Eftersom ungdomars läsvanor har ändrats över tid har vi valt att undersöka hur lärare talar om det läsfrämjande arbetet i skolan samt vilka faktorer som påverkar arbetet. Syftet med vårt examensarbete är att utveckla förståelsen för hur svensklärare ser på det läsfrämjande arbetet i grundskolan. För att få en djupare förståelse för svensklärares subjektiva upplevelser av och attityder till det läsfrämjande arbetet i skolan har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med en fenomenologisk ansats. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat ihop ett empiriskt material som vi sedan har transkriberat och analyserat tematiskt. Det empiriska materialet har delats in i olika teman och analyserats med hjälp av ett didaktiskt forskningsperspektiv som har fungerat som en teoretisk utgångspunkt. De teman som vi tog fram genom den tematiska analysen var det läsfrämjande arbetet, samarbete samt utvecklingsmöjligheter. Resultatet visar att svensklärare anser att det läsfrämjande arbetet är viktigt och något de redan arbetar aktivt med att utveckla. De är också överens om att det finns hinder i form av begränsningar på grund av ramfaktorer. Informanterna menar även att det finns utvecklingsmöjligheter i form av samtal och diskussioner där alla inom organisationen deltar för att utveckla samarbetet och samstämmigheten. Med mer kommunikation mellan alla parter i verksamheten skapas förutsättningar för att kontinuerligt utveckla det läsfrämjande arbetet.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka vilka faktorer lärare i förskoleklass till årskurs 3 anser påverkar elevers läsmotivation, samt på vilka sätt lärare arbetar för att öka elevers motivation för läsning. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare med långarbetslivserfarenhet i förskoleklass till årskurs 3. Studien utgår från den vetenskapsteoretiska inriktningen hermeneutiken och den hermeneutiska spiralen användes i analysprocessen. Arbetet har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv samt de teoretiska begreppen inre och yttremotivation. Studien visar att läsmotivation inte bara har betydelse försvenskämnet, utan det är en framgångsfaktor för elevers hela skolgång. Resultatet stämmer till stor del överens med vad tidigare forskning inom området beskriver och visar att elevers läsmotivation kan påverkas av faktorer som att de får lyckas, hur läsmiljön är utformad, om de ges möjlighet att lära tillsammans med andra elever, lärares attityd gentemot såväl elever som läsning samt elevers möjlighet att få vara delaktiga. I resultatet framkom också hur de intervjuade lärarna anser att undervisningen kan utformas för att förutsättningarna för läsmotivation ska bli så goda som möjligt. Det visade sig att lärarna till stor del pratade om arbetssätt som gynnar den inre motivationen, men att inre och yttre faktorer kombinerat påverkar elevers motivation på olika sätt

Forskning har visat att svenskar, i synnerhet barn och ungdomar, läser allt läser mindre. Multimodala medier skapar nya möjligheter och nya verktyg för att utforma undervisning och på så vis även försöka främja elevers motivation till att läsa. Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om hur svensklärare arbetar med multimodala medier i klassrummet för att främja elevers läsmotivation. Genom intervjuer med fyra yrkesverksamma svensklärare på gymnasiet undersöker studien hur lärare beskriver sina kunskaper om multimodala medier och deras didaktiska möjligheter och utmaningar när det gäller främjandet av läsmotivation, samt vilka för- respektive nackdelar det finns i arbetet med multimodala medier kontra traditionella texter. Resultatet visar att samtliga lärare besitter olika mycket kunskap om hur multimodala medier kan användas i undervisningen för att främja läsmotivation hos eleverna. Lärarna beskriver att multimodala medier skapar förutsättningar för att fånga upp fler elever i klassrummet och kan fungera som en hjälpande hand eller språngbräda in i berättandet och till en motivation att läsa. Exempelvis genom att elever får möjlighet att med olika medier ta till sig en och samma berättelse. / Research indicates that the Swedish population, especially children and young adults, read less and less. Multimodal media have the potential to create new opportunities and new tools for teachers to foster student’s motivation to read. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about how Swedish teachers use multimodal media in the classroom to promote students reading motivation. The empirical material consists of qualitative interviews with 4 teachers from different upper secondary schools in Sweden, with the purpose to analyze how teachers describe their knowledge of multimodal media and their didactic possibilities and challenges regarding the promotion of reading motivation, and what advantages and disadvantages there are in working with multimodal media versus traditional books.  The study shows that all of the interviewed teachers possess various much knowledge about how multimodal media can be used in classrooms to promote students reading motivation. The teachers describe that multimodal media can act as a helping hand or springboard to increase student motivation to read. For example, by giving student the opportunity to understand a specific story through different multimodal media.

No description available.

Den här uppsatsen innefattar hur dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Uppsatsen belyser även lärarens syn på dialogisk högläsning i svenskundervisningen. En PISA undersökning som genomfördes 2012 i läsförståelse visade att elever i den svenska skolan hade ett sämre resultat än det internationella genomsnittet. Syftet med den här uppsatsen är att granska vad tidigare forskning skriver om hur dialogisk högläsning kan bidra till en ökad läsförståelse och ökat läsintresse hos elever i årskurs F-3. Dessutom granskas vad forskningen säger om lärares åsikter kring dialogisk högläsning. Analysens material grundar sig i den sociokulturella teorin. Materialet som har analyserats är vetenskapliga artiklar som både har varit nationella och internationella. Litteraturstudiens resultat visar att dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse positivt. Med hjälp av dialogisk högläsning får eleverna en utökad kunskap i att återberätta, sammanfatta, större ordförråd och kunna läsa mellan raderna. Genom samspel och kommunikation med andra får eleverna ett utökat läsintresse. Resultatet visar även att vissa lärare inte ser dialogisk högläsning som en undervisningsform utan använder det som en metod för att få eleverna att koppla av. För att dialogisk högläsning ska ha en positiv effekt på elevers läsförståelse och läsintresse behöver läraren ha ett tydligt syfte med undervisningen och vara väl förberedd.

No description available.

Syftet med studien är att kartlägga vilka stöttande förhållningssätt som vårdnadshavare och lärare har för att öka läsmotivationen hos elever i årskurs 1–6. Genom två webbenkäter har data samlats in. Resultatet av enkätundersökningen visar att nästan alla vårdnadshavare tycker att det är viktigt att läsa. De läser själva så väl som med sina barn och stöttar barnens läsning på olika sätt. Alla lärare tycker att det är viktigt att läsa. De läser själva i olika utsträckningar och ger eleverna tid till högläsning och tystläsning, men hur ofta varierar. De flesta lärare upplever att det inte finns ett gott utbud med böcker i skolan och uppmuntrar sina elever till att läsa böcker på olika sätt. Resultaten i studien visar att vårdnadshavare behöver diskutera och prata mer om böcker med deras barn och skolan skulle behöva tillgodose fler böcker till eleverna. Både högläsning och tystläsning behöver få mer tid i skolan. Vikten av en läshörna för elevers läsmotivation behöver både vårdnadshavare och lärare få mer information om.

Reading among young people is decreasing, which is worrying, considering that good reading skills are crucial for personal development as well as for understanding the modern society. The objective of the present study has been to explore the practice of using textless books to favour reading, since research shows that there are some advantages in doing so. To that purpose, seven interviews were conducted with librarians, educators and a creativity coach who all had previous experience with working with textless books, i.e., books where the readers use their own imagination to navigate through the narrative with the aid of the pictures in the book, often in a social context. The study is based on qualitative research, where interview transcriptions were used for identifying themes, further analysed using a model for reading motivation by the researcher Linda Gambrell. The results show that there are some advantages with working with textless books, not least the many ways to use them. The study’s informants support previous research that have shown that textless books favour reading development and increases vocabulary. Some of the specific advantages according to the informants are that such books can evoke imagination, that the readers are in some sense ‘equal’, since the demands on them are low, there’s no ‘right’ or ‘wrong’ way to read the books, and everybody succeeds in reading, and that the books seem to encourage further reading. The conclusions of the study are that textless books can motivate further reading and thu

Vi har under våra år som studenter och lärarvikarier upplevt att elever ofta saknar motivation till att läsa skönlitteratur i skolan. Samtidigt har vi upplevt en problematik kring läsningens utrymme i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 4-6 upplever bidrar till ökad läsmotivation gällande skönlitteratur. Då vi upplever att det saknas forskning ur elevperspektiv har vi valt att fokusera studien på just detta och har genom samtal med elever i årskurs 5 tagit fram ett resultat för att besvara arbetets huvudfråga som lyder: vad upplever elever bidrar till att främja deras läsmotivation?Undersökningen genomfördes i en fokusgrupp bestående av elever som är vana vid boksamtal och gemensam litteraturundervisning, varför vårt arbete vilar på den sociokulturella teorin som grund. Undersökningens resultat visar på en rad olika motivationsfaktorer som vi valt att kategorisera som inre- respektive yttre motivationsfaktorer. Till de inre motivationsfaktorerna hör att elever läser för att bli på bättre humör, leva sig in i en annan värld och kan läsa på sina egna villkor. Till de yttre motivationsfaktorerna hör att elever vill slippa göra andra sysslor och att läsningen ingår i ett skolprojekt eller i undervisningen och därför blir en plikt. Detta stärks av tidigare forskning inom området. / We have, during our years as students and Substitute Teachers, experienced that students often lack the motivation to read fiction at school. At the same time, we have experienced a problem regarding the allocated time and focus on reading fiction. The purpose of this study is to investigate what aspects students in grade 4-6 experience contribute to increased motivation for reading fiction. We sense that there is limited research from a pupil's perspective on this matter, and therefore we have chosen this focus for our study. We have, through conversations with students in grade 5, generated a result to answer the main research question: What factors do pupils feel contribute to promoting reading motivation?The survey was conducted in a focus group consisting of students who are accustomed to book discussions and joint literature teaching, thus our work is based on the Socio-Cultural theory. The survey results show a range of motivational factors that we chose to categorize as internal and external motivating factors. The inner motivating factors include students reading to get in a better mood, to picture an imaginative world and reading on their own terms and conditions. The external motivating factors include students not wanting to do other chores and that reading is part of a school project or as a part of teaching and therefore becomes a duty. This is reinforced by previous research in the field.

The purpose of this study is to analyse how reading is promoted in two digital libraries for children; Barnens bibliotek and Polarbibblo. Theoretically the websites are analysed using three main approaches to reading: traditional, pragmatic and emancipatory. Qualitative content analysis was used to analyze the material and to identify the ways in which reading is promoted through the websites. Findings showed that these children's digital libraries use their material and activities mainly to inspire and inform their users. Polarbibblo allows the children to act as authors and illustrators and to share a story or two. Barnens bibliotek is similar but puts more into guiding the children on how to find information and literature. Although these two libraries have different content and features, both libraries work to inspire and stimulate reading for children. The study shows that of the three reading approaches, the pragmatic and the emancipatory are dominant. The traditional approach doesn't seem to get any greater attention in these children’s digital libraries.