Bakgrund Årsredovisningens berättande delar utgör numera majoriteten av årsredovisningen. De berättande delarna hjälper läsaren att tolka den finansiella informationen. Därmed är läsbarheten i de berättande delarna viktig för årsredovisningens användbarhet. Tidigare studier har kommit fram till att företag medvetet försämrar årsredovisningens läsbarhet för att dölja skadlig information och därigenom vilseleda läsaren. Syfte Studiens syfte är att förklara variation i läsbarhet mellan svenska börsnoterade företags årsredovisningar. Metod Denna kvantitativa studie tar sin utgångspunkt i ett eklektiskt och deduktivt angreppssätt där både läsbarhets- och redovisningsteorier ligger till grund för hypotesutvecklingen. Studien utgår från en tvärsnittsdesign där studiens empiriska material utgörs av sekundärdata som är hämtad från företags årsredovisningar. Variation i årsredovisningars läsbarhet analyseras med multipel linjär regression. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett starkt positivt samband mellan lönsamhet och läsbarhet och således har mindre lönsamma företag en lägre läsbarhet i sina årsredovisningar. Resultatet påvisar även att det förekommer svaga skillnader i årsredovisningars läsbarhet mellan olika branscher. Vidare indikerar analysen att större företag skriver längre texter och därigenom mer svårläst. / Introduction Nowdays the narrative parts are the majority of the annual report. The narrative parts help the reader to interpret the financial information. Thus, the readability is important for the usefulness of the annual report. Prior research has found that corporations strategically use the language as a tool to hide information and to obfuscate the reader. Purpose The purpose of this study is to explain variation in readability between Swedish listed corporations’ annual reports. Method This quantitative study is based on an eclectical and deductive approach where both theories of readability and accounting theories have formulated the hypotheses. A cross-sectional design has been used and the study's empirical data consist of secondary data, derived from annual reports. Variation in annual reports readability has been analysed by multiple linear regression. Conclusion The result shows that there is a strong positive correlation between profitability and readability, thus less profitable corporations have lower readability in their annual reports. The result also shows that there are weak differences in the annual reports' readability between different industries. Furthermore, the analysis indicates that larger companies write longer texts and thus more difficult.

Syftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledande forskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer som tagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Denna webbsida utvärderas med enkäter, intervjuer och tidigare framtagna mätmetoder. Resultatet av studien mynnar ut i en kravlista med punkter som en pedagogisk text för webben bör uppfylla. Denna lista delas in i fyra delar: strävansmål, mål för tillgänglighet, mål för läsbarhet samt mål för användbarhet. Exempel på punkter från kravlistan är: Texten ska vara enkel och lättläst, erbjud uppläsning av texten, radavståndet ska vara minst 150% samt information om när dokumentet skapades/ändrades och av vem ska finnas med på webbsidan.

Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.

There are no guidelines regarding how companies should design status updates on Facebook which attain good readability and engage the readers. Half the Swedish population are Facebook-users, but companies have yet to publish comprehensible messages on Facebook which effectively include the recipients. Inclusion is not just a matter of accessibility, but also of readability. Therefore, I studied how status updates should be designed on Facebook in order to increase the readability and to engage the readers. My target group is 22-32 year olds, since the company I worked with wanted to target this group. I conducted my research through literature studies, interviews with the client, analysis of past status updates, questioned an expert in social media, and organized a group interview with the target group. My research shows that status updates should contain information that is topical, informative and relevant to the target group. However, status updates should not contain too much information, since messages that are saturated with information are difficult for the audience to interact with. Status updates should be written seriously and give the readers an added value. The message should contain 50-250 characters. If the audience is unfamiliar with the subject in the status update, a longer message may be necessary. Nonetheless, status updates should not exceed 400 characters, as the readers will then lose interest. Status updates should be written in a simple and informal language. Communication on Facebook requires specific guidelines, since social media differs from traditional media. The texts published here must be specifically adapted to Facebook. This requires an increased understanding of the demands Facebook as a medium puts on texts published on this social utility. Further research could therefore explore the way in which people read on Facebook, for example by using eye-tracking cameras. / Det saknas riktlinjer för hur företag ska utforma läsbara statusuppdateringar på Facebook som engagerar läsarna. För att företag ska kunna inkludera sina mottagare kan de inte förlita sig på Facebooks fysiska tillgänglighet. Informationen som företag publicerar på Facebook måste också göras begriplig för läsarna. Därför studerade jag hur statusuppdateringar bör utformas på Facebook för att få hög läsbarhet och för att engagera läsarna. Min målgrupp är 22-32-åringar, eftersom företaget jag arbetade mot ville nå ut till denna grupp. Genom litteraturstudier, intervjuer med uppdragsgivaren, analys av tidigare statusuppdateringar, att ställa frågor till en expert på sociala medier samt genom en gruppintervju med målgruppen kom jag fram till mitt resultat. Min undersökning visar att innehållet i en statusuppdatering ska vara aktuellt, informativt och relevant för målgruppen. Statusuppdateringar får inte vara för uttömmande. De ska vara seriösa och ge läsaren ett mervärde. En statusuppdatering bör omfatta 50-250 tecken. Om läsarens är obekant med ämnet i uppdateringen kan den även vara längre. Statusuppdateringar bör dock inte överstiga 400 tecken, eftersom läsaren förlorar intresset då. Språket i en statusuppdatering får vara ledigt, men måste vara tydligt. Särskilda riktlinjer behövs för kommunikation på Facebook, eftersom sociala medier fungerar annorlunda än traditionella medier. De texter som publiceras på Facebook måste anpassas för Facebook. Därför krävs en bättre förståelse för de krav Facebook som medium ställer på texterna som publiceras där. Vidare forskning kunde därför studera hur människor läser på Facebook, exempelvis med hjälp av ögonrörelsekamera.

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse". Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001. För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok. Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.

Skriftlig information från myndigheter har ofta ett rykte om sig att vara tungläst och svår att förstå. Detta trots att det finns lagkrav på att information från myndigheter ska vara skriven på ett lätt och begripligt sätt. Myndigheter arbetar efter ett antal råd, under det gemensamma namnet klarspråk för att uppfylla dessa krav på ett mer lättillgängligt språk.                      I detta examensarbete granskas läsbarheten i texter från Energimyndigheten. Vid en mätning av texternas läsbarhetsvärde (LIX) upptäcktes ingen ovanligt hög svårighetsgrad. Texterna upplevs trots detta som att de har en högre svårighetsgrad. Texternas läsbarhet och stil har därför analyserats för att hitta andra faktorer som kan ha påverkan på texternas läsbarhet. Analyserna visade att abstraktion var en av faktorerna som påverkar textens läsbarhet, och jag har därför valt att i detta arbete titta närmare på denna problematik. Abstraktionens påverkan på läsbarheten är känt inom forskning på området. Det finns dock en problematik inom forskningen att mäta abstraktion eller att bestämma vilka ord som ska anses abstrakta. Abstraktion har därför ofta förbisetts vad gäller att skriva på ett mer lättillgängligt sätt eller för att mäta en texts läsbarhet. Abstraktion och myndigheters egen terminologi hänger också ihop. De ord som läsaren är van vid upplevs som mindre abstrakta medan ovanligare terminologi upplevs som mer abstrakt, då läsaren inte är van vid dessa ord. Det är därför viktigt för myndigheter att tänka på mottagaranpassningen, är texterna anpassade till en mottagare utanför myndigheten, och vad förväntas läsaren ha för kunskaper inom området? Med detta i åtanke kommer texter från Energimyndigheten bearbetas för att få fram ett nytt mottagaranpassat material med ökad konkretion och läsbarhet. / Written information from agencies have a reputation of being hard to read and understand, even if there is a law that says that information from Swedish agencies should be written in a simple and understandable way. Agencies work with their writing after the principles of plain language, to live up to the demands of a simple and understandable language. In this report the readability of texts from the Swedish Energy Agency have been examined. When the texts readability was measured using a readability index (LIX), it did not indicate any significant difficulty. Despite this the texts can be perceived as more difficult. The texts readability and style have therefore been analysed in this report to find other causes that might affect the readability. The analysis showed that abstraction could be a factor that influences the texts readability, and I have chosen to look closer on that factor in this report. That there are effects of abstraction on readability is a well known fact, however it´s problematic to measure it and decide which words should be considered abstract. These problems have caused abstraction to be overlooked when it comes to writing more understandable and to measure texts readability.  Agencies own language also effects reading and how abstract a text appears to be. Words that the reader is used to appear less abstract then words that they are more used to. Therefore agencies own language can often appear more abstract to the reader. Text therefore needs to be adapted to the reader outside of the agency that is not used to their kind of language, and also consider the readers amount of knowledge on the subject. With all these things in consideration texts from The Swedish Energy Agency will be processed to create a new material adapted to the reader with increased concretion and readability.

The aim of the study is to examine a book used as level-based teaching material, Den magiska kulan (Wänblad, 2011), to analyse the progression within and between the different levels, A, B and C, intended for use in grade 1. The material is designed so that pupils at different levels in their reading development can share the same literature. Another aim is to study the connection between illustrations and text. This literature study is based on both a qualitative and a quantitative method of analysis. The qualitative method applies a readability analysis with the focus on the graphic form and the language of the text. The quantitative method measures the LIX (readability index) of the texts. The result of the study shows that all the levels are suitable for grade 1 since their degree of difficulty is adapted and they have a smooth progression, as well as illustrations which are closely linked to the text. Although these readers are made for this grade, it is important that teachers scrutinize the material used in teaching.

I denna studie studeras klarspråk och malltexter i tre beslutsbrev om överklagan av kontrollavgift från Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Syftet med studien är att främja läsbarheten för mottagarna och att förenkla och kvalitetssäkra klarspråksarbetet i Eskilstuna kommun genom att förändra beslutsbrevens utformning.De metoder som använts är textanalys i form av en läsbarhetsanalys och Klarspråkstestet och en kvalitativ intervju med en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen. Med textanalyserna har jag undersökt hur de befintliga breven är utformade utifrån begreppen klarspråk och läsbarhet. Genom intervjun kunde jag undersöka hur en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med beslutsbreven och hur hen resonerade kring språkanvändning när beslutsbreven skrivs.Utifrån mitt resultat och gällande riktlinjer och principer för klarspråk har jag skapat tre nya beslutsbrev. Beslutsbreven har utformats efter mottagarens behov vilket lett till en förändrad stil i tilltal, disposition, ordval, meningar och rubriksättning för ökad begriplighet. Breven ligger dessutom till grund för ett sammanfattande dokument som är en sammanställning av de förändringar som genomförts. Målet är att de nya breven tillsammans med dokumentet ska motivera och inspirera handläggarna på Stadsbyggnadsförvaltningen till ett fortsatt arbete med klarspråk.

Patientlagen säger att en patient ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Det gäller såväl muntlig som skriftlig information. Studier visar att patienter värderar skriftlig information högt, men att det inte alltid finns information av bra kvalitet att tillgå. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur man skulle kunna utforma skriftlig information till målgruppen underviktiga ungdomar 13–15 år som har adhd. Projektet är ett uppdrag av en dietist som saknar ett skriftligt material som hon kan lämna ut till sina patienter som ingår i målgruppen. Jag har undersökt vilka förutsättningar ungdomar med adhd har för att läsa och förstå en text. Jag har också undersökt vilken forskning som finns om utformning av patientinformation och andra typer av faktatexter med fokus på läsbarhet. Jag har sedan utgått från teorier om text och teorier om text och bild i samverkan för att undersöka vad som skulle kunna främja läsbarheten i patientinformation till målgruppen. Undersökningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar läsning och läsförståelse hos ungdomar som har adhd. Dessa är svårigheter med koncentration och motivation, nedsatt arbetsminne och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av insamlad empiri och teorier om text och teorier om text och bild i samverkan har jag skapat ett gestaltningsförslag i form av en broschyr med kostråd till målgruppen. Mottagaranpassningen av texten handlar i huvudsak om att använda en enkel layout som inte distraherar läsaren. Den skrivna texten har ett enkelt men inte barnsligt språk och en meningslängd som skapar flyt i texten.

Living with a hearing impairment can have a large impact on a person’slife. There already exists many different aids to help in their life, butas technology advances new solutions can be created to further improvethe life quality for everyone. Two technologies that have advanced andbecome more affordable are Virtual Reality (VR) and Augmented Reality(AR). A potential aid for those with a hearing impairment could bea system where speech is converted to text and presented in AR to theuser. Such a system must have an easily read and legible text. In this master thesis legibility and user perception are studied for differenttext presentation in VR. The VR enables a more controlled environmentthan AR. Reading speed, subjective scoring and eye-movementdata are used to analyze the presentations. Lastly, some design recommendationsbased on the findings are presented. The result showed that the legibility was affected by many factors.Middle-layers (layer between the fore- and background) improved thelegibility, especially over complex backgrounds. The size of the textalso affected legibility where the larger text performed the worst. Theoptimal number of lines of text seems to be two. There were variationsbetween the preferred presentations, indicating that a future systemmight seek to accommodate this by some level of customization.