From the perspective of self-determination theory this studyexamines whether affective memories of fictional reading and early reading activities have an impact on the reading motivation in lateradolescence. This studyalso highlightsstudentssuggestions on how teachers can enhance reading motivation.We conducted a survey with studentsin upper secondary school. The results showsome correlations between affective memories and motivation. Studentswith negative memories of reading tend to be more amotivated orhave controlled motivationto read, whilst studentswith positive and neutral memories tend to have more autonomous motivation. The studyalso noticed a difference between reading attitudes,whether the reading takes place in school or in the studentsspare time. The students suggestions on how teachers can motivate them to read are mostly related to (1) their own choice of literature and (2) an accessible wide range of literature that appeals to their interests. Many students also wish for their teachers to engage more in their personal reading interests. Our study has shown that reading as an activity is very complex and that teachers have an opportunity to affect the reading motivation,regardless of what memories the students have

Elevers intresse för att läsa är avgörande för hur mycket de läser och hur goda läsförmågor de utvecklar. I Sverige finns en nedåtgående trend bland barn och unga gällande intresset för att läsa och skolan har därför en viktig roll i att främja elevers läslust på alla sätt den kan. Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur skolan kan främja läslusten hos elever i årskurs 7–9. Syftet med studien var att undersöka vad forskning säger om hur undervisningen så väl som skolmiljön kan främja elevers läslust. Data samlades in genom att systematiskt söka efter forskning såväl manuellt som i nationella och internationella databaser. Ett urval av forskning gjordes utifrån på förhand bestämda kriterier som motsvarar studiens syfte. Urvalet resulterade i totalt 13 forskningsstudier som sedan analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet av studien är att forskningen visar en mångsidig bild av hur skolan kan verka för att främja elevers läslust. De faktorer som forskningen främst visar ha potential att gynna elevers läslust har i studien sammanfattats i fyra övergripande teman: läsarens relation till texten, sammanhang för läsning, social miljö och materiell miljö. Till de mest avgörande sakerna som skolan kan göra för att främja elevers läslust hör god tillgång till litteratur och att skolan tillhandahåller läsande förebilder, såväl som att elever får möjlighet och hjälp att välja litteratur efter sina egna intressen, ges tillräcklig tid till läsning och tillfällen att samtala kring det lästa.

Det pågår ständiga diskussioner om barns intresse för läsning, och hur intresset för böcker minskar i takt med stigande ålder. PIRLS-studien diskuteras ofta och visar att nästan en tredjedel av svenska elever inte tycker om läsning. Syftet med studien är att inhämta kunskaper om hur mellanstadielärare utformar läsundervisningen med skönlitteratur och vilka strategier de använder för att främja elevers motivation för läsning. Syftet är också att öka förståelsen för elevers känsla av medbestämmande och i vilken utsträckning lärarens synsätt påverkar elevernas inställning. De ramverk som används i studien är medbestämmandeteorin, Gambrells sju regler, samt Guthrie och Davis sex klassrumspraktiker. I studien har kvalitativa intervjuer med lärare genomförts och enkätundersökningar i de intervjuade lärarnas klasser. Resultatet visade att alla lärare använde fem av studiens 11 strategier som främjar läsmotivation. Resultatet visade även att lärarens egen uppfattning och syn på läsning överensstämmer med elevernas känsla av medbestämmande samt deras inställning till läsning.

Denna studie har som syfte att undersöka vad lärare anser är viktiga aspekter av boksamtal och dess påverkan på elevers läslust. Frågeställningarna som besvaras är: Vad beskriver lärare är viktiga aspekter av boksamtal som de menar påverkar elevernas språkutveckling på olika sätt? och hur beskriver elever att deras läslust påverkas av boksamtal? Inledningsvis presenteras de anledningar som lett till att vi valt att göra denna studie, samt styrdokumentens relation till vårt syfte.  I delen Teoretiska perspektiv tar vi upp olika teoretiska aspekter av boksamtal och läslust, som sociokulturellt perspektivoch stöttning, språk- och textutvecklande samtal, kunskapande samtal, identitetsutvecklande samtal, ”jag undrar”-frågor, matteuseffekten, ikontextorienterad högläsning, mottagarorienterad högläsning, samt inre och yttre motivation. Vidare ger vi en överblick av tidigare forskning som gjorts om hur lärare arbetar med boksamtal, läsmotivation, tillgänglighet och synlighet av skönlitteraturs påverkan på läslust. Vi beskriver även Chambers och den läsande cirkeln. I avsnittet Metod och material beskriver vi varför vi valt att göra intervjuer och samla in elevtexter. Vi redogör även för hur vi gått tillväga med intervjuer och elevtexter, samt hur det sammanställts och sorterats. Vi har intervjuat sju lärare och tagit del av 84 elevtexter. Vi presenterar också hur vi har förhållit oss till forskningsetiska principer i vår undersökning. I resultatet presenteras och analyseras det material vi samlat in utifrån de teoretiska perspektiv som är grunden för studien. Resultatet har visat vad lärare beskriver som flera olika aspekter för boksamtal som är viktiga för elevernas språkutveckling. Bland dessa nämns ordförråd och uttryck, arbetet med högläsning, vilka frågor som behandlas och lärarens stöttning. Resultatet har även visat att många elever anser att de blir mer intresserade av att läsa då de diskuterar böcker. Lärarna har beskrivit lärarens engagemang, böckers synlighet samt läsande förebilder som viktigt för att utveckla elevers läslust. Slutligen dras slutsatser och en diskussion förs om dess relation till tidigare forskning. Vi diskuterar även hur studien kunde utförts annorlunda, vad vi har med oss i vår lärarprofession, samt ger förslag på vad vi anser som intressant vidare forskning.

The purpose of this study is about finding out different teachers’ perspectives on enhancingtheir students reading motivation. A further purpose is to try and find out if these teachersbelieve that there are any differences between boys’ and girls’ desire to read. In order toresearch these questions, eight different middle school teachers have been interviewed. Reading motivation is an important part of the Swedish school system, especially in thesubject of the Swedish language. In this study we find out that multimodal texts are a goodmethod of enhancing students’ reading motivation. Other useful methods of improvingreading motivation were, book discussions, discussing the purpose of reading and also lettingthe students read in pairs or in small groups. The results of this study also showed that most of the interviewed teachers believe that girlstend to be more motivated to read than boys. The student’s personality was also a possiblefactor their attitude towards reading. Therefore, my conclusion is that even if girls tend to be more motivated than boys, it’simportant to look at every student as different individual, regardless of gender.

Med allt färre läsande ungdomar, och läsfrämjande insatser från regeringen till följd av detta, är det relevant att undersöka vad som kan öka elevernas engagemang i läsning inom svenskämnet. Tidigare forskning har visat att elever vill kunna identifiera sig med karaktärer och att verken ska vara personligt relevanta för att öka läsmotivationen. Samtidigt visar den att skolläsningen varken är motiverande eller utvecklande, till skillnad från fritidsläsningen. Syftet med undersökningen är att nå kunskap om en utvald grupp gymnasieelevers identifikation med karaktärer och engagemang i skönlitteratur inom svenskämnet. Studien synliggör mönster som gynnar elevers engagemang i läsning av, och arbete med, skönlitteratur. Studien analyserar en enkätundersökning bland 57 elever i årskurs 2 och 3 på gymnasiet. Den använder teoretiska utgångspunkter i form av identifikation och läsengagemang. Studiens resultat visar att de viktigaste faktorerna för elevernas identifikation med karaktärer inom skönlitteratur i skolan är att de har samma kön och egenskaper som eleverna. Det visar även att eleverna upplever engagemang i skönlitteratur om de får tid till läsning under lektionstid samt själva får välja böcker. Elever som läser mer sällan än en gång i månaden prioriterar att få välja böcker i högre utsträckning än de som läser oftare. Slutsatsen är att det förutsätter att läraren ger möjlighet för eleverna att välja böcker i stället för att läraren gör det, samt att lektionerna kan läggas på läsning. I de fall där eleverna inte väljer böcker själva behöver läraren utifrån sin kännedom om eleverna välja böcker som matchar elevernas kön och egenskaper.

I vårt samhälle har behovet av att kunna tillgodose sig text ökat drastiskt i och med globaliseringen och den växande teknologin. Mot ovanstående har skolan och utbildningen ökat sina krav på hur elever idag ska kunna möta och hantera en allt större genre av texter som skönlitterär, fakta, beskrivande, argumenterande, utredande och så vidare. Att tillägna sig en god läsförmåga är således viktigt för såväl akademiska resultat som att kunna vara en aktiv medborgare i samhället. Dock visar internationella undersökningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) att svenska elever har väldigt lite motivation till att läsa. Detta väckte frågan om vilka faktorer som kan bidra till läsmotivation. Faktorer menar vi är val lärare kan göra för att utforma sin undervisning på ett sätt som gagnar ändamålet, i detta specifika fall till att skapa läsmotivation. Utifrån frågeställningen “Vilka faktorer kan bidra till läsmotivation hos elever i årskurs fyra till sex?”, gjordes en systematisk databassökning som resulterade i fem forskningsartiklar som vidare kompletterades med tre manuellt framsökta artiklar samt två manuellt funna avhandlingar. Resultatet visade på åtta faktorer som var av extra vikt för att kunna motivera eleverna till att läsa. Den starkaste faktorn var autonomi, det vill säga att eleverna får vara med att bestämma vad de ska läsa och hur de sedan ska arbeta med texten. Vidare visade slutresultatet av forskningsöversikten att socialt samspel, tillgång och utbud av böcker, rätt nivå på texter och stöttande feedback från lärare var viktiga faktorer. De sista två utmärkande faktorerna var elevnära texter, vilket betyder att texterna kopplar till elevernas liv och intressen. Slutligen är frekvensen en bärande faktor då den syftar till hur ofta eleverna får möjlighet att läsa.

The aim of this thesis is to gain knowledge and examine how preschool teachers describe their experience of reading promotion and literacy linked to conditions and obstacles in their daily work. The research is founded on qualitative semi-structured interviews with five preschool teachers in Sweden. Linda B. Gambrell´s “Seven rules of engagement” (2011) about reading motivation and the concepts of Frances Hultgren´s “reading environment” (2016) are the tools to analyze the different methods and approaches that preschool teachers use in their work to promote reading. The results show that all of the preschool teachers that participated in this study are much aware of the importance of reading environment to make children find reading fun and interesting.The concept of reading promoting is shown by both physical and concrete methods but also in an open attitude against other reading materials than traditional children´s books. The children´s interest and joy are in focus of the reading experience. Interaction and interplay are important ways in their way of using books and text. They also put much effort to influence the parents in reading to the children at home. The results also show that the differences between the preschools´ conditions based on the number of children in the group, lack of planning time for the preschool teachers and other structural causes. In order to achieve reading promotion for all children, the preschool needs to become more equal.

The aim of this thesis is to gain knowledge and examine how preschool teachers describe their experience of reading promotion and literacy linked to conditions and obstacles in their daily work. The research is founded on qualitative semi-structured interviews with five preschool teachers in Sweden. Linda B. Gambrell´s “Seven rules of engagement” (2011) about reading motivation and the concepts of Frances Hultgren´s “reading environment” (2016) are the tools to analyze the different methods and approaches that preschool teachers use in their work to promote reading. The results show that all of the preschool teachers that participated in this study are much aware of the importance of reading environment to make children find reading fun and interesting. The concept of reading promoting is shown by both physical and concrete methods but also in an open attitude against other reading materials than traditional children´s books. The children´s interest and joy are in focus of the reading experience. Interaction and interplay are important ways in their way of using books and text. They also put much effort to influence the parents in reading to the children at home. The results also show that the differences between the preschools´ conditions based on the number of children in the group, lack of planning time for the preschool teachers and other structural causes. In order to achieve reading promotion for all children, the preschool needs to become more equal.

Synen på seriemediet har förändrats i takt med att grafiska noveller får allt högre status tack vare avantgardiska serier som recenseras i kultursidorna och vinner tunga litteraturpriser. Som entusiastiska serieläsare växte idén om serier som klassrumsmaterial fram och det är vad denna kunskapsöversikt ämnar besvara utifrån frågeställningen: Hur kan seriemediet som klassrumsmaterial bidra med i utvecklingen av litteracitet och motivation för läsning? Kunskapsöversikten bygger på artiklar hittade i ett flertal olika databaser, och resultatet visar på att seriemediet har stora möjligheter som klassrumsmaterial. Seriemediet är ett användbart medium i elevers utveckling av litteracitet, dock pekar forskningen på att läsning av bild och text kombinerat kräver utökad undervisning i en litteracitet som skiljer sig från den som används vid läsning av typografiska texter. Detta skapar också ett behov av att utbilda yrkesverksamma samt lärarstudenter i nya multimodala medier. Vidare kan seriemediet leda till ökad motivation för läsning hos elever, speciellt när möjligheten att välja själv finns. Det är inte vår tanke att seriemediet ska ersätta den traditionella litteraturen utan i stället ses som ett likvärdigt alternativ som kan kombineras med typografiska texter för att skapa lika förutsättningar för alla elever oavsett nivå.