baserad på frågeställning (1) och (2) skickades med post till samtliga lärare i förskoleklass i en mindre kommun i Västra Götaland. Anonymitet garanterades via avidentifierade svarskuvert. Utifrån ett slumpvis urval av respondenter gjordes därefter en fördjupning med hjälp av fokusgruppintervju för att besvara frågeställning (3). Resultat Tolv av tretton lärare besvarade postenkäten. Majoriteten av lärarna uppgav att de använde film som ett pedagogiskt hjälpmedel så gott som varje dag. Informanterna i fokusgruppintervjun utgjorde en homogen grupp med avseende på yrkeserfarenhet och profession. Resultaten visade att film i undervisningen i de berörda skolorna regelbundet används som ett pedagogiskt hjälpmedel för att främja läsutvecklingen och i viss mån även skrivutvecklingen i förskoleklass. Film användes också som introduktion till, eller fördjupning av, ett nytt arbetsområde samt för att skapa en gemensam referensram till ett ämnesområde. Konklusion Resultaten från studien visar att film i undervisningen i de berörda skolorna används som ett pedagogiskt hjälpmedel så gott som varje dag, för att främja läsutvecklingen och i viss mån även skrivutvecklingen i förskoleklass. Film i undervisningen används dessutom med ett tydligt pedagogiskt syfte. / Introduction: The focus for preschool education is joyful teaching that prioritise play and creative work.In preschool education, the development of children’s language and their capacity to communicate utilizing various types of texts that combine words, pictures and sound is fundamental. A socio-semiotic theory provided the theoretical framework for this study. Objectives and Methods: The objective of this study was to analyse the usage of movie sequences by teachers in the preschool class. The core questions for this study were: (1) How often do teachers use a movie sequence in their teaching? (2) What is the objective of using movie sequences in education? (3) Can movie sequences promote the development of reading and writing skills and if so, how is this achieved? A questionnaire based on the first two core questions was sent by ordinary mail to all preschool class teachers in a smaller municipality in the western part of Sweden. Anonymity was warranted through the distribution of nonidentifiable prepaid response envelopes. A random selection was made among the respondents with an offer made to participate in a focus group interview with the objective to answer the third core question. Results Answered questionnaires were obtained from twelve of the thirteen invited teachers. A majority of the teachers stated that they used movie sequences as an educational tool on a daily basis. The informants who participated in the focus group interview constituted a homogeneous group with respect to their profession and length of work experience. The results showed that movie sequences were used on a regular basis in the concerned primary schools as an educational tool to promote the development of reading but to a lesser extent also to promote writing skills. Movie sequences were also used as an introduction to, or to achieve in-depth knowledge about, a new subject and to create a common frame of reference. Conclusion The results from this study showed that movie sequences in the concerned primary schools were used as an educational tool on a daily basis to promote the development of reading and writing skills in the preschool class. Movie sequences were also used with a specified educational objective.

No description available.

Studien syftar till att åskådliggöra hur sex grundskollärare och tre rektorer beskriver att de arbetar med tvålärarskap i undervisningen och hur detta system skulle kunna påverka elevers läs- och skrivutveckling. Tvålärarskap är ett relativt nytt fenomen i Sverige men har enligt internationella studier visat sig ha en god effekt på elevers kunskapsutveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer och studien har tolkats genom ett dialogiskt perspektiv där kommunikation och dialog ses som nödvändigt för all form av kunskapsutveckling. Resultatet visar att alla respondenter menar att tvålärarskap kan minska påfrestningarna hos lärarna genom en fördelning av arbetsbördan, vilket kan göra läraryrket mer lustfyllt. Resultatet visar även att tvålärarsystem kan vara särskilt gynnsamt för skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller för skolor med låg måluppfyllelse. Tvålärarskap kan även komma att påverka elevers läs- och skrivutveckling i en positiv bemärkelse genom den ökade dialogen som arbetssättet skapar. Dock krävs en tydlig styrning från skolledningen för att tvålärarsystemet ska bli framgångsrikt.

<p>.The Whole language program is in Sweden generally referred to as “Kiwimetoden” - “the Kiwi program” (author’s direct translation) partly due to the fact that the Whole language program originates from New Zealand. Whole language is basically a literacy program and approaches literacy from a holistic point of view. Children learning to read and write should do so in the same natural way children learn to speak their native language which is in the context of authentic language as a whole. In Sweden the program is generally practiced together with a commercial and pre-organised material called “kiwi” or “Stjärnsvenska”. The material is basically made up of small- and big book- fiction and fact books organised to meet several different levels of literacy proficiency and interests.</p><p>The purpose of this study was to identify some key factors that base the choice of the Kiwi program in the classroom. The informants of the study were four teachers with varied experience who practice the Kiwi program along with (or only uses) the pre-organised material. Through interviews the teachers informed about reasons behind their use of the Kiwi program and how they practice it.</p><p>The study analyses four key factors to why the teachers chose “the Kiwi program” to begin with and why they choose to continue practicing the program which are: the pre-organised material, the methods within the program, colleagues and dissatisfaction with previous practice. The main key factor was the use of the materials.</p><p>Our conclusion is that the materials are indispensable and essential for the teachers in the study regarding the practice of the Kiwi program. The teachers considered the materials to be all-purposed, fun, individualised, well thought through and able to include children with special needs (as well as children with Swedish as a second language), generating good academic results, reading pleasure and self confidence for the children. Even though the teachers thought that holistic whole language teaching generates good results in literacy, they all had complimentary teaching approaches towards literacy in analyzing letters and sounds.</p><p>Conclusively, the study finds that the teachers’ choice of the Kiwi program naturally comply with their previous experience and tacit knowledge of teaching literacy. However, the Kiwi program is utterly dependent on good co-operation with teacher colleagues and the use of the pre-organised materials.</p>

<p>Föreliggande uppsats handlar om hur sex intervjuade barn i grundskolans år två tänker kring läsning och skrivning, vilka faktorer som påverkar läs- och skrivförmågan samt vad läs- och skrivsvårigheter respektive dyslexi är. Den empiriska undersökningen visar att barnens skriftspråkliga hemförhållanden starkt påverkar deras förmåga att lära sig läsa och skriva. Däremot visar inte undersökningen lika tydliga kopplingar mellan de intervjuade barnens läs- och skrivförmåga i förhållande till deras självbild. Inte heller kan ett klart samband mellan barnens tankar om läsning och skrivning och deras respektive förmågor uppvisas. Vidare behandlar uppsatsen de symtom och kännetecken som är typiska för läs- och skrivsvårigheter samt hur barn med läs- och skrivsvårigheter påverkas av svårigheterna.</p>

<p>Denna litteraturstudie handlar om hur det går till när små barn närmar sig läsning och skrivning. Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska forskare resonerar kring förskolebarns tidiga läsning och skrivning. Avhandlingar och litteratur har valts ut och studerats med fokus på de yngre barnen som ännu inte börjat skolan. Undersökningen visade bl.a. att forskning om läsning och skrivning i förskolan inte finns i lika stor utsträckning som forskning om barn som redan börjat skolan.</p><p>Resultatet visar att barn i de flesta fall genomgår olika faser under processen mot målet att bli en läsande och skrivande person. Barnets börjar att ”klottra” sina första meddelanden och sedan börjar det att ”lekskriva” innan det förstår att bilder och bokstäver har olika funktioner.</p><p>  I resultatet framhålls även hur populärkulturen påverkar och har betydelse för små barns berättande, skrivande och läsande. Barn praktiserar läsande och skrivande långt före skolstarten. I leken använder sig barn av bl.a. leksakskataloger, dataspel och samlarkort när de umgås tillsammans.</p><p>I undersökningen framkommer även hur språkstimulering påverkar den senare läs- och skrivinlärningen på ett positivt sätt. Vikten av att stimulera språket redan i förskoleåldern och under tiden som barnet lär sig läsa och skriva, betonas starkt av forskare. Forskare har även påvisat att barn lyckas bättre med läs- och skrivinlärningen om de får ta del av tal- och skriftspråksstimulering och högläsning.</p><p>Forskare har studerat barn i naturliga situationer och har på detta sätt fått fram ny kunskap som påvisar hur även små barn praktiserar läsning och skrivning både i vardagen och på förskolan. Inom ramen för denna forskning framhålls att det finns fler områden än den i förskolan ”traditionella” språkstimuleringen att stödja och stimulera hos små barn. Eftersom även små barn ser sig själva som läsare och skrivare bör barnens läs- och skrivaktiviteter tas mer på allvar och även de stimuleras av förskollärare.</p><p>Resultatet visar även hur forskare framhåller förskollärarens yrkesroll och hur förskolläraren genom olika metodiska insatser och förhållningssätt kan påverka både barns språk- läs- och skrivutveckling. Genom att tillrättalägga den fysiska miljön och bedriva en medveten pedagogisk verksamhet kan barnen i ett lekfullt sammanhang upptäcka funktionen och syftet med att läsa och skriva.</p>

<p>Syftet med mitt arbete är att undersöka högläsningens roll i barns sätt att lära sig läsa och förstå vad läsning innebär. Många föräldrar läser sagor för sina barn kanske utan att tänka på den positiva inverkan det har. Det är just dessa faktorer jag vill lyfta fram.</p><p>Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att högläsning har en märkbar påverkan på ett barns förmåga att lära sig läsa. Genom att iaktta läsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremål innehåller något som väcker läsarens intresse. Barnet kan observera läsaren interaktion med boken och texten vilket ger barnet en läsmodell eller förebild att följa.</p><p>Högläsning tillsammans med ett eller flera barn ger också möjlighet för barnen att utöka sitt ordförråd samt att diskutera både texter och för dem okända ord. Just i detta syfte kan gruppens storlek ha olika påverkan.</p> / <p>The purpose with my essay is to explore the role of reading aloud in children’s way of coming to terms with what reading is. Many parents might read stories for their children without realizing its positive influence. These are the aspects I would like to address.</p><p>Through literature studies as well as interviews it shows that where is a noticeable deferens between children that have or have not been read to in their ability to learn how to read. Through observing the readers interaction with for example a book or a paper the child can realize that these objects contain something of interest to the reader. The child can note the reader’s interactions with the book or a text which provides the child with a foundation in its understanding of what reading is and the child also gets a role model.</p><p>When you read aloud to one or several children, it also gives them the opportunity to expand their vocabulary and furthermore to discuss both different texts and to them unknown words. For this particular reason the size of the group might have different affects.</p>