Med en ökande oro för minskad läsförståelse och sjunkande läslust bland elever har frågor kring hur skolan kan främja läsmotivationen blivit alltmer betydelsefulla. En framgångsrik läsare visar en tendens att läsa mer, vilket leder till ytterligare utveckling av läsförmågan och därigenom ökar läsmotivationen. Att förstå utvecklingen och främjandet av läsmotivation är därför av stor relevans. Den här systematiska litteraturstudien fokuserar på att sammanställa och analysera befintlig forskning för att identifiera strategier och faktorer som kan främja läsmotivationen. För att nå syftet formulerades följande frågeställning: Vilka faktorer främjar elevers läsmotivation? Resultatet visar att det finns en rad olika faktorer som påverkar läsmotivationen. Inre och yttre motivation är viktiga faktorer, där inre motivation innebär en naturlig lust att läsa och ett nöje i själva läsandet, medan den yttre motivationen representerar en drivkraft som kommer från externa faktorer som till exempel belöningar. Vidare är både den totala tiden som ägnas åt läsning och den stöttning eleverna erhåller av stor betydelse. Andra aspekter som framkommer som betydelsefulla är vikten av att välja lämpliga texter (baserat på elevernas intressen och kognitiva förmåga), organiseringen av läsundervisning som en social aktivitet samt att tillhandahålla eleverna ett brett litterärt utbud.

Studier som genomförts på senare tid inom svensk skolkontext påvisar en trend med minskande mängd läsning inom svensk skolundervisning. PISA-undersökningen 2022 har även påvisat sjunkande resultat i läsförståelse. Detta är en systematisk litteraturstudie med syfte att undersöka vad som skapar läsmotivation hos elever på högstadiet samt hur det är möjligt att främja högstadieelevers läsning och läsförståelse genom undervisning. Till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:- Vad, enligt tidigare forskning, motiverar elever i högstadieålder att läsa texter i skolan och i synnerhet inom svenskämnet?- Hur, enligt tidigare forskning, kan elevers läsning och läsförståelse främjas genom högstadiets svenskundervisning? Studiens resultat utifrån den förstnämnda forskningsfrågan påvisar att eleverna eftersöker ökat elevinflytande vid val av skollitteraturen samt mer lektionstid som vigs åt läsning. Detta skapar ett positivt läsklimat som gynnar elevernas läsmotivation. Även läraren förefaller ha en stor inverkan på elevernas läsmotivation. Studiens resultat på den sistnämnda forskningsfrågan påvisar att det inom svensk läsdidaktisk forskning finns tre olika skolbildningar angående hur elevers läsning och läsförståelse kan främjas genom undervisning. De tre skolbildningarna är genom litteratur, inom litteratur och kombinationsstrategier för tolkningsgemenskaper. Vi drar slutsatsen att svensklärare bör viga mer tid av svenskundervisningen till läsning där både eleven och läsförståelsen ges möjlighet att hamna i fokus för att möjliggöra att olika typer av läsförståelsestrategier synliggörs i undervisningen.

Denna litteraturstudie undersöker vad utvalda forskningsartiklar säger om hur elevers intresse till läsning kan stimuleras i årskurs F-3. Läsintresset bland barn och unga har länge engagerat många då svenska elevers intresse för att läsa minskar. Andelen barn som uppger att de tycker om att läsa har minskat med fyra procenenheter mellan åren 2016-2021 (Skolverket, 2023a, s. 53). Eftersom läsning är en viktig förmåga genom hela livet, är det betydelsefullt att eleverna får utveckla ett intresse för läsning redan i tidiga skolår. Metoden för studien är en litteratursammanställning med tio internationella forskningsartiklar som analyserats för att finna gemensamma teman. Resultatet visar att delaktighet och inflytande har en stor påverkan för elevers läsintresse och läsmotivation. Bokval samt tillgång till ett rikt utbud av intressant litteratur är ytterligare avgörande komponenter för att utveckla elevernas intresse för läsning. Resultatet visar också att den sociala interaktionen är kärnan i ett flertal metoder och läsfrämjande faktorer där eleverna får möjlighet att lära tillsammans och av varandra i meningsfulla sammanhang.

The purpose of this study is to investigate how school librarians describe that they can help students with their reading and linguistic development within the school subject Swedish by motivating them to read. We also intend to study if they take on a more didactic teaching role when it comes to the students’ linguistic development by utilising and reading comprehension strategies in their work with the students. The theories applied encompass different reading comprehension strategies, motivation for reading and theories of preunderstanding together with Lev Vygotskijs theories about the socio-cultural perspectives. The empiric material have been collected through interviews with four school librarians and observations of three. The material have been analysed and interpreted through theories and earlier research. The major findings are that the school librarians can affect the students’ motivation for reading by presenting new books, by allowing the students to choose their own books and by providing a broad variety of book to choose from. Furthermore we found that the librarians use severar methods for reading comprehension in their work, for example Concept Oriented Reading Instruction and Reciprocal Teaching.

Syftet med detta arbete är att få reda på vad som kan skapa motivation att läsa skönlitteratur i skolan för elever som saknar motivation att läsa. Det handlar om elever som inte har problem med sin läsförmåga utan att de inte har någon lust att läsa. Jag vill även ta reda på om de förstår syftet med att läsa skönlitteratur i skolan. Jag tar upp vad tidigare forskning säger om läsmotivation och hur vi påverkas och utvecklas genom att läsa skönlitteratur i skolan och i hemmet under barndomen. För att få en bättre bild av läsundvikarnas attityd till läsning har jag intervjuat fem elever som saknar motivation att läsa. Jag har i min studie kommit fram till att tiden och upplägget för undervisningen är av stor vikt när det gäller litteraturläsning. Läsning måste ha ett syfte som är förståeligt för eleverna. Lärare måste därför ge alla elever mer tid att läsa och mer tid för att hjälpa dem att hitta rätt böcker för att de ska känna lusten och nöjet att läsa. / The purpose with this work is to find out what can create motivation to read fiction in school for students without motivation to read. It’s about students who don’t have problems with their reading skills, but they don’t have the pleasure to read. I also want to find out if they understand the purpose of reading fiction in school. I study what previous research says about reading motivation and how we are influenced and developed by reading in school and at home during childhood. To get a better picture of what attitude the students that I call read avoiders have towards reading, I have interviewed five students who have no motivation to read. In my study, I have come to the conclusion that the time and structure of teaching is of great importance in reading literature. Reading must have a purpose that is understandable to the students. Teachers must therefore provide all students with more time to read and more time to help them to find the right books to make them feel the desire and the pleasure of reading.

Syftet med studien har varit att undersöka om läsmotivation påverkar läsförståelsen för en utvald grupp elever i årskurs 1, samt hur deras lässituation ser ut. Materialet har samlats in genom samtalsintervjuer och har kompletterats med ett läsförståelsetest och en enkät. Materialet har analyserats med utgångspunkt från teorier om det subjektiva. Respondenterna har bestått av elva elever ur en klass och deras vårdnadshavare, samt två klasslärare.   Det går att se genom resultaten att automatiserad läsning har en viss påverkan på läsförståelsen. Dock behöver inte automatiserad läsning betyda att eleven har läsförståelse.  Resultaten visar att läsmotivation kan påverka läsförståelsen, då majoriteten av elever med god läsförståelse har en positiv läsmotivation. Genom läsförståelsetestet går det att utläsa vilken del av den språkliga medvetenheten eleverna har svårigheter med. Genom resultaten går det att utläsa att modellen Läsning = avkodning x förståelse x motivation (Taube, 2007) stämmer till viss del.   Genom slutsatserna som går att dra utifrån resultaten syns det att hela elevernas lässituation är viktig för en bra läsutveckling. Både hemmen och skolan behöver skapa ett intresse för böcker och läsning samt ge eleverna mycket tid som de kan ägna åt läsning eftersom utvecklandet av god läsförmåga tar lång tid. / The purpose of the study was to examine whether reading motivation affects reading comprehension for a selected group of students in grade 1, as well as what their reading situation looks like. The material has been collected through interviews and has been supplemented with a reading comprehension test and a survey. The material has been analysed on the basis of the subjective theories. Respondents consisted of eleven students and their guardians, as well as two class teachers.   It is possible to see from the results that automated reading has some influence on reading comprehension. However, automated reading does not mean that the learner has reading comprehension. The results show that reading motivation can affect reading comprehension, as the majority of students with good reading comprehension have a positive reading motivation. Through the reading comprehension test it is possible to see which part of the linguistic awareness students have difficulties with. Through the results it is possible to read that the model Reading = Decoding x Understanding x Motivation (Taube, 2007) is correct to some extent.   The conclusions that can be drawn from the results show that the entire students' reading situation is important for a good reading development. Both homes and schools need to create an interest in books and reading and give the students a lot of time that they can devote to reading because the development of good reading capacity takes a long time.

Syftet med undersökningen i detta examensarbete är att med hjälp av att samla material från läroplaner, tidigare forskning, handböcker och lärarintervjuer ta reda på vilken funktion skönlitteraturen kan ha i skolans första årskurser. De metoder som används för att nå fram till resultatet är i första hand litteraturundersökning och som en fördjupning av litteraturundersökningens resultat används semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 3. De resultat som framkommer i studien är att skönlitteraturens funktion i skolans första årskurser är mångfacetterad, eftersom arbetet med skönlitteratur inverkar på flera olika delar av undervisningen som bland annat elevers identitetsutveckling, läsmotivation, avkodning och läsförståelse.

This study examines the effects on reading flow of decoding training and decoding training in combination with morphological awareness instruction. The study included a small group of students with reading and writing difficulties in grade three. Based on reading comprehension tests, two intervention groups were identified with three students in each class and two corresponding control groups. The students received intensive training for six weeks. The students were also interviewed to find out their attitude to reading at school and at home. Three different pre- and posttests have been carried out to measure any change in student reading flow. The results show that there are benefits in terms of reading flow resulting from the short intensive training for this group of students. The interventionstudents gained insight into the importance of reading as well as a more positive attitude towards their own reading ability after the intervention.

Läsförståelse är en central och viktig i del i skolans alla ämnen och det behövs för att fungera väl i dagens samhälle. Vi har därför undersökt hur lärare kan arbeta för att främja en god läsförståelse och läsmotivation. Syftet med litteraturstudien är att analysera vad forskning belyser kring hur elevers läsförståelse kan utvecklas i klassrummet, samt vilken betydelse motivationen har för elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Följande frågeställningar besvaras i resultatet: -  Hur kan lärare utveckla elevers läsförståelse i svenskundervisningen? -  Hur kan läraren påverka elevernas läsmotivation? Vårt undersökningsmaterial innefattar både nationell och internationell forskning och olika publikationer så som doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vi satte upp kriterier för våra val av källor och utgick sedan från dem i våra sökningar.  I denna studie görs kopplingar mellan våra källor och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att läraren spelar en stor roll i utvecklingen av elevers läsförståelse och läsmotivation genom flera faktorer. Slutsatsen är att läsförståelse kan utvecklas genom gemensam läsning, planering, samtal och motivation där läraren spelar en stor roll i form av planering och modellering.

Intensive training of reading fluency for students with reading difficulties - A study of decoding training and morphological awareness training in small group in grade 3. This stydy examines the effects on reading flow of decoding training and decoding training in combination with morphological awareness instruction. The study included a small group of students with reading and writing difficulties in grade three. Based on reading comprehension tests, two interventiongroups were identifies with three students in each class and two corresponding controlgroups. The students received intensive training for six weeks. The students were also interviewed to find out their attitude to reading at school and at home. Three different pre and posttests have been carried out to measure any change in student reading flow. The results show that there are benefits in terms of reading flow resulting from the short intensive training for this group of students. The interventionstudents gained insight into the importance of reading as well as a more positive attitude towards their own reading ability after the intervention.