Introduction. The aim of this thesis is to investigate how librarians in public libraries, school libraries and integ-rated libraries relate to reading for pleasure in regards to reading for development in their work with students. A conflict has been shown between promoting voluntary reading and promoting reading ability. We base our re-sults in Qvortrups theory about children as “beings” or “becomings” together with Junckers theory about the distinction between the cultures of the educational sector and the cultural sector. Method. We conducted a qualitative interview study with seven sources from the three library types. We also conducted a quantitative survey study with vignettes taken from the qualitative analysis. Analysis. The qualitative result was analysed with a conventional content analysis. We conducted three inde-pendent one way anovas to investigate if there were any differences between the library types in the survey. Results. The qualitative study showed that all sources highly valued reading for pleasure and the students right to choose literature. The school librarians more often related their work to improving reading ability and to school criteria than librarians from the other two library types. We found similar tendencies in the results from the survey sample but none of these was significant with a significance level of p < 0.05. Conclusion. Librarians from all types of libraries show a reasoning consistent with the view of children as “beings” and the culture from the cultural sector. School librarians in our results do more often than the other two library types show a view of children as “becomings” consistent with the culture from the educational sector. Therefore we would argue that it is important to watch the development with strengthened school lib-raries so that the view of children as “becomings” does not become the only perspective dominating children's daily lives. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Detta är ett examensarbete baserat på en etnografiskt inspirerad studie som har syfte att undersöka hur lärare motiverar och utformar undervisningen av äldre texter på gymnasiet samt hur elever på olika gymnasieprogram upplever denna undervisning. För att utföra studien har använt mig av källor som bidragit till att samla in, bearbeta och analysera den empiri som intervjuerna och observationerna resulterat i. Frågeställningarna är baserade på syftet med studien och lyder: 1. Hur använder sig svensklärare av äldre texter i klassrummet idag? 2. Hur motiverar svensklärare undervisningen av äldre texter i klassrummet idag? 3. Skiljer sig litteraturundervisningen av äldre texter åt mellan de olika programmen och i så fall hur? 4. Hur upplever eleverna undervisningen av äldre texter? För att besvara mina frågeställningar utfördes tre lärarintervjuer, tre fokusgruppsintervjuer med elever ur respektive klass samt observerade två av tre klasser under ett lektionstillfälle. Som metod för analys valdes en innehållsanalys där teman vaskades fram. Detta innebar att intressanta träffpunkter valdes ut efter transkriberingen av intervjuerna som därefter formade tre teman. Resultatet delades sedan upp i tre delar baserat på dessa teman. Dessa tre teman är: Läsning för att öppna dörrar, läsning för igenkänning och läsning för läslust. I varje tema presenteras vad som utläses vara hinder och möjligheter med den olika tillvägagångssätten för undervisning av äldre texter.

Denna studie har som syfte att belysa olika sätt genom vilka läsare kan skapa en potentiell anknytning till skönlitteratur. I fokus ligger den estetiska och förtrollande upplevelse som litterära verk kan erbjuda när läsningen går bortom det analytiska målet, vilket dominerar styrdokumentens syn på litteraturens användning i skolans klassrum. Genom att lyfta fram lärpotentialen i och värdet av den estetiska läsningen syftar studien också till att bidra med nya perspektiv på elevers läsning samt lärares litteraturval i svenskundervisningen. Undersökningen av skönlitteraturens möjligheter utgår från Rita Felskis (2020) teori om estetisk anknytning som grundar sig i tre olika meningsskapande grenar: instämning, identifikation och tolkning. För att uppnå studiens syften tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med kompletterande inslag av närläsning som en metod för att granska både innehållsliga respektive narratologiska aspekter av ett urval skönlitterärt material. Urvalet, som ska vara lämpligt för barn och unga, baseras på materialets potential att stimulera läsarens fantasi och kreativa tänkande, och består av två noveller och en roman, varav båda tillhör fantasygenren. De tre litterära verkens narrativa element analyseras utifrån deras möjligheter att för läsaren forma en potentiell estetisk anknytning till materialet, med avstamp i Felskis teori. Resultatet visar hur instämning, identifikation och tolkning kan ske i läsningen bland annat genom litteraturens centrala teman, såsom naturen och människan, krig och flykt, och magi och fantastik. Den potential för estetisk anknytning som den utvalda skönlitteraturen ger upphov till yttrar sig även i materialets förmåga att väcka känslor och bidra till att läsaren får nya insikter om sig själv och sin omvärld. Att dessutom i sin tolkning kunna reflektera över innehållet och känna igen delar av sig själv i den fiktiva världen och dess karaktärer kan ytterligare förstärka läsupplevelsen och, på så sätt, leda till att en estetisk anknytning skapas till materialet. Genom en djupare förståelse av lärpotentialen i och det didaktiska värdet av elevers estetiska läsning, kan lärare vidga sina val av böcker i litteraturundervisningen för att bättre spegla elevernas intressen och behov, och samtidigt lyfta fram konstens egenvärde och därmed visa för eleverna den sköna litteraturens möjligheter.

Studiens syfte är att undersöka hur elevers bokval påverkar lärares arbete med litteratur i klassrummet och vilka möjligheter det finns att skapa läslust i samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare. Resultatet bygger på intervjuer med två lärare i årskurs 2 och en skolbibliotekarie. Elevers val av böcker har synliggjorts genom en insamling av titlar som lånats under två biblioteksbesök. Tidigare forskning visar att det är fördelaktigt att låta elever göraegna bokval för att skapa läslust och utveckla läsandet. Forskning belyser ävenatt skönlitterära böcker är vanligast i klassrummen och på skolbibliotek, och att många barn tycker att icke-skönlitterära texter är svårare att läsa, än skön-litteratur. Studiens resultat visar att lärarna är medvetna om vilka genreroch teman som eleverna föredrar, men att det inte påverkar undervisningen.Resultatet visar att elever bör få tillfällen att läsa olika sorters texter och attvarierade arbetssätt är nödvändigt för att skapa läslust. Resultatet visar ävenatt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare måste få ta tid för att utfalletav samarbetet ska bli lyckat.

Undersökningar har visat på ett minskat läsintresse bland barn och unga de senaste åren, samtidigt som samhället kräver en utvecklad läsförmåga. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskning säger om vilka faktorer som påverkar lågstadieelevers läslust och vilka effekterna är av de metoder som används för att väcka elevers läslust i klassrummet. Denna litteraturstudie består av de två forskningsfrågorna: ”Vad säger forskningen om vilka faktorer som påverkar läslusten i lågstadieklassrum?” och ”Vad säger forskningen om de metoder som används för att väcka lågstadieelevers läslust i klassrummet och om vilka effekter de har?”. För insamling av data gjordes sökningar i databaser, där sökord användes för att hitta forskning relevant för studiens syfte.  Artiklarna som presenteras i studien har analyserats utifrån en tematisk analys, där kodning av data resulterade i fyra teman. Resultatet visar att klassrumsmiljö och elevinflytande är faktorer som påverkar elevers läslust i klassrummet. Av resultatet framgår det även att interaktiv läsning och läsaktiviteter i klassrummet bidrar till ökad motivation bland eleverna. Samtidigt talar forskning för att lärare har ett stort ansvar i att se till elevers olika förutsättningar när de väljer aktiviteter i syfte att utveckla elevers läsning. Betydelsen av lärares inflytande, såsom att vara en förebild och att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar, är också något som framkommer av resultaten i denna studie. / Surveys have shown a reduced interest in reading among children and young people in recent years, while society demands a developed reading ability. The purpose of this study was to investigate what research says about what influences the love of reading among primary school students and what the effects are on methods used to increase reading motivation in classrooms. This literature review consists of the two research questions: “What does research say about which factors influence the love of reading in primary classrooms?” and “What does research say about methods used in classrooms to arouse interest in reading among students and about what effects they have?” For data collection, searches were conducted in databases, in which keywords were used to find research relevant to the aim of this study. The articles presented in this study were analyzed through a thematic analysis, where coding of data resulted in four themes. The result shows that the design of the classroom and student influence are factors that affects the reading motivation in the classroom. It is also shown in the results that interactive reading and reading activities in the classroom increases reading motivation among students. The importance of teachers’ influence, such as being a role model and taking students’ different needs into account when choosing activities, is also something that emerges from the results of this study.

Denna studie undersöker motivationsfaktorer och tankar kring skönlitterär läsning hos ett urval av elever i årskurs 3, studien syftar även till att kartlägga elevernas läsvanor. 11 elever deltog i studien och har under semistrukturerade intervjuer svarat på frågor kring läsvanor, om de har några böcker i sin hemmiljö, hur de tar del av skönlitteratur i vardagen och vad de anser kännetecknar en bra bok. Studiens resultat placeras in i en sociokulturell teoriram med huvudsaklig grund i begreppen proximal utvecklingszon och scaffolding. Resultatet visar att det primärt är yttre motivationsfaktorer, såsom beslut från lärare och vårdnadshavare, som motiverar elever till läsning. Studien visar även att det kan finnas ett visst samband mellan elevers läslust och hur många böcker en elev exponeras för, samt om de har läsande förebilder. Vidare visar resultatet att läsläxor kan ha en positiv inverkan på elevers läsvanor i hemmiljön. Resultatet står i linje med tidigare undersökningar gjorda i högre årskurser och internationell forskning. En ansats har gjorts för att hitta liknande studier gjorda i de yngre årskurserna utan närmare resultat. Detta tyder på att ämnet är till synes outforskat i Sverige och Norden. / This study investigates motivational factors and thoughts about fiction reading in a selection of students in year 3, the study also aims to map the students' reading habits. 11 students participated in the study and during semi-structured interviews answered questions about reading habits, whether they have any books in their home environment, how they partake of fiction in everyday life and what they consider to be the characteristics of a good book. The study's results are placed in a sociocultural theoretical framework with a main basis in the concepts of proximal zone of development and scaffolding. The results show that it is primarily external motivational factors, such as decisions by teachers and guardians, that motivate students to read. The study also shows that there can be a certain connection between students' desire to read and how many books a student is exposed to, as well as whether they have reading role models. Furthermore, the results show that fiction reading as homework can have a positive impact on students' reading habits in the home environment. The result is in line with previous surveys carried out in higher grades and international research. An attempt has been made to find similar studies done in the younger grades without any results. This indicates that the subject is apparently unexplored in Sweden and the Nordic countries.

Att erbjuda valmöjligheter är en metod som lärare ibland använder i hopp om att förbättra elevers resultat och engagemang. Tidigare undersökningar avseende effekten av val vid läsning har resulterat i ett blandat utfall. De har visat att val har en negativ eller neutral effekt på läsförståelse och neutral eller positiv effekt på lust, motivation och intresse. Alla dessa studier är dock utförda i klassrumsmiljö i den fysiska världen men så ser inte längre verkligheten ut. Allt mer undervisning bedrivs på distans med hjälp av digitala lärplattformar och andra verktyg. Frågan är dock om effekten av val är densamma i digital miljö som fysisk. Vi har i denna studie utforskat effekten av val med avseende läsförståelse, lust, motivation, självskattad läsförståelse och intresse i en digital webbmiljö i hopp om att resultatet ska bidra med kunskap som kan användas av pedagoger som bedriver undervisning på distans. Studiens resultat beräknades genom poäng på ett flervalstest och självskattning. Vi lyckades inte säkerställa några resultat avseende effekten av val på lust, motivation och självskattad läsförståelse men fann att val inte har någon effekt på läsförståelse och en positiv effekt på intresse för ämnet. / To provide options for how students can study a certain subject is a strategy teachers sometimes use in hope of increasing engagement and performance in reading tasks. Previous studies conducted on the effects of choices before reading has produced mixed results. It has shown that choice has a negative or neutral effect on reading comprehension whilst having a neutral or positive effect on the desi- re to read, motivation, and topic interest. All previous studies were performed in classrooms or similar environments but the world of education is changing. All the more education is being conducted online, through digital teaching platforms or other tools. The question we are treating in this study is whether choice has the same effect in a digital environment as in a physical environment. We have focused on the effect choice has on: reading comprehension, desire to read, motivation, self-evaluated reading comprehension and interest in digital web environment. This with the hope that the results can later be used by educators that conduct education on distance. The results were calculated by points scored on multiple- choice questions and self-evaluation. We were unable to find any results for effect on: the desire to read, motivation, or self-evaluated reading comprehension, but our findings showed that choice does not affect reading comprehension has a positive effect on the general interest of the subject.

No description available.

Research shows that young people of today read less and less fiction based on a negative attitude towards reading. At the same time, multimodal media is an increasingly growing part of what the school is expected to focus on. The purpose of the following study is to contribute with knowledge about upper secondary school teachers views on the relationship between multimodal media and students' reading pleasure in literature teaching. This is then discussed from Linda B. Gambrell's research-based perspective on the promotion of reading motivation and transmedia storytelling. By interviewing four practicing Swedish teachers from one upper secondary school, it becomes clear which multimodal media teachers at the school use and how they use these in literature teaching. The results of the study show that teachers use multimodal media such as film, pictures, theater, audiobook and podcast. The teachers experience that multimodal media function as a gateway to fiction in that these media arouse interest and stimulate students in a way that only traditional reading is not experienced as doing. Students get the opportunity to experience one and the same story through different media. At the same time, teachers value the traditional reading of printed text highly in a way that the use of multimodal media should not take place at the expense of traditional reading.

The aim of this study has been to investigate the reading interest of students in grade four, aswell as which factors are considered to influence their motivation and attitude towardsreading. The study's collection method is partly quantitative where 38 students haveanswered a questionnaire, partly qualitative where 12 students have been interviewed, ofwhich 6 are boys and 6 are girls. The selection of the participants was determined through aconvenience sample from a school nearby, located in southwestern Sweden, where twodifferent classes in the fourth grade participated. The study aims to answer two researchquestions, one of which investigated whether there were differences between boys and girlsmotivation and attitude towards reading, and if so, how it manifested itself. The secondresearch question investigated which factors influenced students motivation and attitudetowards reading. The result showed that no significant gender differences could be found inmotivation. However, several differences were found between boys and girls in attitudetowards reading. Factors that influence the students motivation and attitude are, among otherthings, the reading culture that exists in the children’s home, whether the reading isexperienced as interesting or not and how the teacher uses the students' interests in the workto promote the students interest in and consumption of reading.