Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och diskutera hur förskollärare rent konkret och praktiskt kan arbeta för att stimulera och väcka barns tidiga intresse för läs- och skrivutveckling i förskolan. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Analysen av det insamlade materialet bygger på det sociokulturella perspektivet. Resultaten visar att förskollärarna anser att det är viktigt att tidigt väcka barns intresse för läsning och skrivande. Verktyg såsom böcker, namnlappar med bokstäver och barnens intresse utgör betydelsefulla metoder i arbetet. Resultaten visar även att det är viktigt att miljön är inbjudande med gott om tillgängligt material, men också att förskollärarnas kompetens och medvetenhet är betydelsefulla för att barn ska utveckla sin läs- och skrivförmåga i förskolan.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare arbetar med vardagsnära texter i tidig läs- och skrivutveckling. För att besvara vår frågeställning har vi tagit hjälp av tidigare forskning samt litteratur för att åstadkomma förståelse och bakgrund för hur läs- och skrivinlärning numera beskrivs som läs- och skrivutveckling med hänsyn till de texter och den populärkultur som eleverna växer upp med. Eftersom de grundläggande färdigheterna inom läsning och skrivning bör ske i en kontext, blir det sociokulturella perspektivet en teori att koppla till vår studie. Detta är en kvalitativ studie där vi har samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer i personligt möte med fyra lärare som är verksamma inom årskurserna F-3. Studiens resultat visar att de lärare som deltagit i studien har kopplat textens innehåll till vardagliga sammanhang som gör att elever kan känna igen sig. Däremot framkommer en avsaknad av vardagsnära texter med populärkulturella inslag vilket visar sig få otillräckligt utrymme i den tidiga läs och skrivutvecklingen. Utifrån våra slutsatser diskuterar vi hur vidare forskning kan bedrivas.

Läs- och skrivsvårigheter är inte enbart ett växande problem i skolan utan även ett samhällsproblem. Den ökande kravbilden på läsförmåga i samhället bidrar till betydelsen av att utarbeta verkningsbara läs- och skrivstrategier bland elever med läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt visar forskning att allt fler lärare känner en oro i att undervisa i lässtrategier, en oro som i mångt och mycket grundar sig i okunskap. Eftersom utvecklingen av lässtrategier utgör ett bedömningsunderlag i nationella provet i svenska och dessutom betonas i läroplanen (Lgy11) är det ett aktuellt forskningsämne som både belyses nationellt som internationellt. Forskning visar att det råder en slags konsensus kring vad som elever med god läsförmåga och läsförståelse har jämfört med vad elever med läs- och skrivsvårigheter inte har. Till exempel saknar de sistnämnda eleverna kompetens att göra inferenser och förutsäga kommande information i det de läser. Däremot går meningarna ibland isär vilka läs- och skrivstrategier som kan ha effekt för läs- och skrivutveckling och det är inte sällan brist på kunskap när det gäller att tillämpa läs- och skrivstrategier i praktiken.

Syftet med föreliggande studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka och samman-ställa hur begreppet språklig medvetenhet synliggörs i aktuell svensk forskning med anknytning till grundskolans tidiga år, samt belysa hur detta avspeglas i Skolverkets bedömningsmaterial Hitta språ-ket. Med stöd av detta undersöker vi även hur man kan utveckla språklig medvetenhet hos elever. Resultatet av analysen påvisade att definitionen av språklig medvetenhet i forskningen var av lik-artad karaktär mellan vissa forskare och skiljde sig mellan andra. Vid analysen kunde vi urskilja fyra kategorier av språklig medvetenhet: (i) perspektivskiftning från innehåll till form; (ii) som en enskild kategori; (iii) densamma som fonologisk medvetenhet; och (iv) densamma som litteracitet. I Skol-verkets kartläggningsmaterial Hitta språket betonas utveckling av språklig medvetenhet utifrån arbete med fonologisk medvetenhet. Däremot skiljer sig Skolverkets definition av språklig medve-tenhet gentemot kartläggningsmaterialet. Enligt Skolverkets definition av Andréasson och Sandell Ring (u.å) handlar det framförallt om en perspektivskiftning från språkets innehåll till formen och inte om arbete med fonologisk medvetenhet (Andréasson & Sandell ring, u.å, s. 4). Att det råder skilda definitioner gällande vad språklig medvetenhet är kan vara problematiskt för den enskilde läraren i bedömning- och undervisningssituationer. Detta med anledning av att både bedömningen och undervisningen kan resultera i skiftande karaktär beroende på vilken definition läraren innehar av begreppet. Dessutom när två dokument framtagna av Skolverket definierar be-greppet på skilda sätt skapas en tvetydig föreställning om vad begreppet faktiskt innebär och vad man som lärare ska bedöma hos sina elever.

Läs – och skrivsvårigheter är ett problem som den svenska skolan kämpat emot länge och det är ett problem som succesivt eskalerat. I internationella mätningar uppvisar Sverige gång på gång sjunkande resultat i läsförståelse. Denna eskalation av problemet är egendomlig eftersom de akademiska institutionerna i Sverige presenterat adekvata lösningsalternativ och forskning att luta sig emot när det gäller läs- och skrivutveckling. Behovet av att utarbeta lässtrategier, bemöta olika texttyper, vad som kännetecknar en god läsare och vikten av textsamtal är exempel på det forskarvärlden menar är centralt för att undvika läs- och skrivsvårigheter. Trots att det råder viss konsensus på området är det inte sällan som dessa forskningsbaserade metoder och lösningsalternativ misslyckas med att implementeras i den svenska gymnasieskolan. Att forskning och pedagogiska program inte sipprar ut i praktiken ute på skolorna, utan tenderar att arkiveras och stanna på universitet och högskolor. I syfte att återta Sveriges höga position i de internationella mätningarna och få bukt med läs- och skrivproblematiken tog regeringen under 2013 de första stegen med projektet: Läslyftet. Tanken bakom detta projekt var att med hjälp av vetenskap, forskning och beprövad erfarenhet förmedla tillvägagångssätt och metodstöd till lärare och skolor i Sverige med målet att utveckla elevernas läsförståelse. Utifrån bakgrunden att forskningen och vetenskapen kring läs – skrivsvårigheter inte lyckats implementeras i de svenska gymnasieskolorna ämnar denna studie således att utreda huruvida det statliga projektet, Läslyftet, kan fylla funktionen att utgöra en brygga mellan den akademiska forskningen och gymnasieskolan. Med andra ord, om Läslyftet har den funktionen att den bidrar till att implementera vetenskapens lösningsalternativ på läs – och skrivproblematiken i Sverige. Vidare söker denna studie svar på om Läslyftet påverkar den övergripande pedagogiken samt den mer konkreta didaktiken hos enskilda lärare i gymnasieskolan.

Den svenska undervisningen har uppdrag att utbilda och forma elever till att vara självständiga och fungerande medborgare (Skolverket, 2019). Detta innebär att undervisningen ska hjälpa samtliga elever att nå kunskapskraven, oberoende av de eventuella svårigheter som eleverna kan ha där vikt ligger i att den undervisande läraren differentierar undervisningen. Differentierad undervisning innebär att anpassa undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Genom att anpassa undervisningen får elever tillgång till de verktyg de kan behöva för att utveckla de kunskaper som är nödvändiga för en fullgången grundskola (Skolverket, 2019). Syftet i denna studie var att undersöka den grad av differentiering som finns i utvalda läromedel i svenskämnet utifrån en läromedelsanalys och hur läromedel inom svenska har utvecklats för att uppfylla krav på differentiering. I studien har fem nyare läromedel och två äldre läromedel analyserats och jämförts där resultatet visar att utveckling av läromedel skett i samband med digitaliseringen som skedde under 2000-talet, något som bidragit till att fler elever kan förstå och bearbeta innehållet i majoriteten av de nyare läromedlen. Samtidigt visar resultatet att beroende på vilket läromedel som analyseras varierar graden av differentiering. Utifrån det resultat som framkommit ur denna studie kan beslut tas om vilket läromedel som är mest gynnsamt att använda i klassrummet för att kunna möta samtliga elever på deras kunskapsnivå inom svenskämnet i årskurs 1.

Ett av grundskolans främsta mål är att samtliga elever oavsett behov och förutsättningar ska utveckla lärande och kunskaper i sin läs- och skrivförmåga. Examensarbetet syftar till att undersöka lärares uppfattningar om hur en genrepedagogisk undervisning fungerar för elever i de tidigare skolåren som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Genrepedagogiken tar stöd från Vygotskijs lärandeteori och Hallidays språkteori. Således är studiens teoretiska ramverk förankrat till den sociokulturella teorin och systematisk-funktionella lingvistiken. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare (åk 1-3) ligger till grund för vår studie. Respondenterna arbetar i tre olika kommuner i sydöstra Sverige. Utifrån intervjuerna har vi sammanställt tre teman; genrepedagogiken i klassrummet, scaffoldning/stöttning i lärandet och genrepedagogiken och läs-och skrivsvårigheter. Resultaten visar att lärares förkunskaper om genrepedagogiken påverkar tillämpningen i undervisningen, att samtliga lärare är överens om att all stöttning är en förutsättning för elevers lärande, men också att de använder liknande stöttning för alla elever. Även det gemensamma textskapandet betonas som en central och viktig process. Slutsatserna vi drar är att lärare som brinner för genrepedagogiken är de som ger uttryck för att elever i läs- och skrivsvårigheter gynnas mest av genrepedagogiken och att cirkelmodellen framställs som fördelaktig för elever i svårigheter.

Studiens syfte är att undersöka på vilka olika sätt intervjuade lärare upplever Skolverkets nationella bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och på vilket sätt resultatet från bedömningen används för elevens kommande skolår. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin med ramfaktorerna tid, gruppstorlekoch ledning och organisationdär empiriska materialet analyseras tematiskt. Resultatet av studien visar att intervjuade lärare upplever bedömningsstödet som en positiv kartläggning som synliggör elevers läs- och skrivutveckling, främst på gruppnivå. Den ramfaktor som påverkar arbetet mest är tiden. Intervjuade lärare upplever en tidsbrist i arbetet med bedömningsstödet som ledning och organisation inte tar höjd för. Samtliga lärare som deltagit i studien uttrycker att det inte får rätta förutsättningar för arbetet med bedömningsstödet från ledning och organisation. En slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att deras erfarenheten inom läraryrket spelar roll och i arbetet med bedömningsstödet. Ytterligare en slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att arbetet med bedömningsstödet sker på bekostnad av den ordinarie undervisningen men att upplevelserna ändå är att kartläggningen ger ett gott underlag att arbeta vidare med.

Under pågående lärarutbildning har vi upplevt att det finns delade meningar om huruvida pedagoger ska ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan. Med utgångspunkt i detta blev syftet med undersökningen att belysa hur verksamma pedagoger arbetar för att ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan med barn i åldrarna tre till sex år. Intervjuer och observationer genomfördes i fyra olika förskolor. I forskningsbakgrunden framkommer olika forskares och författares uppfattningar angående barns läs- och skrivutveckling i förskolan. I problempreciseringen ingår frågor som hur pedagoger i förskolan tar tillvara och utmanar barns läsning och skrivning, använder pedagoger olika språkstimulerande material i verksamheterna, vad i såfall, hur föräldrar blir delaktiga i arbetet med barn läs- och skrivutveckling. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i gemenskap med andra människor. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna har ett positivt synsätt gällande barns läsning och skrivning i förskolan, det vill säga, att de försöker ta tillvara och utmana barns kunskaper och förmågor inom läsning och skrivning på olika sätt. Men resultatet visar även att några av pedagogerna har stött på motvilja från skolans håll. Ämnesord: Läs- och skivutveckling, pedagoger, barn, förskola, utmana, lärande

An experimental study to investigate if it´s possible to use emojis as a tool in education in primary school to encourage students in their writing- and reading learning. Especially with consideration to students with Swedish as a second language and furthermore students who has trouble with their development in reading and writing. Besides that, is the purpose of the study to find out the frequency of emojis among primary students, mainly grades F-3.The investigation performs through an experimental field study in combination with a survey. The results shows that it is in fact very stimulating for children in primary schoolto use emojis in their reading and writing development progress. Furthermore, it is also shown that the test-material is appreciated among the teachers who used it and the can imagen to use emojis as a tool in their teaching when they also believe that the language of emojis is becoming more frequent among students, and they are highly possible to meet these symbols in their everyday life in the future. This frequency of emojis in primaryschool is also supported by the survey.