Studiens syfte är att synliggöra vad lärare anser påverkar elevers läslust i och utanför skolan, samt hur lärare genom sin undervisning kan utveckla en läslust hos sina elever. För att undersöka detta genomfördes det kvalitativ semistrukturerade intervjuer. Nio legitimerade F-3 lärare intervjuades. Vid genomförandet av intervjuerna följdes studiens intervjuguide.  Intervjuernas resultat påvisar att faktorer som påverkar elevers läslust positivt, enligt de intervjuade lärarnas egna upplevelser och erfarenheter, är bland annat ifall vårdnadshavaren har en positiv inställning till läsning, agerar som läsande förebild och om hen högläser för sitt barn. Resultatet visar även att vårdnadshavare kan hämma elevernas läslust, enligt de intervjuade lärarna, genom att inte agerar som läsande förebild och genom att utstråla en negativ inställning till läsning. De intervjuade lärarna ansåg även att läraren behöver agera som läsande förebild i undervisningen och att hen genom bland annat högläsning kan utveckla elevers läslust. / The aim of this study is to elucidate what teachers believe influences students' reading interest both within and outside of school, as well as how teachers can foster a reading interest among their students through their teaching. To investigate this, qualitative semi-structured interviews were conducted. Nine certified F-3 teachers were interviewed. The study's interview guide was followed during the interviews.  The results of the interviews indicate that factors positively influencing students' reading motivation, according to the interviewed teachers' own experiences and perceptions, include if the guardian has a positive attitude towards reading, acts as a reading role model, and reads aloud to their child. The results also show that guardians can inhibit students' reading motiva- tion, according to the interviewed teachers, by not acting as a reading role model and by dis- playing a negative attitude towards reading. The interviewed teachers also believed that the teacher needs to act as a reading role model in the classroom and that they can develop students' reading motivation through activities such as reading aloud.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på användning av högläsning som pedagogiskt redskap för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. I studien har fyra lärare som arbetar i årskurserna F-2 intervjuats kring högläsning som pedagogiskt redskap. Studien följde en semistrukturerad intervjuform och lärarna valdes ut genom ett så kallat snöbollsurval. Resultat visar att lärarna, precis som forskning visar att högläsning som pedagogiskt redskap har positiva effekter på elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna poängterar att lärarens förhållningssätt till läsning är en av de bidragande faktorerna till elevers läsintresse men också att högläsning möjliggör en varierad undervisning. I studien framkommer det att lärarna anser att högläsning bidrar till utveckling av ordförråd, grammatik, förmågan att tolka  texter  och göra kopplingar till egna erfarenheter. / The purpose of this thesis is to study how working teachers view the use of read-aloud as a pedagogical tool to develop pupils’ reading and writing skills. Four primary- school teachers have been interviewed for this study and they were chosen through a snowball sampling. The result shows that both the teachers in this study and previous research consider read-aloud as a pedagogical tool to have a positive effect on pupils’ development of reading and writing skills. The teachers in this study point out that teachers’ attitude towards reading is one significant aspect to pupils’ reading interest, but also that read-aloud allows a variation in the education. In this study, the result shows that the teachers believe that read-aloud activities contribute to the development of vocabulary, grammar, the ability to interpret and    make    connections    to    their   own experiences.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 genomför litteraturundervisning i ämnet svenska för att främja elevers läslust och läsmotivation. Syftet fördjupas vidare i vilka metoder lärare använder när de arbetar med läsning i klassrummet, vad lärare anser kan påverka elevers läslust och läsmotivation, samt deras egen inställning till läsning och om den kan ha inverkan på hur de i sin undervisning lyckas intressera elever för läsning. För att ta reda på detta användes metoden kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6, på två olika skolor i Sverige. Vid genomförandet hade jag en intervjuguide till min hjälp och intervjuerna spelades in. Resultatet visar att alla fyra lärare ser svårigheter med att motivera eleverna att läsa och att främja deras läslust. Högläsning är den metod de alla använder sig mycket av, för att de tycker att det kan väcka ett intresse hos eleven. Bokval, lässvårigheter och hemmet är några faktorer som de tror kan påverka elevers läslust. Gällande lärarnas egen inställning till läsning är svaren varierande, men alla tror att de kan använda sitt eget eventuella läsintresse för att i sin undervisning intressera eleven för läsning. / The purpose of this study is to examine how teachers who work in grades 4-6 organize their teaching of literature to encourage pupils’ enjoyment of reading and their motivation to read. More specifically, the study looks at what methods teachers use to teach reading; how teachers feel they can encourage pupils’ reading enjoyment and motivation to read; and teachers’ own attitude to reading and if it can have an impact on how they manage to interest pupils in reading. Semi-structured interviews were conducted with four teachers in grades 4-6 at two schools in Sweden. All interviews were conducted with the same list of questions and sound recordings were made. The results show that all four teachers experience difficulties in motivating their pupils to read and in promoting reading enjoyment. They all relied to a great extent on reading aloud as a method. In their experience, pupils developed an interest in reading through reading aloud. Other factors affecting pupils’ reading enjoyment were: choice of book; reading difficulties; and their home environment. The teachers varied in their own attitudes to reading but they each thinks that they could rely on their own interest in reading to give an interest in reading to their pupils.

Att läsa har en avgörande roll i barn och ungdomars utveckling, men läsmotivationen bland elever i Sverige har sjunkit de senaste åren. Sociala robotar har potential att väcka intresse för läsning, men forskningen är fortfarande i ett tidigt skede. Studien syftar till att utforska och stödja utformningen av designförslag för läsaktiviteter med den sociala roboten Bokbotten. Målet är att undersöka hur läsaktiviteter med Bokbotten kan stimulera mellanstadieelevers intresse och motivation för läsning. För att uppnå studiens syfte användes Design Research Methodology (DRM). DRM är en iterativ metod med tre faser som kombinerar forskning, design och utvärdering för att generera insikter och lösningar. I förståelsefasen analyserades videomaterial från tidigare prototyptestning för att identifiera effektiva och problematiska aspekter av interaktionen mellan elever och Bokbotten. I designfasen utvecklades designförslag baserat på dessa insikter och kvalitativ innehållsanalys av expertintervjuer. Slutligen utvärderades designförslagen av en expertgrupp för att identifiera svagheter, utmaningar och intressanta aspekter. Resultaten visar att Bokbotten har potential att skapa en trygg och engagerande lärmiljö som främjar läslust genom att stödja elevernas autonomi, kompetens och samhörighet. Baserat på de insikter som gavs av studien föreslås följande designriktlinjer: förstärkt autonomi, samarbete med lärare, konceptuellt lärande, samhörighet och inkludering och bidra till känsla av kompetens. / Reading plays a crucial role in the development of children and adolescents, yet reading motivation among students in Sweden has declined in recent years. Social robots have the potential to spark interest in reading, but the research is still in its early stages. This study aims to explore and develop design proposals for reading activities using the BookBot. The overall goal is to examine how reading activities with the BookBot can stimulate middle school students’ interest and motivation for reading. To achieve the study’s objective, the Design Research Methodology (DRM) was employed. DRM is an iterative method comprising three phases - Descriptive Study I, Prescriptive Study, and Descriptive Study II - that integrate research, design, and evaluation to generate insights and solutions. In Descriptive Study I, recorded material from previous prototype testing was analyzed to identify effective and problematic aspects of the interaction between students and the BookBot. In Prescriptive Study, design proposals were developed based on the insights from Descriptive Study I and qualitative content analysis of expert interviews. Finally, the design proposals were evaluated by an expert group to identify weaknesses, challenges, and interesting aspects. The results indicate that the Bookbot has the potential to create a safe and engaging learning environment that fosters motivation for reading. This effect is achieved by supporting three key student needs identified in Self-Determination Theory: autonomy, competence, and relatedness. Based on the insights provided by the study, the following design guidelines are proposed: enhanced autonomy, collaboration with teachers, conceptual learning, relatedness and inclusion, and fostering a sense of competence.

This master´s thesis is a qualitative study that examines reader leaders’ experiences of Shared Reading with children and young people aged 11-17 years. Ten reader leaders were interviewed about their arguments to work with Shared Reading with children and teenagers and whether they feel that Shared Reading contributes to increased engagement in reading among the young people they have met. The study also examines what motives the reader leaders have for working with Shared Reading in schools and if they see any problems or difficulties when working with Shared Reading in schools. To shed light on the work with Shared Reading in libraries and schools, the theory of practice architectures has been used. I conducted a qualitative interview study with ten informants. The qualitative results were analysed with content analysis.The results shows that the informants emphasize that reading aloud makes the texts accessible, even to those who are inexperienced or unwilling to read. The informants states that it gives participants a feeling of being accepted regardless of previous experiences of reading. The social context is an important part of Shared Reading. The informants appreciate the joint meaning-making and that the participants help each other to understand a text. The fact that everyone's voices are important in the group is inclusive, and to do things together in a group promotes reading engagement. Shared Reading is a method that promotes reading, but joint reading also promotes the participants' personal development and group relationships. Informants emphasize that the young participants see that people's differences and different opinions are good, and that they practice arguing and accepting the participants' different opinions. Thus, Shared Reading can promote the group's relationships and be a way of working for democratic values. Furthermore, this study shows many benefits for libraries to collaborate with schools through Shared Reading. In outreach work towards the school, Shared Reading reaches more children than those who come to the public library. By collaborating with the school and teachers, the opportunity to be more adults around reading sessions with Shared Reading increases. Informants have also experienced that young people are not used to relating reading to their own lives and that assessment affects students' relationship to text conversations and reading. Shared Reading can be a complement to the school's reading, which is more focused on an analytical reading of text and evaluative reading comprehension. Shared Reading can serve as a space free from assessment and a performance-oriented culture in schools.When young people see themselves as competent readers, it can motivate further reading. Sharing thoughts and discussing texts together with others motivates children and young people to participate in the joint reading. Informants see that the democratic and inclusive values that Shared Reading stands for can be motivating and engaging. Based on the results of this study, Shared Reading removes the barriers to reading and opens paths for literature to strengthen readers' self-confidence and reader identity. Shared Reading in libraries and schools can promote the reading of literature in a way that creates empathy, builds relationships, and is inclusive and democratic.

The purpose of the study is to get a picture of how active teachers in middle school work with digital media and digital tools in relation to reading aloud. The study is based on qualitative semi-structured interviews with twelve active teachers who teach Swedish in middle school. The study has been based on a hermeneutic perspective where the analysis of the material presented has been processed alternately between parts and the whole to gain a deeper understanding of how digital tools in connection with reading aloud are practiced and applied in teaching. The results show that digital reading aloud occurs at the schools included in the study. Scope and working methods vary, but there is agreement among the informants that the integration of digital tools in reading aloud sessions can contribute to increased commitment and motivation among the students. Earlier research presented in the essay reinforces the reasoning. The benefit of the study has been to contribute knowledge about how teachers in a digitalized society can integrate digital aids and digital tools in reading sessions to increase the student's motivation and engagement. / Syftet med studien är att få en bild av hur verksamma lärare på mellanstadiet arbetar med digitala medier och digitala verktyg i förhållande till högläsning. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv verksamma lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där analysen av det material som presenteras har bearbetats växelvis mellan delar och helhet, för att få en fördjupad förståelse för hur digitala verktyg i samband med högläsning praktiseras och appliceras i undervisning.    Resultatet visar att digital högläsning förekommer på de skolor som ingått i studien. Omfattning och arbetssätt varierar men en samstämmighet finns hos informanterna gällande att integrering av digitala verktyg i högläsningssessioner kan bidra till ökat engagemang och motivation hos eleverna. Tidigare forskning som presenteras i uppsatsen visar och förstärker resonemanget. Nyttan med studien har varit att bidra med kunskaper om hur lärare i ett digitaliserat samhälle kan integrera digitala hjälpmedel och digitala verktyg i högläsningssessioner för att öka elevernas motivation och engagemang.