Syftet med denna undersökning är att analysera det nivåbaserade läromedlet Den magiska kulan som är avsett för årskurs ett. Undersökningen bygger på en analys av progression mellan och inom de olika nivåerna och har fokus på läsbarhetsfaktorerna antal ord, meningar, långa ord samt rytm. Relationen mellan de olika läsbarhetsfaktorerna har också analyserats. Antal ord, meningar och långa ord beräknas genom läsbarhetformeln ”lix”. För att undersöka rytmen analyseras variation i meningslängd samt presenteras en hypotes om syntaktiska enheter. Resultatet visar att det sker en progression av läsbarhetsfaktorerna. Däremot visar resultatet att nivå A är mest lättläst utifrån textmängd och att nivå C är mest lättläst utifrån rytmen. Trots att rytmen är tydligast i nivå C betyder inte det att texter ur nivå C är mest lämpliga för en elev i sin tidiga läsutveckling. Resultatet visar även att läsbarhetsfaktorerna påverkar varandra. Undersökningen av hypotesen visar att de finns en viss korrelation mellan syntaktiska enheter och pauser i läsning. Däremot förekommer inte pauser mellan alla satser. Slutsatsen är att när lärare bedömer lämpliga läromedel, behöver de ta hänsyn till hur läsbarhetsfaktorer förhåller sig till elevernas läsutvecklingsnivå. För vidare forskning föreslås omprövning av läsbarhetsfaktorer i större omfattning eller en observationsstudie av elever där olika aspekter av denna undersökning står i centrum.

Andraspråksinlärare har generellt sett lägre betyg i matematik än elever med svenska som modersmål. Syftet med studien är att undersöka vilka språkliga utmaningar som andraspråksinlärare och andra elever med lässvårigheter möter när de skriver nationella prov i matematik. Materialet i studien är tidigare frisläppta nationella prov för årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiekursen matematik 1a. Analysmetoden bygger på olika sätt att beräkna en texts läsbarhet som utarbetats med stöd i tidigare forskning. Resultatet visar att språket är informationstätt, men att det inte förekommer så mycket av typiska andraspråkssvårigheter som nominaliseringar eller passiva verbformer. Läsbarhetsindex (LIX) är högre i de uppgifter som har högre svårighetsgrad. Slutsatsen är att nationella proven är till stor del andraspråksanpassade via PRIM-gruppens aktiva arbete, men en elev som är svagare i svenska språket kan på grund av språkliga skillnader ha svårare att nå ett högre betyg i matematik.

I denna uppsats har vi genom en komparativ kvalitativ metod granskat läromedel som utformats för läsinlärning och är publicerade med ett spann på nio år. Materialet avser böckerna Mysterier på äppelstigen (2020) och Den magiska kulan (2011). Texterna analyseras utifrån ett interpersonellt och textuellt fokus och mer specifikt tittar vi på språkhandlingar, huvudsatser och bisatser, högertunga respektive vänstertunga meningar samt att vi gör en uträkning av läsbarhetsindex på de två läroböckerna. Syftet med analysen är att få syn på eventuella skillnader i böckernas anpassning gällande läsförståelse för flerspråkiga elever. Det vi kommer fram till är att det till största del inte skildras några kraftiga klyftor i böckernas anpassning för flerspråkighet. Läseböckerna besitter snarlika drag och båda två kan på ett gynnsamt sätt användas i ett mångkulturellt klassrum. Slutligen diskuterar vi resultatet i enlighet med transpråkandets teorier.

Folkhälsomyndighetens enkät “Hälsa på Lika Villkor” (HLV) undersöker Sveriges invånares hälsa, levnadsvanor och livsvillkor och spårar invånarnas förändringar i hälsa över tid. Idag har HLV ett stort bortfall för gruppen “yngre”. Det är därför av intresse att undersöka de yngres motivation, önskemål och upplevelse av enkäten. Rådande utforskande studie utvärderar användbarheten av den svenska versionen av webbenkäten genom åtta kognitiva intervjuer och en språkteknologisk analys av enkätens språk. Användarstudien analyseras genom tematisk analys och de språkteknologiska mått som används är antal och andel bisatser i enkäten samt antal unika ord från SweVoc per mening. De frågeställningar som utforskas är: Hur upplever gruppen yngre Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på Lika Villkor? Mötte deltagarna några störningsmoment med enkäten? Hur är enkätens läsbarhet? Hade deltagarna besvarat enkäten om de var en del av befolkningsurvalet som fick den skickad till sig? Studiens resultat indikerar att yngres helhetsuppfattning av enkäten är att den är viktig och rolig, samtidigt som den är lite jobbig och tråkig. Enkäten verkar ha en del störningsmoment, men inget som direkt förhindrar respondenten att besvara den. Resultaten visar på att enkätens läsbarhet är god och att det finns ett flertal faktorer som kan påverka respondenters motivation till att besvara enkäten.

A large majority of people use the internet daily. For this reason, online texts are in more need of accessibility than ever. This experimental study aims to figure out what makes texts presented on digital screens more legible. To do this we sought inspiration from typographical principles when we designed our experiments. We investigated four different aspects concerning the layout of texts, namely typeface, text-size, line-spacing and the color contrast. The experiments were conducted on 17 persons currently registered at a university or with an academic background. Our results show that all these aspects have an impact on the legibility of texts. For typeface we found that sans-serif is more legible than serifs on screens. Moreover, we found that the x-height is a large factor concerning legibility. For text-size we found that most participants preferred a larger text-size over a smaller one. For the color contrast we found that the best color combination was black text over white background. Finally, regarding line-spacing, we found that the participants preferred the bigger line-spacing over the smaller one. Regarding typographical principles on digital screens, we found that two of the principles were applicable for texts on screen.

Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet med denna studie är att undersöka cyklisters navigationsupplevelse i blandtrafik och utveckla ett gestaltningsförslag för ett wayshowingsystem som förbättrar platsens visuella läsbarhet genom grafisk form. Studien fokuserar på att observera och inkludera förstagångsanvändare i designprocessen för att identifiera hur den visuella och rumsliga informationen kan kommuniceras effektivt till cyklister. Genom en kombination av metodresultat från användarna och teorier om kognition, wayshowing, mentala kartor samt visuell och rumslig kommunikation har ett förslag utvecklats som syftar till att informera och guida cyklister. Målet var att skapa en läsbar och informativ miljö som underlättar för cyklister men som även kom att informera chaufförer i linjetrafik om deras delade väg och väjningsplikt mot cyklister. En viktig upptäckt är att det finns lite tidigare forskning om cyklisters uppfattning av wayshowing i urbana miljöer, vilket visade sig vara en utmaning. Den användarinvolverade metoden, som inkluderade observationer och dokumentation av känslor, visade sig vara mycket värdefull för att styra arbetets framfart och säkerställa att designen möter användarnas behov.

This study is a bachelor thesis in the field of information design with focus on informative illustration. The purpose of the work was to create an easy-to-understand and easily accessible overview map of Stockholm Central Station in order to strengthen the spatial understanding of the location and thereby increase navigation. The study is based on methods and theories relevant to information design and informative illustration. The methods used in the work were observations/site analysis, interviews with tourists and unaccustomed travelers, a customer journey, and an environmental analysis. The results show a need in wayshowing systems at Stockholm Central Station and simplify the reading of the overview map. The design proposal focuses on reducing the cognitive load through, among other things, information reduction, the use of clear color coding and hierarchy, and a perspective that is adapted to the viewer´s location. This can contribute to viewers being able to read the information and understand the structure of the station, thereby creating a mental map more easily. The design proposal aims to facilitate navigation for all visitors regardless of previous experience.

This study compares two sets of teaching material, Förstagluttarna and Den magiska kulan, both of which are designed to teach reading in grade 1. The aim is to investigate the potential of the two sets of material to promote the pupils’ reading development. The study uses a content analysis in which categories have been established to assess the readability of the material and its ability to create motivation. The result shows that the readability is the same overall, but there are noticeable differences in the ability of the material to motivate pupils to read.

<p>Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.</p>

Matematiska prestationer har visat sig relatera till språklig förmåga och läsförståelse.Syftet med denna studie är därför att få mer kunskap om läsbarheten och graden avspråklig svårighet i läroböcker som används för matematikundervisning i grundskolan,för årskurserna 4–6. Dessutom är syftet att undersöka vilka språkliga faktorer som lärareupplever påverkar matematiska texters läsbarhet, samt hur väl dessa faktoreröverensstämmer med de läsbarhetsvariabler som användes för att analyseraläroböckerna. För att undersöka språklig svårighet i matematiska texter har tre, i svenskmatematikundervisning, vanligt förekommande läroböcker analyserats med hänsyn påläsbarhet. Två lärare har dessutom intervjuats för att få deras bild av vad de uppleverpåverkar elevers förståelse av matematiska texter. Läroböckerna visade sig vara relativtlika när det kommer till deras läsbarhetvärden. Det som skiljer lärobokstexterna är hurlånga de genomsnittliga meningarna är och hur stor andel långa ord som förekommer itexterna. Lärarna menade att längre texter, med längre meningar och ord är svårare attförstå. De ansåg dock att begreppsförståelse, svåra och ovanliga ord, samt graden avstruktur i texterna var språkliga faktorer som de upplevde att elever ofta har svårt med.Slutsatsen i studien är därför att även om läroböckerna håller en jämn och lämpligsvårighetsgrad, med hänsyn på läsbarhet, anser lärare att det finns flera andra variablersom påverkar hur svåra matematiska texter upplevs av elever. Om man som pedagoganvänder sig av läsbarhetsformler för att bestämma lämpligheten av en text bör mandärför vara medveten om vad formlerna analyserar och vad de tänkta läsarna har förindividuella förutsättningar.