Det pågår ständiga diskussioner om barns intresse för läsning, och hur intresset för böcker minskar i takt med stigande ålder. PIRLS-studien diskuteras ofta och visar att nästan en tredjedel av svenska elever inte tycker om läsning. Syftet med studien är att inhämta kunskaper om hur mellanstadielärare utformar läsundervisningen med skönlitteratur och vilka strategier de använder för att främja elevers motivation för läsning. Syftet är också att öka förståelsen för elevers känsla av medbestämmande och i vilken utsträckning lärarens synsätt påverkar elevernas inställning. De ramverk som används i studien är medbestämmandeteorin, Gambrells sju regler, samt Guthrie och Davis sex klassrumspraktiker. I studien har kvalitativa intervjuer med lärare genomförts och enkätundersökningar i de intervjuade lärarnas klasser. Resultatet visade att alla lärare använde fem av studiens 11 strategier som främjar läsmotivation. Resultatet visade även att lärarens egen uppfattning och syn på läsning överensstämmer med elevernas känsla av medbestämmande samt deras inställning till läsning.

Denna studie har som syfte att undersöka vad lärare anser är viktiga aspekter av boksamtal och dess påverkan på elevers läslust. Frågeställningarna som besvaras är: Vad beskriver lärare är viktiga aspekter av boksamtal som de menar påverkar elevernas språkutveckling på olika sätt? och hur beskriver elever att deras läslust påverkas av boksamtal? Inledningsvis presenteras de anledningar som lett till att vi valt att göra denna studie, samt styrdokumentens relation till vårt syfte.  I delen Teoretiska perspektiv tar vi upp olika teoretiska aspekter av boksamtal och läslust, som sociokulturellt perspektivoch stöttning, språk- och textutvecklande samtal, kunskapande samtal, identitetsutvecklande samtal, ”jag undrar”-frågor, matteuseffekten, ikontextorienterad högläsning, mottagarorienterad högläsning, samt inre och yttre motivation. Vidare ger vi en överblick av tidigare forskning som gjorts om hur lärare arbetar med boksamtal, läsmotivation, tillgänglighet och synlighet av skönlitteraturs påverkan på läslust. Vi beskriver även Chambers och den läsande cirkeln. I avsnittet Metod och material beskriver vi varför vi valt att göra intervjuer och samla in elevtexter. Vi redogör även för hur vi gått tillväga med intervjuer och elevtexter, samt hur det sammanställts och sorterats. Vi har intervjuat sju lärare och tagit del av 84 elevtexter. Vi presenterar också hur vi har förhållit oss till forskningsetiska principer i vår undersökning. I resultatet presenteras och analyseras det material vi samlat in utifrån de teoretiska perspektiv som är grunden för studien. Resultatet har visat vad lärare beskriver som flera olika aspekter för boksamtal som är viktiga för elevernas språkutveckling. Bland dessa nämns ordförråd och uttryck, arbetet med högläsning, vilka frågor som behandlas och lärarens stöttning. Resultatet har även visat att många elever anser att de blir mer intresserade av att läsa då de diskuterar böcker. Lärarna har beskrivit lärarens engagemang, böckers synlighet samt läsande förebilder som viktigt för att utveckla elevers läslust. Slutligen dras slutsatser och en diskussion förs om dess relation till tidigare forskning. Vi diskuterar även hur studien kunde utförts annorlunda, vad vi har med oss i vår lärarprofession, samt ger förslag på vad vi anser som intressant vidare forskning.

The purpose of this study is about finding out different teachers’ perspectives on enhancingtheir students reading motivation. A further purpose is to try and find out if these teachersbelieve that there are any differences between boys’ and girls’ desire to read. In order toresearch these questions, eight different middle school teachers have been interviewed. Reading motivation is an important part of the Swedish school system, especially in thesubject of the Swedish language. In this study we find out that multimodal texts are a goodmethod of enhancing students’ reading motivation. Other useful methods of improvingreading motivation were, book discussions, discussing the purpose of reading and also lettingthe students read in pairs or in small groups. The results of this study also showed that most of the interviewed teachers believe that girlstend to be more motivated to read than boys. The student’s personality was also a possiblefactor their attitude towards reading. Therefore, my conclusion is that even if girls tend to be more motivated than boys, it’simportant to look at every student as different individual, regardless of gender.

Med allt färre läsande ungdomar, och läsfrämjande insatser från regeringen till följd av detta, är det relevant att undersöka vad som kan öka elevernas engagemang i läsning inom svenskämnet. Tidigare forskning har visat att elever vill kunna identifiera sig med karaktärer och att verken ska vara personligt relevanta för att öka läsmotivationen. Samtidigt visar den att skolläsningen varken är motiverande eller utvecklande, till skillnad från fritidsläsningen. Syftet med undersökningen är att nå kunskap om en utvald grupp gymnasieelevers identifikation med karaktärer och engagemang i skönlitteratur inom svenskämnet. Studien synliggör mönster som gynnar elevers engagemang i läsning av, och arbete med, skönlitteratur. Studien analyserar en enkätundersökning bland 57 elever i årskurs 2 och 3 på gymnasiet. Den använder teoretiska utgångspunkter i form av identifikation och läsengagemang. Studiens resultat visar att de viktigaste faktorerna för elevernas identifikation med karaktärer inom skönlitteratur i skolan är att de har samma kön och egenskaper som eleverna. Det visar även att eleverna upplever engagemang i skönlitteratur om de får tid till läsning under lektionstid samt själva får välja böcker. Elever som läser mer sällan än en gång i månaden prioriterar att få välja böcker i högre utsträckning än de som läser oftare. Slutsatsen är att det förutsätter att läraren ger möjlighet för eleverna att välja böcker i stället för att läraren gör det, samt att lektionerna kan läggas på läsning. I de fall där eleverna inte väljer böcker själva behöver läraren utifrån sin kännedom om eleverna välja böcker som matchar elevernas kön och egenskaper.

I vårt samhälle har behovet av att kunna tillgodose sig text ökat drastiskt i och med globaliseringen och den växande teknologin. Mot ovanstående har skolan och utbildningen ökat sina krav på hur elever idag ska kunna möta och hantera en allt större genre av texter som skönlitterär, fakta, beskrivande, argumenterande, utredande och så vidare. Att tillägna sig en god läsförmåga är således viktigt för såväl akademiska resultat som att kunna vara en aktiv medborgare i samhället. Dock visar internationella undersökningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) att svenska elever har väldigt lite motivation till att läsa. Detta väckte frågan om vilka faktorer som kan bidra till läsmotivation. Faktorer menar vi är val lärare kan göra för att utforma sin undervisning på ett sätt som gagnar ändamålet, i detta specifika fall till att skapa läsmotivation. Utifrån frågeställningen “Vilka faktorer kan bidra till läsmotivation hos elever i årskurs fyra till sex?”, gjordes en systematisk databassökning som resulterade i fem forskningsartiklar som vidare kompletterades med tre manuellt framsökta artiklar samt två manuellt funna avhandlingar. Resultatet visade på åtta faktorer som var av extra vikt för att kunna motivera eleverna till att läsa. Den starkaste faktorn var autonomi, det vill säga att eleverna får vara med att bestämma vad de ska läsa och hur de sedan ska arbeta med texten. Vidare visade slutresultatet av forskningsöversikten att socialt samspel, tillgång och utbud av böcker, rätt nivå på texter och stöttande feedback från lärare var viktiga faktorer. De sista två utmärkande faktorerna var elevnära texter, vilket betyder att texterna kopplar till elevernas liv och intressen. Slutligen är frekvensen en bärande faktor då den syftar till hur ofta eleverna får möjlighet att läsa.

The aim of this thesis is to gain knowledge and examine how preschool teachers describe their experience of reading promotion and literacy linked to conditions and obstacles in their daily work. The research is founded on qualitative semi-structured interviews with five preschool teachers in Sweden. Linda B. Gambrell´s “Seven rules of engagement” (2011) about reading motivation and the concepts of Frances Hultgren´s “reading environment” (2016) are the tools to analyze the different methods and approaches that preschool teachers use in their work to promote reading. The results show that all of the preschool teachers that participated in this study are much aware of the importance of reading environment to make children find reading fun and interesting.The concept of reading promoting is shown by both physical and concrete methods but also in an open attitude against other reading materials than traditional children´s books. The children´s interest and joy are in focus of the reading experience. Interaction and interplay are important ways in their way of using books and text. They also put much effort to influence the parents in reading to the children at home. The results also show that the differences between the preschools´ conditions based on the number of children in the group, lack of planning time for the preschool teachers and other structural causes. In order to achieve reading promotion for all children, the preschool needs to become more equal.

The aim of this thesis is to gain knowledge and examine how preschool teachers describe their experience of reading promotion and literacy linked to conditions and obstacles in their daily work. The research is founded on qualitative semi-structured interviews with five preschool teachers in Sweden. Linda B. Gambrell´s “Seven rules of engagement” (2011) about reading motivation and the concepts of Frances Hultgren´s “reading environment” (2016) are the tools to analyze the different methods and approaches that preschool teachers use in their work to promote reading. The results show that all of the preschool teachers that participated in this study are much aware of the importance of reading environment to make children find reading fun and interesting. The concept of reading promoting is shown by both physical and concrete methods but also in an open attitude against other reading materials than traditional children´s books. The children´s interest and joy are in focus of the reading experience. Interaction and interplay are important ways in their way of using books and text. They also put much effort to influence the parents in reading to the children at home. The results also show that the differences between the preschools´ conditions based on the number of children in the group, lack of planning time for the preschool teachers and other structural causes. In order to achieve reading promotion for all children, the preschool needs to become more equal.

Synen på seriemediet har förändrats i takt med att grafiska noveller får allt högre status tack vare avantgardiska serier som recenseras i kultursidorna och vinner tunga litteraturpriser. Som entusiastiska serieläsare växte idén om serier som klassrumsmaterial fram och det är vad denna kunskapsöversikt ämnar besvara utifrån frågeställningen: Hur kan seriemediet som klassrumsmaterial bidra med i utvecklingen av litteracitet och motivation för läsning? Kunskapsöversikten bygger på artiklar hittade i ett flertal olika databaser, och resultatet visar på att seriemediet har stora möjligheter som klassrumsmaterial. Seriemediet är ett användbart medium i elevers utveckling av litteracitet, dock pekar forskningen på att läsning av bild och text kombinerat kräver utökad undervisning i en litteracitet som skiljer sig från den som används vid läsning av typografiska texter. Detta skapar också ett behov av att utbilda yrkesverksamma samt lärarstudenter i nya multimodala medier. Vidare kan seriemediet leda till ökad motivation för läsning hos elever, speciellt när möjligheten att välja själv finns. Det är inte vår tanke att seriemediet ska ersätta den traditionella litteraturen utan i stället ses som ett likvärdigt alternativ som kan kombineras med typografiska texter för att skapa lika förutsättningar för alla elever oavsett nivå.

Digitala verktyg är vanligt att använda i klassrummet vid undervisningstillfällen inom ämnet svenska. För att eleverna ska utveckla sin läsförståelse arbetar lärare med litteratur både digitalt och i tryckta böcker. Studiens syfte är att redogöra för hur några lärare i årskurserna 1–3 dels beskriver elevernas läsmotivation, dels hur de beskriver att de arbetar med skönlitteratur genom digitala verktyg för att utveckla elevernas läsförståelse i ämnet svenska. Som grund till att försöka uppnå syftet finns det två frågeställningar; hur lärarna beskriver elevernas läsmotivation av skönlitteratur i svenskämnet och hur lärarna beskriver att elevernas läsförståelse påverkas av digitala respektive tryckta texter. För att studiens syfte och frågeställningar ska kunna besvaras har kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna 1–3 utförts. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och i socialkonstruktivismen. Resultatet visar på att rätt bok eller bokens genre har en påverkan på elevernas motivation till läsning. Intresse och kunskap inom läsning har en betydelse för elevernas läsförståelse. Resultatet visar däremot att om läsningen sker digitalt eller analogt inte har en större betydelse på hur lärarna uppfattar elevernas läsförståelse eller elevernas motivation till att läsa. Efter resultatet presenteras diskussionsavsnittet, där redogörs diskussioner om metod och resultat samt tankar kring fortsatt forskning.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med läsning i klassrummet samt vilka faktorer lärare anser är betydelsefulla för att främja läslust i undervisningen. I inledningen av arbetet beskrivs läsningens betydelse i skolan samt de bakomliggande orsakerna till varför vi har valt att undersöka ämnet. Frågeställningarna som behandlas i arbetet är följande: Hur arbetar lärare med läsning i klassrummet? Vilka faktorer anser lärare är betydelsefulla för att främja läslust i klassrummet? I metoddelen redogör vi för vårt val av metod vilken är en kvalitativ forskningsmetod där insamlingen av data sker genom semistrukturerade intervjuer. Genom fem utvalda artiklar samt tre kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi lyckats få ökad kunskap kring läslust och hur det kan utvecklas i klassrummet. Vi har sammanställt tidigare forskning vilket inte bara tar upp läsning inom svenskämnet utan är applicerbara på flera olika ämnen och språk vilket gör dem relevanta. I resultatdelen görs en beskrivning av vilka strategier för läsning som lärare använder för att utveckla läslust. Dessa kopplas till det teoretiska perspektivet för inre och yttre motivation, läslust, läsflyt och läsförståelse. Bland flera exempel som tas upp av respondenterna, nämns textbearbetning i samband med läsningen som en väsentlig del i utvecklandet av läslust hos elever. Vidare förklaras vikten av att som lärare, verka som läsande förebild för att föregå med gott exempel i klassrummet. En tanke kring framtida forskning skulle vara att vidare undersöka hur läslust väcks i skolor där tillgång till läsmaterial kan vara begränsat.