Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur några lärare använder digitala verktyg i sin undervisning och hur några lärare anser att användningen av de digitala verktygen främjar elevers tidiga läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. Vi har valt att använda en kvalitativ metod med skriftliga intervjuer i form av en enkät, då det är informanternas tankar och erfarenheter vi är intresserade av. För att uppnå studiens syfte har vi använt ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs teori om lärande. Resultatet av studien visar att de digitala verktygen är en viktig del av några lärares läs- och skrivundervisning och har en påverkan på elevernas läs- och skrivinlärning. Vår slutsats är att digitala verktyg bidrar till att elevernas motivation och skrivglädje ökar och att de digitala verktygen används som ett komplement till traditionell läs- och skrivinlärning.

Sammandrag Syftet med vår studie var att se hur läromedlet ABC- klubben används i undervisningssituationer och hur eleverna och lärarna uppfattar arbetet med läromedlet. Syftet var även att analysera materialet ABC-klubben utifrån teorin om ämneskonceptioner. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar enkätintervju, klassrumsobservationer, analys av läromedlets olika delar och fokusgruppsintervjuer med elever. De teoretiska perspektiv vår studie tar utgångspunkt i är teorin om ämneskonceptioner och det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultatet av vår studie visar att undervisningen med ABC-klubben konstruerar formaliserad färdighetsträning, där form och struktur blir det väsentliga på bekostnad av innehåll. Ämneskonceptionen är enbart svenska som färdighetsämne. Lärarna i vår studie såg övervägande positivt på läromedlet då de anser att det passar alla elever samt att läsebokens nivågrupperingar ger individuell anpassning. I motsättning till detta visar elevernas svar tvärtom att det inte verkar passar alla ur ett elevnära perspektiv samt att läsebokens nivågruppering skapar en synlig kunskapsuppdelning i elevgruppen. Förlaget Natur & Kultur menar att läromedlet ska skapa en läsargemenskap. Med stöd i vårt resultat konstatera vi att denna läsargemenskap uteblir och att konceptet ”en skola för alla” tappar sin innebörd med ABC-klubben i undervisningen.

Den här studien har som syfte att undersöka hur digitala verktyg kan användas språkutvecklande inom svenskämnet. Studien undersöker ett undervisningssätt där metoderna Att skriva sig till läsning (ASL) och Skriva sig till lärande (STL) kombineras med varandra, där följande tre frågeställningar ställdes: Hur menar F-3-lärare att arbetet med ASL och STL påverkat den språkutvecklande undervisningen? Vilka möjligheter och hinder ser F-3-lärare att arbetet med ASL och STL medfört i den språkutvecklande undervisningen? På vilket sätt kan IKT-pedagoger och andra resurspersoner stötta arbetet med digitala verktyg i den språkutvecklande undervisningen? För att försöka besvara våra frågeställningar har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden i form av en gruppintervju med tre lärare samt en enskild intervju med en IKT-pedagog. Resultaten av studien visar bland annat på att lärarna upplever att elevernas läs- och skrivförmåga förbättrats sedan metoderna implementerades i undervisningen. Studien avslutas med en diskussion kring de möjligheter och utmaningar arbetssättet med metoderna ASL och STL medfört och hur resurspersoner kan stötta lärarna i det arbetet, samt förslag på vidare forskning.

Clausson, Marie och Svensson, Linda (2018). Att lyfta språk-, läs- och skrivutveckling tillsammans med dina kollegier. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Att läsa högt för barn är en vanlig aktivitet i de flesta förskoleverksamheter och har en bidragande faktor till att barn lär sig läsa och skriva. Denna systematiska litteraturstudie riktas mot de aspekter i högläsningen som bidrar till att barns literacyutveckling gynnas utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Underlaget för resultatet utgjordes av 31 artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att det finns sex teman som gynnar barns literacyförmåga. Dessa sex teman är: pedagogernas roll, delad högläsning, bokens betydelse, miljöns betydelse, barnens motivation och vårdnadshavares roll. Slutsatsen av studien visar att pedagogens roll genomsyrar alla teman och väger tyngst i barns literacyutveckling. Resultatet visar också att alla sex aspekter är beroende av varandra och är viktiga för barns framväxande literacykunskap i en undervisande miljö.

Digitaliseringen har en stor inverkan på samhället och skolan. Det medför högre krav på undervisningen och dagens lärare har ett ansvar för att organisera och genomföra utbildningen för att främja elevernas kunskapsutveckling. För att undervisningen ska fungera behöver lärare rätt kompetens och medvetenhet om de digitala verktyg som används i undervisningen och vad det har för inflytande på elevernas läs- och skrivutveckling. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka användningen av digitala verktyg inom läsning och skrivning i svenskämnet för grundskolan. Undersökningen har genomförts genom kvantitativa metoder där data har samlats in genom en digital enkät som har skickats ut till lärare runtom i Sverige. Sammanlagd deltog 225 lärare från 21 län i undersökningen. Enkäten bestod av 18 frågor där två av tre avsnitt hade slutna frågor och sista avsnittet innehöll öppna frågor. Som teoretisk utgångspunkt användes ramverket TPACK som fokuserar på de tre grundkomponenterna ämnesinnehåll, pedagogik och teknik. Resultatet i undersökningen visade att lärare har en varierad inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen inom läsning och skrivande. Lärarnas bekvämlighet i att använda digitala verktyg i undervisningen är avgörande enligt majoriteten av lärarna som deltog i vår studie. Dessutom behöver verktyget ha ett syfte för att det ska vara effektivt för elevernas lärande. De deltagande lärarna tog även upp utmaningar som digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Några exempel på utmaningar som kan uppstå är tekniska problem som kan ta tid från undervisningen. De möjligheter som finns med digitala verktyg är att de används som kompensatoriska hjälpmedel och bidrar till ökad motivation hos elever. Resultatet visade att lärare använder digitala verktyg i olika sammanhang för undervisningen. Det kan vara vid planering, förberedelse, genomförande eller genom att eleverna får tillgång till digitala verktyg. Sammanfattningsvis visar den här undersökningen att användningen av digitala verktyg inom svenskundervisningen för läsning och skrivning erbjuder både möjligheter och utmaningar för elevernas lärande. För att främja elevernas lärande och öka användningen av digitala verktyg behöver lärare utveckla sin kompetens och medvetenhet om hur verktygen kan användas på ett effektivt sätt i undervisningen. Slutsatsen är att lärare i hög grad använder digitala verktyg inom svenskämnet för läs- och skrivutveckling och att digitala verktyg upplevs vara användbara för både lärare och elever, även om det finns variation i användningen och olika inställningar till verktyget.

I dagens skola möter läraren elever med skilda språkliga förutsättningar som alla ska ges möjlighet att delta i en inkluderande undervisning där läs- och skrivutveckling står i fokus. Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder verksamma lärare använder sig av för att främja inkludering samt läs- och skrivutveckling hos elever med språkstörning i ämnet svenska. Utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Studien bygger på empiri som samlats in genom ett kvantitativt frågeformulär som besvarats av 89 lärare samt ett kvalitativt frågeformulär som besvarats av fem lärare. Det insamlade materialet från den kvantitativa undersökningen har analyserats genom en univariat analys och det kvalitativa materialet genom en tematisk analys. Utifrån det sociokulturella perspektivet har empirin analyserats utifrån begreppen medierande redskap och scaffolding.  Studiens resultat presenteras grafiskt och skriftligt i form av bilder samt citat. Resultatet av studien visar att lärare använder flertalet olika undervisningsmetoder i syfte att främja inkludering samt läs- och skrivutveckling hos elever med språkstörning. Digitala verktyg, kooperativa övningar och strategier för stöttning är exempel på några av de undervisningsmetoder lärare använder i syfte att inkludera elever med språkstörning. Gällande lärares undervisningsmetoder för att främja läs- och skrivutveckling är visuellt stöd och utveckling av ordförråd, enligt studiens resultat, exempel på undervisningsmetoder som lärare använder för att stötta elever med språkstörning. Slutsatsen av denna studie är att lärare, i syfte att främja inkludering använder bland annat digitala verktyg, kooperativa övningar samt strategier för stöttning. Visuellt stöd och utveckling av ordförråd är enligt studiens slutsats exempel på undervisningsmetoder som lärare använder för att gynna läs-och skrivutveckling hos elever med språkstörning i svenskundervisningen. / In today's school, many teachers are working with students with different linguistic conditions, all of whom must be given the opportunity to participate in inclusive teaching where reading and writing development is the focus. The purpose of this study is to investigate which teaching methods teachers use to promote inclusion and reading and writing development in students with language impairment in the subject of Swedish. The theoretical perspective for the study is the socio-cultural perspective. The study is based on empirical data collected through a quantitative questionnaire answered by 89 teachers and a qualitative questionnaire answered by five teachers. The collected material from the quantitative survey has been analyzed through a univariate analysis and the qualitative material through a thematic analysis. Based on the socio-cultural perspective, the empirical evidence has been analyzed based on the concepts of mediating tools and scaffolding.   The results of the study are presented graphically and in writing in the form of pictures and quotes. The results of the study show that teachers use the majority of different teaching methods in order to promote inclusion and reading and writing development in students with language disorders. Digital tools, cooperative exercises and strategies for support are examples of some of the teaching methods that teachers use with the aim of including students with language disorders. Teachers' teaching methods to promote reading and writing development are visual support and vocabulary development, according to the results of the study, examples of teaching methods that teachers use to support students with language disorders. The conclusion is that teachers use digital tools, cooperativ learing and strategies for support, among other things, in order to promote inclusion.  According to the study's conclusion, visual support and vocabulary development are examples of teaching methods that teachers use to promote reading and writing development in students with language impairment in Swedish education.

Denna studie önskar bidra med kunskap om rektorers perspektiv på specialläraruppdraget och vilken insikt de kan ha gällande speciallärarens uppdrag och profession. Studien önskar även bidra med vilka rektorers visioner om och perspektiv på speciallärarens uppdrag kan vara framgent gällande elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Detta kan bidra till att ge varande och blivande speciallärare och skolledare perspektiv på specialläraruppdraget, professionen och dess bidrag till elevernas språkliga utveckling i strävan efter en likvärdig skola. Hur skolledarna definierar det specialpedagogiska uppdraget på respektive enhet utifrån ett språk-, läs- och skrivperspektiv, vilken distinktion skolledarna gör mellan specialläraruppdraget och specialpedagoguppdraget utifrån verksamhetens behov och egen, subjektiv uppfattning och vilka visioner skolledarna har framåt gällande speciallärarens roll och bidrag till elevernas språkliga utveckling i den egna verksamheten undersöks. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer och en fenomenologisk ansats. De teorier som undersökningen ställs i relation till är specialpedagogiska perspektiv, professionsteori och organisationsteori.  Studien visar att de sex skolledarna definierar specialläraruppdraget olika, och att det snarare handlar om rätt person på rätt plats än att prioritera just en speciallärare inom språk-, läs- och skrivutveckling. Yrket som semi-profession lämnar öppet för bortprioriteringar eftersom lagen tillåter det. Behovet av fortbildning hos skolledare framträder; skolledare behöver kunskap om examensordningen och den kompetens som följer med en speciallärarexamen. Det är problematiskt att små enheter inte har råd eller möjlighet att anställa och får nöja sig med det de har – i ett större perspektiv blir det en diskussion om alla elevers rätt till likvärdig utbildning oberoende av kommun och enskild skolledares prioriteringar, och behovet av en nationell samsyn framträder.

Läs- och skrivkunskaper är självklara och centrala delar kring elevernas lärprocesser genom grundskolan samtidigt som det uppmärksammas i både forskning och styrdokument. Införandet av teknik i både skolan och i samhället påverkar kunskapen och vad som är relevant att lära sig och hur. Detta gör att elever måste lära sig att orientera sig bland digitala och föränderliga texter i förberedelse inför samhällets allt större krav på flexibilitet och digitalisering. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka användningen av digitala verktyg och dess effekter på elevers läs- och skrivutveckling på lågstadiet, och mer specifikt att besvara frågeställningen: Vilka effekter har digitala verktyg på elevers läs- och skrivutveckling på lågstadiet? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier kring hur digitala verktyg inverkar på elevers läs- och skrivutveckling. Vårt resultat visar att läsaktiviteten ökar, elevernas texter blir längre, motivationen höjs och elever i svårigheter får en direkt stöttning med hjälp av digitala verktyg. Verktyget i sig ger inte effekter på elevers lärande utan det handlar om hur verktyget används och val av innehåll som är avgörande för elevernas utveckling. Därav är de didaktiska aspekterna väsentliga för en implementering av digitala undervisningsmetoder då progressionen markant går framåt gentemot traditionella undervisningsformer om det digitala verktyget används på rätt sätt och i rätt sammanhang. / Literacy is a clear and central part of pupils' language development and permeates the whole primary school, as well as being brought to attention by both research and school regulation. The implementation of technology in both schools and society affects how we view knowledge and what is relevant to learning and how. As a result, today's students must learn to navigate modern technology and a large variety of texts in preparation for society's increasing demands for flexibility and digitalization. The aim of this knowledge overview is to investigate the use of digital tools and its effects on pupils' literacy development in primary school, and specifically to answer the research question: What effects do digital tools have on pupils' literacy development in primary school? To answer the research question and achieve the purpose of the study, we have systematically identified, analyzed, and compiled scientific studies on how digital tools affects pupils' literacy. Our results show that reading activities increase, the pupils' texts become longer, motivation increases, and pupils in difficulty receive direct support with the help of digital tools. The tools themselves do not have an impact on pupils' learning, it is how the tools are used and the choice of content that is crucial for pupils' development. Therefore, the didactic aspects are essential for the implementation of digital teaching methods as the progression evolves significantly compared to traditional teaching methods if the digital tools are used in the right way.

Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material. Vår undersökning kring läs- skrivutveckling visar att i de tidigare årskurserna fokuserar speciallärarna framför allt på analytiska och syntetiska metoder. I de senare årskurserna fokuserar speciallärarna i synnerhet på användandet av alternativa verktyg som ett kompenserande arbetssätt för elevers läsning och skrivning. Vår slutsats innebär att speciallärare måste våga undervisa, diskutera och arbeta med olika slags texter tillsammans med eleverna och samtidigt lyfta in elevernas egen kultur till exempel musik, spel, film och leksaker i undervisningen. Likaså måste vi ha ett öppet men reflekterande sätt till en alltmer växande teknik, såsom alternativa verktyg, inom skolans läs- och skrivundervisning.