The purpose of the degree project is to investigate how the teacher adapts the teaching and relates to pupils who have no reading motivation, especially those who have reading difficulties. In order to answer this question, I have chosen to do a qualitative interview study. In the study, four active teachers participated. The purpose of the study is to examine what they have experienced and learned during their employment as teachers. For pupils with reading difficulties to be able to access the literature, all the interviewed teachers think the pupils may need different aids, for example audiobooks. All the interviewed teachers agree that the pupils need to read things they are interested in and that the book is at the right level so that the reading does not become burdensome. It is important that the pupils get a positive attitude of reading. Most of the interviewed teachers discuss the importance of pupils seeing the teacher read in a motivating way. The teacher should make reading aloud fun by asking many questions, discussing various dilemmas, and talking about the pictures. / Examensarbetets syfte är att undersöka hur läraren anpassar undervisningen och förhåller sig till elever som inte har någon läsmotivation, i synnerhet de som har lässvårigheter. För att svara på denna frågeställning har jag valt att göra en kvalitativ intervjustudie. I studien har fyra verksamma lärare deltagit. Målet med studien är att undersöka vad de har upplevt och lärt sig under sin anställning som lärare. För att elever med lässvårigheter ska kunna ta del av litteraturen tycker de samtliga intervjuade lärarna att eleverna kan behöva olika hjälpmedel, till exempel inläst material. Alla de intervjuade lärarna är även överens om att eleverna behöver läsa sådant som de är intresserade av och att boken är i rätt nivå för att läsningen inte ska bli betungande. Det är av stor vikt att eleverna får en positiv attityd till läsning. Lärarna i studien diskuterar vikten av att eleverna ska se läraren läsa på ett lustfyllt sätt. Läraren ska göra högläsningen lustfylld genom att ställa många frågor, diskutera olika dilemman och prata om bilderna.

The aim of this study is to find out how middle school teachers, who works in central Stockholm, work with fiction in the Swedish subject to promote the pupils’ motivation in reading fiction and what kind of materials they use to do so. This means that the study aims to investigate the teachers' perspectives in the work of promoting motivation for reading fiction. The methods used to collect material is semi-structured interviews and observations. The material in this study is collected from three teachers. The study is based on the socio-cultural perspective and the motivation theory.  The result shows that the teachers is aware of the importance to practice reading, therefore they all inform and talk to the pupils about it. The teachers perform their work in different ways, but they mostly use the same methods in teaching to increase pupils reading motivation. An example that shows the similarities and differences between the teachers is that the teachers seek support from the school librarian, but different amount of support, so that the librarian can help them find books and shape or plan teaching in a way that promotes motivation and the desire to read.   All three teachers use technical aids to access materials or the materials they have created in preparation for the lessons. However, the focus is not on the technical material itself but on the content that the teachers create by using the technical materials.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket läsning som sker i hemmet i en årskurs 1 och 2 och inställningen till högläsning och egen läsning bland både barn och vårdnadshavare. I årskurs 1 deltog 17 vårdnadshavare och i årskurs 2 deltog åtta vårdnadshavare. Vi har valt ut åtta barn i respektive klass som vi har intervjuat. Vi har använt oss av enkäter och semistrukturerade intervjuer, i och med det har vi valt en forskningsmetod med kvantitativa och kvalitativa aspekter när vi genomfört vår undersökning. Vårt resultat visar att läsning inte förekommer i lika stor utsträckning som vi antog innan vi gjorde denna undersökning. Vår slutsats är att det behöver läsas mer i hemmen och att det behöver läggas mer tid på boksamtal för att barnen ska kunna utvecklas till tänkande läsare.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om mellanstadielärare och skolbibliotekariers uppfattningar om läslust och på vilka sätt den kan stimuleras genom undervisning och annat läsfrämjande arbete, samt vilken betydelse lärare och skolbibliotekarier har för elevernas läslust. Studien bygger på tre lärares och två skolbibliotekariers uppfattningar varvid en kvalitativ metod och en fenomenografisk metodansats har använts. Datainsamlingen har genomförts i form av tematiska semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i det sociokulturella perspektivets syn på lärande som genomsyrar studiens samtliga delar med undantag från dataanalysen, vilken genomfört utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att det finns ett antal faktorer som anses vara fördelaktiga i det läsfrämjande arbetet. Exempelvis framhåller lärarna att det är viktigt att vara insatt i elevernas läsning och påvisa ett eget intresse för böcker och läsning. Ytterligare anses det egna valet av litteratur och möjligheten till schemalagd läsning i skolan ha positiva effekter på elevernas läslust. Högläsning, social interaktion, läsförståelse och en god läsförmåga betraktas också som gynnsamma faktorer. Skolbibliotekarierna konstaterar att ett inbjudande skolbibliotek där böcker frontas och synliggörs är viktigt för att eleverna ska kunna finna böcker av intresse. Vidare framhålls att ett gediget utbud av ny och aktuell litteratur tenderar att stimulera elevernas läslust. Dessutom anser de att en personlig relation till eleverna är en förutsättning för att sedermera kunna guida och vägleda dem i sina litterära val. Bokprat lyfts fram som en viktig läsfrämjande insats med syfte att inspirera och stimulera eleverna till läsning. Avslutningsvis menar skolbibliotekarierna att lästävlingar, läsutmaningar, bibliotekraster och bokcirklar är ytterligare tillvägagångsätt för att stimulera elevernas läslust. Nyckelord: Inre motivation, lärare, läslust, samarbete, skolbibliotekarier, undervisning / The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers and school librarians, both individually and in interaction, can stimulate students' desire to read. The study is based on the views of three teachers and two school librarians, using a qualitative method and a phenomenographic method approach. The data collection has been carried out in the form of thematic semi-structured interviews. The study's theoretical starting point is based on the socio-cultural perspective's view of learning that permeates all parts of the study with the exception of the data analysis, which was carried out on the basis of a phenomenographic analysis model. The results show that there are a number of factors that are considered to be beneficial in the reading promotion work. For example, teachers emphasize that it is important to be familiar with students' reading and demonstrate their own interest in books and reading. Furthermore, one's own choice of literature and the possibility of scheduled reading in school are considered to have positive effects on students' desire to read. Reading aloud, social interaction, reading comprehension and a good reading ability are also considered favorable factors. The school librarians state that an inviting school library where books are fronted and made visible is important for the students to be able to find books of interest. Additionally, it is emphasized that a solid range of new and current literature tends to stimulate students' desire to read. In addition, they believe that a personal relationship with the students is a prerequisite for later being able to guide and guide them in their literary choices. Book talk is highlighted as an important reading promotion effort with the aim of inspiring and stimulating students to read. In conclusion, the school librarians believe that reading competitions, reading challenges, library breaks and book circles are further approaches to stimulate students' desire to read. Keywords: Collaboration, desire to read, intrinsic motivation, school librarian, teacher, teaching.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur en selektion elever inom svenskämnet i årskurs 4–6 samt deras vårdnadshavare och lärare upplever läsläxor vilka syftar till att utveckla elevernas läskompetens och läslust. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever, vårdnadshavare och lärare. Det insamlade materialet genomlystes i en tematisk analys, vilken anpassades efter undersökningens specifika förutsättningar och mål. Resultatet visar att eleverna i samband med den vanligast förekommande formen av läsläxa har stor frihet att själva välja den text de skall läsa. I dessa fall väljer eleverna oftast åldersanpassad skönlitterär text. I mer sällan förekommande fall tilldelas eleverna en specifik text av deras lärare. I dessa fall förekommer texter från varierande genrer, allt ifrån faktatexter till poesi. Den mest frekventa formen av läsläxa som studiens deltagande elever får består i att de varje skoldag, utanför schemalagd skoltid, skall läsa minst 15 – 20 minuter i valfri text. Samtliga elevrespondenter uppger att de normalt genomför läxläsningen i hemmet, i flera fall med benäget stöd från vårdnadshavare. Samtliga respondentgrupper lyfter fram ökat ordförråd och förbättrad ordförståelse som läsläxornas primära syfte. Studiens intervjuade lärare menar att läsläxornas syfte även är att eleverna skall få den mängdträning som svenskämnets schemalagda tid inte ger utrymme till  Resultatet visar vidare att samtliga studiens respondentgrupper upplever att läsläxorna i viss mån har positiv effekt på elevernas läskompetens, främst när det gäller ökad ordförståelse och ett vidgat ordförråd. De intervjuade eleverna och deras vårdnadshavare upplever dessutom att läsläxorna har viss gynnsam effekt på elevernas avkodningsförmåga. Eleverna upplever över lag ett känslomässigt motstånd till läsläxorna. De gör sina läsläxor eftersom läraren har givit dem och att vårdnadshavarna kräver det. Vårdnadshavare och elever upplever att läsläxorna ofta är en källa till konflikter i hemmet, delvis sprungna ur deras olika syn på vad som utgör ett adekvat innehåll och hur de anser att läsläxorna bör genomföras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den tidiga skolåldern kan arbeta med att utveckla läsmotivation samt elevers attityd till läsning. Detta grundar sig i den bristande läsmotivationen hos elever enligt resultatet i den senaste PIRLS-studien. Vi har utgått från två frågeställningar: Hur ser elevers attityder till läsning ut? samt Vilken betydelse har lärare för utvecklandet av elevers läsmotivation?. Den sociokulturella teorin, som grundas i social interaktion, ligger till grund för studien. De centrala teoretiska begrepp som studien utgår från är motivation, såsom inreoch yttre motivation. Den kvalitativa forskningsmetoden, semistrukturerad intervju, har använts för att besvara forskningsfrågorna. Informanterna består av 16 elever och fem lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Det empiriska materialet har tematiserats och resulterat i lärares, respektive elevers synsätt på läsning och läsmotivation. Resultatet av studien visar att elever tycker att läsning är viktigt och lätt. Vi finnerdock att majoriteten inte känner inre motivation till läsning. Ungefär hälften av eleverna läser självmant på fritiden. Utifrån lärares perspektiv visas en enighet om att legitimera läsning för eleverna. Engagemang och uppmuntran är av stor vikt för elevers motivation och självkänsla. Merparten lärare och elever är eniga om att högläsning och textsamtal är motivationshöjande. Även val av bok har visat sig ha stor betydelse för läsmotivationen.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap.

Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med högläsning. Högläsning kan bidra till att eleverna får en positiv läsupplevelse vilket i sin tur kan stimulera elevernas läslust och läsförståelse, samt utveckla deras ordförråd och förmåga att lyssna och koncentrera sig. Resultatet i studien är baserat på våra tolkningar av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio verksamma lärare i förskoleklass. I resultatet framgår det att lärarna anser att högläsning har en viktig del i elevernas språk- och läsinlärning eftersom högläsningen utvecklar elevernas ordförråd och fantasi i samspel med läraren och klasskamraterna. / We have conducted a qualitative study which investigates how educators in the preschool setting work with teacher-led oral reading activities (reading aloud) in the larger student group. Reading aloud in the classroom setting can contribute positively to the overall student reading experience, which in turn has the potential to stimulate students' interest in reading and overall reading comprehension, as well as the development of increased vocabulary skills, listening skills and overall concentration and focus. Our analysis and overall results of this study are based on these researchers’ interpretations of semi-structured interviews conducted with ten active preschool teachers. Our results show that the teachers believe that reading aloud with the larger group is an important step in their students' overall language learning in that teacher-led reading/instruction helps in the development of the students' vocabulary and imagination, as well as establishes positive social interactions with both teachers and classmates.

I kursplanen i svenska nämns det hur lärare ska bedriva en undervisning där elever ska få ta del av olika typer av skönlitteratur och lära sig analysera och diskutera (Skolverket, 2022a). Forskning nämner hur elever lär sig bäst i gemensamma sammanhang, exempelvis högläsning där elever genom en diskussion kan ta del av varandras erfarenheter och lära sig av varandra (Jönsson, 2007). Skönlitteratur bidrar även till att elever får lära sig att tolka texter och skapa sig egna uppfattningar (Norberg & Hjalmarsson, 2022).  Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som är verksamma inom förskoleklass till årskurs tre använder skönlitteratur i sin undervisning. Studien ska även undersöka lärares uppfattning om hur elevers språkutveckling påverkas av skönlitteratur och hur skönlitteraturen kan påverka elevers läsmotivation. Studiens syfte kommer att uppnås med följande frågeställningar: Hur beskriver lärare deras arbete med skönlitteratur i svenskundervisningen? Hur beskriver lärare sin uppfattning om hur skönlitteratur påverkar elevers språkutveckling?  Hur uppfattar lärare att undervisningen med skönlitteratur påverkar elevers läslust? Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i det sociala. Studien har använt sig av den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Det var fem lärare som deltog i studien. Resultatet av studien visar att läraren använder skönlitteratur genom olika arbetssätt som högläsning, parläsning och egen läsning samt läsförståelse. Elevernas språkutveckling sker genom ord-och meningsutveckling samt att det sker i ett socialt sammanhang. Genom att lärare visar ett intresse för läsning, använda sig av böcker som speglar elevernas eget intresse samt att böcker är tillgängligt för eleverna, kan lärare påverka elevers läslust. / The Swedish curriculum mentions how teacher should conduct instruction where students will be exposed to various types of fiction literature and learn to analyze and discuss (Skolverket, 2022a). Research highlights that students learn best in communal settings, such as read-aloud sessions, through discussions, students can share their experiences and learn from each other (Jönsson, 2007). Fiction literature also contributes to students learning how to interpret texts and form their own opinions (Norberg & Hjalmarsson, 2022). The purpose of this study is to examine how teachers working with preschool to third-grade students use fiction literature in their teaching. The study will also investigate teachers' perceptions of how students' language development is influenced by fiction literature and how fiction literature can impact students' reading motivation. The study's objectives will be achieved through the following research questions: How do teachers describe their work with fiction literature in Swedish instruction? How do teachers describe their perception of how fiction literature affects students' language development? How do teachers perceive that teaching with fiction literature influences students' enthusiasm for reading? This study is grounded in a sociocultural perspective where learning occurs within a social context. The study utilized the qualitative method of semi-structured interviews. Five teachers participated in the study. The study's results reveal that teachers use fiction literature through various approaches such as read-aloud sessions, paired reading, individual reading, and reading comprehension activities. Students' language development takes place through vocabulary and sentence development, within a social context. By demonstrating an interest in reading, utilizing books that reflect students' interests, and making books accessible to students, teachers can influence students' reading motivation.

Den här studien undersöker hur serieböcker kan vara ett verktyg i undervisningen i svenskämnet. Undersökningens fokus riktas mot hur serieböcker kan främja elevers läslust och om de kan vara ett verktyg för värdegrundsarbete men lyfter också lärares attityder runt serieböcker i undervisningen. Tidigare forskning menar att serieböcker främjar elevers läslust med sin multimodala kommunikation och sitt lustfyllda uttryck. För att undersöka detta har fyra klasslärare och en bildlärare intervjuats. Intervjuerna utgår ifrån en fenomenologisk metodologi som innebär att intervjuerna genomförts ostrukturerat för att få fram vad just den enskilda läraren tycker är viktigt. För att kunna analysera resultatet gjordes ett kategorischema där citat från intervjuerna sorterades i olika teman. Resultaten visar att tillgängligheten till serieböcker är en komponent som påverkar läslusten och tycks se olika ut i olika klassrum. Frågan om hur serieböcker kan användas i värdegrundsarbetet visade också olika resultat. Bildläraren lyfter normer och maktstrukturer samt hur människor påverkas av visuellt berättande medan klasslärare lyfter budskap som förmedlas i berättelsen.