Denna kandidatuppsats handlar om informationsdesign med fokus på rumslig design. Syftet med denna studie handlar om att undersöka och förstå människors beteende när det gäller att välja en parkeringsplats. Detta kan påverka trafikstopp och de orienterings strategier som finns på en bensinstation.    I studien har relevant kurslitteratur använts inom informationsdesign som navigationssystem, orienterbarhet, wayfinding/wayshowing, färg och perception som grundteorier. Med kombinerade metoder som omvärldsanalys, platsanalys och kvalitativ intervju har använts genom arbetet. För tas fram ett gestaltningsförslag som eventuell kan lösa de befintliga problem som bensinstationen har, samt en framtiddesign. Gestaltningsförslag innehåller tydliga informationsskyltar såväl som vägmarkeringar, förbättrat trafikflöde och troligtvis minska förvirring samt osäkerhet hos nya- och stamkunder. Med tillämpade regler och riktlinjer skapas en ny rumsupplevelse med ordning och struktur. / This candidate's thesis is about information design with a focus on spatial design. The purpose of this study is to research and understand people's behavior, when it comes to choosing a parking space that can affect traffic stops and the orientation strategies at a gas station.   The study has used relevant course literature within informationsdesign field, such as navigation systems, orientability, wayfinding/wayshowing, color and perception as basic theories. Combined methods such as environmental analysis, location analysis and qualitative interview have been used throughout the thesis. To come up with a design proposal that could possibly solve the existing problems the petrol station has. The design proposal included clear information signs as well as visible road markings. This is to improve traffic flow and reduce confusion and uncertainties among new and regular customers. With applied rules and guidelines created a new spatial experience which can contribute order and structure within this area.

No description available.

Readability metrics assess the ease with which human beings read and understand written texts. With the advent of machine learning techniques that allow computers to also analyse text, this provides an interesting opportunity to investigate whether readability metrics can be used to inform on the ease with which machines understand texts. To that end, the specific machine analysed in this paper uses word embeddings to conduct unsupervised sentiment analysis. This specification minimises the need for labelling and human intervention, thus relying heavily on the machine instead of the human. Across two different datasets, sentiment predictions are made using Google’s Word2Vec word embedding algorithm, and are evaluated to produce a dichotomous output variable per sentiment. This variable, representing whether a prediction is correct or not, is then used as the dependent variable in a logistic regression with 17 readability metrics as independent variables. The resulting model has high explanatory power and the effects of readability metrics on the results from the sentiment analysis are mostly statistically significant. However, metrics affect sentiment classification in the two datasets differently, indicating that the metrics are expressions of linguistic behaviour unique to the datasets. The implication of the findings is that readability metrics could be used directly in sentiment classification models to improve modelling accuracy. Moreover, the results also indicate that machines are able to pick up on information that human beings do not pick up on, for instance that certain words are associated with more positive or negative sentiments. / Läsbarhetsmått bedömer hur lätt eller svårt det är för människor att läsa och förstå skrivna texter. Eftersom nya maskininlärningstekniker har utvecklats kan datorer numera också analysera texter. Därför är en intressant infallsvinkel huruvida läsbarhetsmåtten också kan användas för att bedöma hur lätt eller svårt det är för maskiner att förstå texter. Mot denna bakgrund använder den specifika maskinen i denna uppsats ordinbäddningar i syfte att utföra oövervakad sentimentanalys. Således minimeras behovet av etikettering och mänsklig handpåläggning, vilket resulterar i en mer djupgående analys av maskinen istället för människan. I två olika dataset jämförs rätt svar mot sentimentförutsägelser från Googles ordinbäddnings-algoritm Word2Vec för att producera en binär utdatavariabel per sentiment. Denna variabel, som representerar om en förutsägelse är korrekt eller inte, används sedan som beroende variabel i en logistisk regression med 17 olika läsbarhetsmått som oberoende variabler. Den resulterande modellen har högt förklaringsvärde och effekterna av läsbarhetsmåtten på resultaten från sentimentanalysen är mestadels statistiskt signifikanta. Emellertid är effekten på klassificeringen beroende på dataset, vilket indikerar att läsbarhetsmåtten ger uttryck för olika lingvistiska beteenden som är unika till datamängderna. Implikationen av resultaten är att läsbarhetsmåtten kan användas direkt i modeller som utför sentimentanalys för att förbättra deras prediktionsförmåga. Dessutom indikerar resultaten också att maskiner kan plocka upp på information som människor inte kan, exempelvis att vissa ord är associerade med positiva eller negativa sentiment.

Att hitta rätt är något som vi ofta tar för givet utan att reflektera över hur det egentligen sker. När vi befinner oss på okända platser är det vanligt att vi ställs inför utmaningar när det kommer till navigering. Vi har alla upplevt situationer där vi gått vilse, känt oss förvirrade och tvingats fråga om vägbeskrivningar för att nå vårt mål. Ofta är det bristfällig skyltning och otydlig kommunikation som ligger bakom problemet. Med detta examenarbete i informationsdesign med inriktning textdesign är syftet att undersöka och förstå de utmaningar som besökare upplever i samband med besök i allmänna besöksytor. Genom att analysera befintliga skyltningssystem, kommunikationsmetoder och tillgänglighetssystem i byggnaden Värjan i Eskilstuna, har jag försökt att identifiera specifika brister och områden för förbättring. Via observationer, intervjuer och utvärderingar har jag kartlagt och analyserat besökarnas behov. Målet är att studien ska kunna bidra till en ökad förståelse för hur visuell tydlighet och kommunikation kan minska hindren som gör att besökarna inte hittar dit de ska. Studien bygger på teorier inom kognition, wayshowing och grafisk design för att ge funktion och tyngd åt studien. Med stöd av den teoretiska grunden och insamlade empirin föreslås ett gestaltningsförslag som utgår från byggnaden Värjan i Eskilstuna. / Finding the right way is something that we often take for granted without reflecting on how it happens. When we find ourselves in unfamiliar places, it is common for us to face challenges when it comes to navigation. We have all experienced situations where we got lost, felt confused and had to ask for directions to reach our destination. Often insufficient signage and unclear communication lies behind the problem. With this thesis in information design with a focus on text design, the aim is to investigate and understand the challenges that visitors experience in connection with visits to public visitor spaces. By analyzing existing signage systems, communication methods and accessibility systems in the building Värjan in Eskilstuna, I have tried to identify specific shortcomings and areas for improvement. Through observations, interviews and trials, I have mapped and analyzed the visitors' needs. The goal for the study is to be able to contribute to an increased understanding of how visual clarity and communication can reduce the obstacles that prevent visitors from finding where they are going. The study is based on theories in cognition, wayshowing and graphic design to give function and weight to the study. With the support of the theoretical foundation and collected empirical evidence, a design proposal is proposed presented that starts from the building Värjan in Eskilstuna.

The aim of the study is to perform a linguistic analysis of mathematics textbooks. Mathematical text exercises are built up of linguistic structures which are significant for the pupil’s understanding of text exercises. Two different mathematics textbooks for grade three are analysed: Prima matematikand Tummen upp. The aim is to investigate how text exercises in mathematics textbooks are linguistically structured. The study analyses the style, form and content of the text and its relation to the reader. The result shows that the content of the text exercises is close to the pupil’s everyday reality, which ensures a close and strong relationship between the writer and the reader. Something which can entail difficulties for reading comprehension, however, is that the form consists of meaning-bearing mathematical terms which it can be difficult to relate to. Since the mathematical language and the everyday Swedish language meet in text exercises, it is important that they interact well with each other.

Hur en texts typografiska utformning påverkar hur enkel den blir att läsa är en fråga som har sysselsatt forskare under lång tid. Förhoppningen har varit att få en bättre förståelse för hur läsning går till och hur man bäst bör sätta text för att underlätta för läsaren. Ett problem har dock varit att skapa medvetenhet om forskningens resultat bland dem som arbetar med att sätta text. Tanken med detta examensarbete var att skapa en överblick av forskningen, med inriktning på hur mikrotypografin, det vill säga den typografi som berör detaljer i textens utformning, påverkar läsbarheten i brödtext. Efter litteratursökningar valdes tio vetenskapligt publicerade empiriska studier på detta område ut. Artiklarna beskrevs och diskuterades med hänsyn till deras metodik och deras resultat. Följande mikrotypografiska faktorer behandlades i studierna: skillnader i läsbarhet mellan typsnitt, x-höjdens och teckenavståndets inverkan på läsbarheten, skillnader i läsbarhet mellan gemener, versaler och kursiv text samt skillnader i läsbarhet mellan olika bokstavsformer. Slutsatsen var att forskningen kring läsbarhet ger intressanta inblickar i hur typografin inverkar på läsprocessen. Det begränsade antalet studier på varje område samt brist på studier utförda på svenska gör det dock svårt att skapa konkreta riktlinjer för hur text bör sättas. Vidare konstaterades att studier utförda i samarbete mellan forskare och typografiskt kunniga vore en möjlig metod att sprida kunskap till de typografiska yrkena och öka sannolikheten för praktisk tillämpning av forskningsresultaten. / How the typographic design of a document affects how easy it is to read is a subject that has long been of interest to researchers. The aim has been to reach a better understanding of the reading process, and to find an ideal way to design text for maximum legibility. However, the researchers have seemingly failed to raise awareness about their results in the typographic community. The aim of this thesis was to create an overview of the research into how microtypography – the typography concerned with individual letters and sentences – affects the legibility of running text. Ten empirical studies on this subject, published in scientific journals, were selected after literature searches. The methods and results of the studies were described and discussed. The studies were concerned with the following microtypographic factors: differences in legibility between typefaces, the role of x-height and letter spacing in, differences in legibility between lower case, upper case and italic letters as well as differences in legibility between specific letter shapes. The conclusion was that legibility research gives interesting insights into how typography can influence the reading process. However, the limited amount of studies found concerning each typographic factor, as well as the lack of studies concerning Swedish typography makes it hard to create typographic guidelines for Swedish typographers based on the research. It was also concluded that studies conducted in cooperation between researchers and typographers might be a way to raise awareness about the research and lead to greater practical application of research results.

Syftet med studien var att genom textanalys granska språket i tre valda läroböcker inomämnet matematik, på gymnasial nivå, med tonvikt på deras läsbarhet. De tre valdaläroböckerna, Matematik 4000 Kurs C Blå, Matematik från A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende på deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, ämnesspecifika ord, sammansatta ord,långa ord, ordlängd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslängd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nämnda perspektiv. Huruvida de tre läroböckernasläsbarhet kan betraktas som god, beror på ett antal faktorer. Resultatet av studien visar blandannat att läroböckerna innehåller en del ord och termer, implicita orsakssamband samtmeningsbyggnad som kan vålla problem för en ovan läsare. Trots sin texttyp och sinvetenskapliga komplexitet, har läroböckerna i vissa avseenden en god läsbarhet. Exempelvisvisade LIX för texterna att Matematik 4000 och Tal & Rum är medelsvåra, medan Matematikfrån A till E är lättläst.

<p>Syftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledande</p><p>forskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer som</p><p>tagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Denna webbsida utvärderas med enkäter, intervjuer och tidigare framtagna mätmetoder. Resultatet av studien mynnar ut i en kravlista med punkter som en pedagogisk text för webben bör uppfylla. Denna lista delas in i fyra delar: strävansmål, mål för tillgänglighet, mål för läsbarhet samt mål för användbarhet. Exempel på punkter från kravlistan är: Texten ska vara enkel och lättläst,</p><p>erbjud uppläsning av texten, radavståndet ska vara minst 150% samt information om när dokumentet skapades/ändrades och av vem ska finnas med på webbsidan.</p>

Bakgrund och problem: Företag ägnar idag betydande utrymme i sina årsredovisningar till berättande information som ska ge investeraren en helhetsbild av företaget och dess verksamhet, vilket ska öka användbarheten vid beslutsfattande. Investerare värderar den kontextuella informationen högt men anser samtidigt att den saknar aktualitet och objektivitet. Ett problem med den berättande informationen är att företagen kan framställa sina prestationer och framtidsutsikter på ett opportunistiskt sätt. Med utgångspunkt i att framvagnen består av berättande information och är en viktig del av företags årsredovisning är det av vikt att undersöka framvagnen. Läsbarheten av den berättande informationen har visats påverka icke-professionella investerare i en bedömnings- och beslutssituation, varför det är intressant att undersöka hur framvagnens läsbarhet påverkar investeringsbeslutet. Syfte: Syftet är att förstå hur framvagnen används som kommunikationskanal och förklara hur interaktionen mellan framvagnens läsbarhet och nivån på de finansiella nyheterna, positiva respektive negativa, påverkar icke-professionella investerares investeringsbeslut. Metod: Studien utgår från både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. För att förstå hur framvagnen används som kommunikationskanal har vi genomfört semistrukturerade intervjuer, med en projektledare för årsredovisningen och två användare av framvagnen för få att deras syn på sambandet mellan framvagnen och de resterande delarna av årsredovisningen samt vikten av läsbarheten av och tilliten till framvagnen. Vi genomförde ett experiment på tredjeårsstudenter på civilekonomprogrammet vid Linköpings universitet där vi undersökte hur interaktionen mellan framvagnens läsbarhet och nivån på de finansiella nyheterna, positiva respektive negativa, påverkar icke-professionella investerares investeringsbeslut. Slutsats: Vi fann att framvagnen används för att kommunicera en berättelse om företaget men även för att sätta de finansiella rapporterna i ett tydligare sammanhang, vilket ska ge investeraren en känsla för varför den ska investera i företaget. En högre läsbarhet av framvagnen underlättar kommunikationen mellan företaget och dess investerare då samtliga investerare förstår informationen samtidigt som det undermedvetet ökar tilliten till informationen. Experimentet indikerade att läsbarheten i kombination med nivån på de finansiella nyheterna har en viss påverkan på icke-professionella investerares sannolikhet att investera och tillit till informationen. En framvagn med en högre läsbarhet som innehåller positiva finansiella nyheter torde öka icke-professionella investerares sannolikhet att investera i företaget. När framvagnen har en högre läsbarhet har de icke-professionella investerarna en större tillit till de positiva finansiella nyheterna. Har framvagnen däremot en lägre läsbarhet har de icke-professionella investerarna en större tillit till de negativa finansiella nyheterna. / Background &amp; Problem: Today, companies devote significant space in their annual reports to narrative information, which provide investors with a complete picture of the company and its operations. The narrative information enhances the documents’ decision usefulness. Investors consider the contextual information valuable even though it is lacking timeliness and objectivity. One problem with the narrative information is that companies can present their achievements and prospect in a favourable way. Because the-state-of-the-company report consists of narrative information and is a significant part of the annual report it is of importance to explore. The readability of the narrative information has been shown to influence non-professional investors’ investment decision, therefore it is of interest to explore how the readability of the-state-of-the-company report influences the investment decision. Aim: The aim is to understand how the-state-of-the-company report is used as a communication channel and to explain how the interaction between the readability of the state-of-the-company report and the level of financial news, positive or negative, influence investors’ decisions. Method: The study is based on both a qualitative and a quantitative method. We conducted semi-structured interviews to understand how the-state-of-the-company report is used as communication channel. Interviews were conducted with a project manager for the annual report and two users of the state-of-the-company report. The purpose with the interviews were to get their view of the relationship between the state-of-the-company report and the financial reporting part of the annual report, as well as the importance of the readability of and reliance on the state-of-the-company report. We have conducted an experiment on third grade business students at Linköping University to explain how the interaction between the readability of the state-of-the-company report and the level of financial news, positive or negative, influence non-professional investors’ investment decisions. Conclusion: We found that the state-of-the-company report is used to communicate a story about the company, but also to contextualize the numbers, which gives the investor a sense of why they should invest in the company. A higher readability of the-state-of-the-company report enhances the communication between the company and its investors, since all investors can comprehend the information at the same time as it subconsciously increases their reliance on the information. The experiment indicated that the readability, in combination with the level of financial news (positive or negative), has some influence on non-professional investors’ likelihood to invest and their reliance on the information. A state-of-the-company report with a higher readability consisting positive financial new should increase non-professional investors’ likelihood to invest. When the state-of-the-company report has higher readability, non-professional investors have a greater reliance on the positive financial news. If the state-of-the-company report instead has lower readability, non-professional investors have a greater reliance on the negative financial news. The readability has not the same influence on professional investors because they have a more critical perspective on the state-of-the-company report.

Abstract This study is about what happens to text and image content in a printed teaching material when adapted to a digital format. The purpose of my work is to find out if readability is changing in the new medium.  The theoretical focus of the study is readability, text and image in collaboration, as well as multimodality. To find out if the digital format affects readability, i have performed two text analyzes, a readability analysis of the printed material and a comparative analysis of the digital material. I have also conducted interviews with teachers and experts about the teaching methods. A test and a participant observation were conducted with the target group where my improvement proposal was compared with the existing material.  The conclusions i have come to is that there must be clear links between text and image in a digital teaching material. Color markings in body text with word explanations can interfere with the reading rhythm and too many heading levels can confuse the reader. The most important conclusion is, however, that how readable a text is depends on the audience's previous knowledge, objectives and motivation for the subject. A hard-worded factual text does necessarily need to be easier by splitting the text into short paragraphs, but it can however, make it more difficult to understand the content. / Sammanfattning Den här studien handlar om vad som händer med text och bildinnehåll i ett tryckt läromedel när det ska anpassas till ett digitalt format. Syftet med mitt arbete är att ta reda på om läsbarheten förändras i det nya mediet.  Studiens teoretiska fokus ligger på: Läsbarhet, text och bild i samverkan, samt multimodalitet. För att ta reda på om det digitala formatet påverkar läsbarheten har jag utfört två textanalyser, en läsbarhetsanalys av det tryckta materialet och en komparativ analys av det digitala. Jag har även utfört intervjuer med lärare och experter inom läromedelsutgivning. En utprovning samt en deltagarobservation genomfördes med målgruppen där mitt förbättringsförslag jämfördes med det befintliga materialet. De slutsatser jag har kommit fram till är att det behöver finnas tydliga kopplingar mellan text och bild i ett digitalt läromedel. Färgmarkeringar i brödtext med ordförklaringar kan störa läsrytmen och för många rubriknivåer kan förvirra läsaren. Den viktigaste slutsatsen är dock att hur läsbar en text är beror på målgruppens förkunskaper, läsmål och motivation för ämnet. En faktatext med svåra ord behöver nödvändigtvis inte bli lättare för att man delar in texten i korta stycken, det kan snarare bli svårare att förstå innehållet.