Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om läsmotivation hos högstadieelever i lässvårigheter ur ett elev- och lärarperspektiv. Med en kvalitativ ansats i form av semi-strukturerade forskningsintervjuer undersöktes vilka faktorer som elever och lärare uppfattade som främjande för läsmotivation. Dessutom undersöktes lärares upplevelser av hur de uppmärksammade elever i lässvårigheter, samt vilken ledning, stimulans och extra anpassningar som de upplevde stöttande. Forskningen som låg till grund för denna studie lyfte fram flera motivationshöjande faktorer; hemmet som förebild, tidig lästräning, stärka elevernas självförtroende i läsning, undervisa om lässtrategier, berika ordförrådet, använda intresseväckande texter, valfrihet, att arbeta med strukturerade textsamtal, samt att främja goda relationer i klassrummet. Denna studie hade en fenomenologisk inriktning som studerar människors livsvärldar och ser det unika i var och ens upplevelser. De teoretiska utgångspunkterna var self-determination theory, självbestämmandeteorin (SDT), och self-efficacy. Inom SDT är inre motivation viktig och dess samspel med den yttre motivationen. För ett välbefinnande behövs enligt SDT autonomi, kompetens och samhörighet. Self-efficacy handlar om individens tro på sin egen förmåga att utföra uppgifter och denna tilltro har betydelse för skapandet av motivation. Sex högstadieelever i lässvårigheter och åtta högstadielärare med olika ämneskombinationer deltog i studien. Analysmetoden som användes var konventionell innehållsanalys och elevernas och lärarnas upplevelser kategoriserades med hjälp av denna. Resultatet visade att de faktorer som lyftes fram i den tidigare forskningen sammanföll med det elever och lärare berättade. Det som var specifikt för eleverna var vikten av lästräning och synlig läsutveckling, arbetsro, framtidsplaner, samt att lärare frågade vad som funkade för eleverna. De åtta lärarna upplevde att det var lätt att uppmärksamma elever i svårigheter. Elever behöver ha tillgång till inläst material, uppleva samhörighet i klassrummet och att lärare bemöter dem med arbetssätt anpassade för deras olika behov. Våra slutsatser är att elever i svårigheter är unika individer och därför måste lärare samtala med var och en för att förstå vad de behöver för att utvecklas så mycket som möjligt. Lärare behöver tänka extra på elever i lässvårigheter redan när de planerar sin undervisning. För ökad läsmotivation behövs en tidig och positiv läsutveckling så elever inte hamnar i lässvårigheter.

<p>This essay, called <em>Motivation and reading comprehension</em>, is a study of the correlation between the motivation to read and the reading comprehension of Swedish students in their final year of school before university level, meaning that they are eighteen or nineteen years old, sometimes more.</p><p>The relation between the identity of the individual and the learning process has been a matter of scientific interest for some time, and this essay works in that tradition by investigating the connection between how pupils regard reading and how well developed their ability to decode text is.</p><p>The reading comprehension is measured through a test that consists of a text from the Swedish epic by Vilhelm Moberg, <em>Invandrarna</em>,<strong> </strong>where the reader at certain intervals throughout the text is asked to<strong> </strong>mark the correct word from a choice of three. This test has been used and evaluated extensively by Per Fröjd, who has found that the results are reliable and useful.</p><p>To measure the motivation to read I’ve constructed a survey to be answered before taking the reading test. It focuses on three different parts of reading motivation that are noted as the most important ones by Ivar Bråten. These are the feeling of joy and interest for reading, the goal to acquire knowledge of a specific subject, and the expectations that you have on yourself as a reader.</p><p>Results show a weak or non-existent correlation between the two factors for the whole of the subjects, but once those who have a first language other than Swedish are removed the correlation becomes significant. There does not appear to be any difference based on gender, at least none that can be divined from these results.</p><p>The analysis does not give any reason to question previous research, and together with earlier studies of compulsory school this means that we can assume that the relation between motivation and reading comprehension is relevant throughout all the stages of schooling.</p><p>Regarding further studies a possible fruitful area of inquiry could be the significance of motivation for the students who are studying at a different language than their first.</p>

Föreliggande studie har syftat till att undersöka möjliga effekter som intensivlästräning kan ge fem elever som ännu inte knäckt läskoden. Dessa elever har fått delta i ett läsprojekt som inneburit intensivlästräning 30 minuter om dagen i fyra veckor. Undervisningen har baserats på en kombination av ordförståelse, fonologisk lästräning och förståelseinriktade metoder. Stort fokus har även legat på att motivera och höja elevernas självförtroende. En kontrollgrupp har använts och skillnader i kunskapsutveckling och läsmotivation har kunnat påvisas mellan de båda grupperna efter studiens avslut. Resultatet av studien visar att elevernas kunskapsnivå, som väntat, har ökat under de fyra veckorna de deltagit i projektet. Det visar samtidigt att deras inställning gentemot läsning som aktivitet har förändrats. Efter avslutat projekt har samtliga en mer positiv attityd mot läsning jämfört med tidigare. Studien bidrar till en ökad förståelse av det nära sambandet mellan kunskap och motivation. Det blir tydligt hur viktigt det är att som lärare ha kunskap om detta samband för att på bästa sätt skapa en balans mellan undervisning som utmanar och undervisning som bekräftar. Med en ökad läsförmåga kommer ofta en ökad läsmotivation och de båda kompletterar varandra. / <p>Svenska</p>

We cannot say for sure that competitions in theoretical subjects has increased in Swedish schools. However, Swedish educators testify that the number of competitions in school has increased in recent years. Läsloppet is a reading competition aimed at third-graders, and is carried out in cooperation between the municipal library and the schools in a municipality in the southern parts of Stockholm. This case study examined how a third grade teacher reason about participation in this reading competition and how her class work with literature reading during the competition. Through a survey it also examined her students’ thoughts on reading in general and on participating in Läsloppet. Within the theoretical frame of Aidan Chambers theories of reading environment and “the reading circle”, combined with various aspects on motivation, the purpose of this paper was to examine how Läsloppet could serve as a reading promotion tool, and what participating in a reading contest could mean for students’ motivation to read. The questions used to answer this was: How can participating in Läsloppet be described based on the concept reading environment and various aspects of reading motivation? How does the teacher describe the participation in Läsloppet from an educational perspective? How do the students experience reading in school and the participating in Läsloppet? Results showed that students with motivation in reading benefits the most by participating in the reading competition. Students with low or no interest in reading seems to show low interest in reading even after participating in the contest. From an educational perspective the competition had some positive effects in creating a good reading environment for the class participating in this study.

Läsning är en basfärdighet, avgörande för hur elever klarar sig både i skolan och i samhället. Tidigare forskning visar ett starkt samband mellan läsmotivation och läsförmåga. Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka faktorer i skolans lärandemiljö som stärker elevernas läsmotivation, med inriktning på de faktorer som läraren själv kan påverka i klassrumsmiljön i grundskolans tidiga år.  För att besvara denna fråga har systematiska sökningar genomförts i databaser, vilket resulterat i tio studier som valts efter en noggrann kvalitets- och relevansgranskning. Utifrån dessa forskningsresultat har sex faktorer som läraren kan påverka i lärandemiljön kunnat urskiljas som framgångsrika för att stärka läsmotivationen: den fysiska miljön, lärarens val av läsmaterial, samtal om böcker i dialog med eleverna, läraren som vägledare, kreativ bearbetning samt möjlighet till egna val. De generella slutsatser som dras är att inre läsmotivation uppstår i en lärandemiljö där elevers behov av självständighet, samhörighet och känsla av kompetens blir tillfredsställda i läsundervisningen och att lärare själva kan påverka lärandemiljön i den riktningen genom de faktorer som resultatet visar. Avslutningsvis diskuteras hur dessa slutsatser relaterar till undervisningspraktiken i dagens svenska skola och förslag på vidare forskning ges.

Det här är en kvalitativ och kvantitativ studie med syfte att undersöka läsmotivationen under sommarlovet hos elever i årskurs 3 samt även undersöka om det är några skillnader beroende på vilket kön eleven har. Studien undersöker detta med hjälp av enkäter 74 elevers läsning under sommarlovet och deras allmänna inställning till läsning. Av dessa 74 elever intervjuades 15 elever om deras läsvanor och vad som händer när de läser. Enkäterna visade att fler flickorna har en bättre inställning till läsning jämfört med pojkarnas inställning. Det visade sig även att elevernas val av genrer varierade mellan de olika könen. Utifrån intervjuerna framkom det att fler av flickorna som var intresserade av böcker och att nästan alla av flickorna hade någon vuxen som läste för dem jämfört med pojkarna där hälften svarade att någon förälder kunde läsa för dem ibland. Det resultat som framkommit har analyserats genom tidigare forskning men även utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom det finns åsikter att eleverna lär sig genom samspel med andra och genom att använda sig av språkliga redskap för att lära sig. / <p>Godkänt datum 2019-06-17</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever att de arbetar för att öka elevernas läsmotivation. Detta har undersökts utifrån följande två frågeställningar:   • Vilka faktorer upplever gymnasielärare är viktiga att ta hänsyn till för att öka eleverna läsmotivation gällande skönlitterär läsning?  • Vilka strategier eller metoder upplever svensklärarna öka elevers läsmotivation?  Undersökningen har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. En analys av datamaterialet har sedan genomförts för att finna olika teman hos respondenternas utsagor. Resultatet har visat på att viktiga faktorer för att öka läsmotivationen hos eleverna har utgått från klassrumsmiljön, urvalet av texter men även tillgängligheten av texterna. Vidare har även en del strategier funnits som respondenternas anser öka elevernas läsmotivation. Dessa strategier har varit högläsning, lässtrategier, diskussioner och prov. Slutsatserna som kan dras efter denna studies utförande är att de mest framgångsrika strategierna för att öka läsmotivationen hos eleverna har varit de där det sociala samspelet varit framträdande. Även elevernas stora behov av stöd av lärarna har varit relevant.

Studiens syfte var att undersöka om och hur pedagoger upplevde vilka effekter läshundar hade på elevers motivation för läsning i lågstadiet. Syftet var dessutom att ta reda på vilka sätt dessa pedagoger uppfattade effekterna. Läshundar ska hjälpa elever att utveckla sin läsning och bidra till elevers motivation till att läsa. Eleverna läser högt för läshunden och hunden finns där för att uppmuntra eleverna till lärande. Tidigare forskning (Friedmann, Katcher, Thomas, Lynch &amp; Messent, 1983, s. 461) visade att hundar kunde påverka människan genom att dämpa stress och ångest.Som metod tillämpades en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger. Då den tidigare forskningen i Sverige var begränsad och antalet personer med koppling till läshundar var få, resulterade det i fyra deltagare i studien. Under utförandet av studien pågick även virusutbrottet Covid-19, vilket försvårade urvalet av deltagare.Med fokus på intrinsic motivation, som är en del av teorin SDT (self determination theory), (Deci, Ryan, 2000, s. 69) och läsmotivation (Bråten, 2008, s.75) applicerades två motivationsteorier för att analysera resultatet. Med hjälp av definitioner på dessa begrepp behandlades resultatet utifrån dessa teorier.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att läshundar påverkade elevers motivation för läsning. Detta synliggjordes genom att eleverna blev engagerade, nyfikna och kände en glädje till att läsa för hunden. Pedagogerna upplevde att elevernas mående, beteende och inställning till läsning hade förbättrats. Dessutom upplevde pedagogerna att läshundenhjälpte eleverna att göra framsteg i sin läsutveckling med hjälp av deras inre motivation.Resultatet i denna studie pekar på att läshundar ökar elevers motivation för att läsa. Studien visade även att det behövs mer forskning för att göra resultatet generaliserbart. Detta på grund av att denna studie har gjorts i en begränsad omfattning. I likhet med tidigare forskning visade pedagogernas intervjusvar att det finns en tydlig uppfattning om att läshundar kan fungera som ett hjälpande verktyg i skolan.Författarna av denna uppsats ansvarar för olika delar av studien. Lina Fransson ansvarar för analysen av intervjusvaren från pedagog a och b, samt kapitel 6: Metod. Tilda Nordenholm ansvarar för analysen av intervjusvaren från pedagog c och d, samt kapitel 3: Tidigare forskning. De andra delarna av uppsatsen har författarna ett gemensamt ansvar över.

Reading instruction, reading comprehension, reading strategies, reading motivation,

En stor del av kommunikationen i vårt samhälle sker igenom skriftspråk, så som böcker och andra texter. Läsförmåga är nödvändig för att ta del av skriftspråket. Läsutvecklingen är komplex och lärares stöttning i den är viktig, dessutom är intresse för litteratur och dess innehåll en viktig komponent för läsutveckling. Läsintresset ska stimuleras av lärare i skolan, men det kan vara utmanande att väcka och utveckla läsmotivationen hos olika elever. Denna studie avser därför ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta läsfrämjande i sin undervisning. Syftet med studien är att utifrån lärares beskrivningar undersöka hur de arbetar för att stimulera och skapa läsmotivation hos elever. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: • Vilka läsaktiviteter beskriver lärare att de använder för att motivera elever att läsa? • Vilka faktorer beskriver lärare påverkar elevers läsmotivation? I studien användes en kvalitativ metod som innefattade semistrukturerade intervjuer med sex f-3-lärare. Deltagare till studien valdes utifrån ett kriteriestyrt urval och undersökningen innebar analyser av de sex utvalda deltagarnas utsagor. Studien har det sociokulturella perspektivet som ramverk. Studiens resultat visar att lärare har en viktig roll som inspiratörer för läsning. Bland annat genom att vara läsande förebilder, men också för att modellera läsning och stötta elever i att välja böcker som både är intressanta och lagom svåra. Bokpresentationer, högläsning och textsamtal skapar intresse och motivation inför elevers enskilda läsning, dessutom framkom elevers egen delaktighet som en viktig faktor för läsmotivation. / A large part of the communication in our society takes place through written language, such as books and other texts. To be able to take part in these, the ability to read is necessary. However, the development of reading is complex, and the support of teachers is important. In addition, interest in literature and its content is an important component of the development of reading. Reading interest should be stimulated by teachers at school, but it can be challenging to awaken and develop the desire to read depending on the students. Therefore, this study intends to provide a knowledge contribution on how teachers can work to promote reading in their teaching. The purpose of the study is to investigate, based on teachers' descriptions, how they work to stimulate students reading motivation. To answer the purpose, the following questions were used:  • What reading activities do teachers describe that they use in order to motivate students to read? • What factors do teachers describe that affects students' reading motivation? The study used a qualitative method that included semi-structured interviews with six Primary School teachers. Participants for the study were selected based on a criteria-driven sample and the survey involved analyses of the six selected participants' statements. The study has a sociocultural perspective. The results of the study show that teachers have an important role as inspirers for reading. For example, by being Role models as readers, but also modelling reading and support students in choosing books that are both interesting and moderately difficult. Book presentations, reading aloud and text conversations create interest and motivation for students' reading. In addition, students' participation emerged as an important factor for reading engagement.