Med min studie ville jag vinna ny kunskap om speciallärarnas och specialpedagogernas yrkesroller på två olika skolor, samt att beskriva hur deras praktik ser ut. Jag valde att intervjua tre speciallärare, tre specialpedagoger och tre från skolledningen från två olika skolor, en grundskola och ett gymnasium. Min bakgrund handlar om specialundervisningens historia och utbildning för att få en förståelse för hur skolan var för speciallärare och specialpedagoger men också vilken yrkesroll och funktion de har idag. Vikten av inkludering, lågaffektivt bemötande, förändringsarbete och ledarskap för en speciallärare eller en specialpedagog ingår också. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av en hermeneutisk forskningsansats och mot typiska aspekter som kännetecknar de specialpedagogiska perspektiven. De tolkningsverktyg som jag valt att använda mig av är kompensatoriskt perspektiv, relationellt perspektiv och sociokulturella perspektivet. I mitt resultat kommer jag fram till att speciallärare arbetar som speciallärare men utför en del specialpedagogiska uppgifter. Två av specialpedagogerna arbetar lika ofta som speciallärare. Ett problem är att skolledningen inte har nog kunskap om vad det är för skillnad mellan en speciallärare och en specialpedagog. Ett annat problem är att lärare inte låter speciallärare eller specialpedagoger handleda dem.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagogerna beskrev att de använde lågaffektivt bemötande på förskolan. Syftet var vidare att synliggöra i vilka situationer de använde strategin i arbetet med barn som har problemskapande beteende. Vi använde en kvalitativ metod för att besvara våra forskningsfrågor och intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet i studien visade att pedagogerna som deltagit i studien uttryckte att de medvetet arbetade utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt, både med barn som har problemskapande beteende, men även generellt i hela barngruppen. De använde liknande strategier och anpassade strategierna efter barnens individuella behov och förutsättningar. Pedagogerna anklagade inte barnen för att vara problematiska, utan poängterade att det var förskolans miljö och undervisning som behövde utvecklas. Pedagogerna utgick från det relationella perspektivet i sitt arbete med lågaffektivt bemötande och lade stor vikt vid att relationen till barnen skulle vara gynnsamma för båda parter. Pedagogerna synliggjorde problemen som uppkom genom att koppla dem till miljö och organisation, och beskrev att kritisk granskning av professionen och verksamheten var central, för att undervisningen skulle kunna utvecklas på bästa sätt. Pedagogerna betonade även att det var grundläggande att barn inte fick skuldbeläggas och att de borde bemötas där de var, utifrån deras enskilda kompetenser och behov.

Lågaffektivt bemötande är en metod som används för att handskas med situationer som kan uppfattas som problematiska och problemskapande. I följande studie får läsaren ta del av en litteraturgranskning om framställningen av begreppet lågaffektivt bemötande. I studien beskrivs innebörden av lågaffektivt bemötande samt forskning och metoderna bakom begreppet. Studiens syfte är att undersöka lågaffektivt bemötande i relation till förskolans läroplan och skildringen av barn. Detta med avstamp i den relationella pedagogiken, individperspektivet samt det kategoriska perspektivet. Den litteratur som analyserats och som ligger som underlag för denna studie är läroböcker som samtliga behandlar ämnet lågaffektivt bemötande. Studien bestå av en kvalitativ analys på innehållet i litteraturen och en induktiv ansats har brukats för genomförandet av analysen. Resultatet visar på tre generella teman i den utvalda litteraturen, vilket mynnade ut i förskollärarnas ansvar, framställning av lågaffektivt bemötande samt framställning av barn. Slutsatserna visar att barn skildras utifrån utvecklingsstadier och som sårbara och beroende av vuxna, personalens gedigna ansvar i förskolan samt strävan att presentera lågaffektivt bemötande som en allt-i-allo metod som är färdig att föra över till många olika verksamheter och sammanhang.

Syftet med denna studie är att  undersöka förskollärares uppfattning om vad förhållningssättet lågaffektivt bemötande innebär och hur det praktiseras i förskolan samt förskoleklass. Vidare syftar denna studie till att undersöka om och hur förskollärare upplever att det lågaffektiva bemötandet tenderar att inverka på barns möjlighet till inflytande. Teoretisk utgångspunkt för denna studie har varit relationell makt varpå datainsamlingsmetod utgörs av kvalitativa intervjuer. I studien har fem informanter deltagit varpå alla arbetar med lågaffektivt bemötande i förskolan samt i förskoleklass. I resultatet framgår att lågaffektivt bemötande är ett förebyggande förhållningssätt genom att pedagoger tvingas att vara lyhörda för barnets behov och förutsättningar, vilket kräver anpassningar i lärmiljön. Resultatet visar även på att miljön utgör en central aspekt i att barn genom god självkontroll ges möjligheter till inflytande över sin vardag och utbildning.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares förståelse av sitt ledarskap i relation till konflikter, med ett fokus på det lågaffektiva bemötandet. Arbetet syftar mer specifikt till att skapa förståelse för hur förskollärarna anser att konflikter uppstår mellan vuxen och barn i förskolan samt hur de väljer att hantera det. Förskollärarnas beskrivna förståelse ställs i relation till forskning om ledarskapsstilar med särskilt betoning på det lågaffektiva bemötandet. I studien har sju förskollärare intervjuats och dessa bor utspritt i Sverige och har olika yrkeserfarenheter. De teoretiska utgångspunkterna är tre specialpedagogiska perspektiv, dessa är det kompensatoriska och det kritiska samt dilemmaperspektivet. Andra ledarskapsstilar som diskuteras i detta arbete är det auktoritära, empatiska demokratiska, undvikande, växlande samt det lågaffektiva. Resultat visar att ledarskap till stor del handlar om att förekomma konfliktsituationer som ligger i linje med det lågaffektiva och det kritiska perspektivet. Det som är av vikt är att skapa lockande aktiviteter, få barn att följa självmant, ligga steget före och att involvera barnen i situationer där det finns en konflikt mellan den vuxne och barnet. I ledarskapet finns det en makt att förhålla sig till visar resultatet, vilket i sig kan leda till konflikter och hanteras på olika sätt. Förskollärarna gav uttryck för det kompensatoriska och kritiska perspektivet i studien. Samtliga förskollärare talar om betydelsen av att individanpassa sitt ledarskap och hur de bemöter konflikter. En av förskollärarna frågar sig hur pass mycket hen ska anpassa sitt ledarskap till individen och i det synliggörs dilemmaperspektivet. Pågående konflikter hanteras lågaffektivt genom ett lugn i syfte att inte förvärra situationer av ett flertal av förskollärarna. Samtliga förskollärare i studien hade en uppfattning om vad lågaffektivt bemötande är, men de var inte entydigt positiva till det. Det lågaffektiva ledarskapet utgår enligt förskollärarnas svar från det empatiska och demokratiska ledarskapet. Fördelar som förskollärarna ser med lågaffektivt bemötande är goda relationer och ömsesidig respekt. Ett flertal förskollärare menar att det lågaffektiva bemötandet bekräftar den barnsyn och arbetssätt de eftersträvar att arbeta efter i förskolan. Nackdelar är att kollegor har svårt att förstå deras bemötande i konflikter och att ledarskapet till viss del kräver mer tid av förskollärarna. Tidsbrist och stress i yrket gör det svårt för förskollärarna att arbeta lågaffektivt. Det leder vidare till att det auktoritära ofta träder fram hos förskollärarna när de finner tiden knapp och stressfylld.

Studiens syfte var synliggöra pedagogers upplevelser, tankar och känslor kring grundskoleelevers problemskapande beteenden. Frågeställningar var: Hur upplever pedagogerna problemskapande beteende? Hur tänker pedagogerna om strategier samt bemötande av sådant beteende? Åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i grundskolan genomfördes, transkriberades och analyserades. Studiens resultat visar att pedagogerna arbetar med problemskapande beteende på grupp-, individ- och organisationsnivå. Pedagogernas kunskap och kompetens samt egna värderingar, attityder och intressen är av betydelse för att handskas med dessa beteenden. Resultaten visar också att pedagogerna anser att det är viktigt att alla elever får goda förutsättningar för att utvecklas oavsett om det ibland uppstår kritiska situationerna som i skolvardagen som kan tyckas utgöra hinder lärande och utveckling. Pedagogerna betonade även betydelsen av dels att arbeta förebyggande (med metoder leder till att problemskapande beteenden minskar) dels att använda lågaffektivt bemötande (ett förhållningssätt och en metod) när det behövs. Med rätt förutsättningar och rätt metoder blir det lättare för eleven att nå sina mål.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om lågaffektivt bemötande i fritidshemmet. Hur uppfattar fritidslärarna att arbeta med ett lågaffektivt bemötande i fritidshemmet? Vilka möjligheter och utmaningar finns enligt fritidslärarna med lågaffektivt bemötande? Studien bygger på kvalitativ metod och har sin grund i semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. För att få med fler fritidslärares uppfattningar om metoden tillämpades även ett frågeformulär. Intervjuerna och frågeformuläret genomfördes med fem fritidslärare som är verksamma i fyra olika kommuner. Urvalet skedde genom ett godtyckligt urval med två urvalskriterier att respondenten måste vara utbildad lärare i fritidshem eller inneha en utbildning som anses likvärdig och att hen måste arbeta eller ha arbetat med metoden lågaffektivt bemötande. I resultatet framkommer det att fritidslärare som använder sig utav metoden upplever metoden som en bidragande faktor till en bra stämning i gruppen. Fritidslärarna är eniga om att metoden har varit bra när det gäller att bygga relationer till eleverna. Metoden har varit ett stöd i att möta eleverna där de är. Resultatet lyfter även vikten av en samsyn i arbetslaget och att det finns möjlighet för vägledning i användandet i metoden. Vidare trycker fritidslärarna på betydelsen av fortbildning och vidare forskning i användandet av metoden i skola och fritidshem.

Behavioral problems are something that always have existed, and it can be students expressing themselves inappropriately to students fighting and causing harm to other students. (Green 2016; Hejskov Elvén 2014).  Six qualitative interviews with PE teachers in Western Sweden were made to find out how they choose to deal with behavioral problems, if they are using low arousal approach and to see if they choose to deal differently with the students in their other teaching subject then in PE.  All six respondents were PE teachers that I knew and had some kind of previous contact with. There were two male participants and four females.The theory linked to the study is KASAM and the study is linked to the three words manageability, comprehensibility and meaningfulness.  The results of the study showed that PE teachers used low arousal approach but only on certain occasions. All the teachers also felt that the theory only worked sometimes. The men also described they felt more afraid that students would be out-going in PE then in their other teaching subject. The result of this study is saying something else then previous research on low arousal approach have shown

Det finns lite forskning kring personalens upplevelse av att använda metoden lågaffektivt bemötande där personalens uppfattning och beteende spelar en central roll i användandet av denna metod. Metoden används främst i arbetet för att bemöta problemskapande beteende varav personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är de som löper större risk för uppvisande av denna typ av beteende. Syftet med vår studie är att undersöka personalens upplevelse av att använda metoden lågaffektivt bemötande i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Semistrukturerade intervjuer har utförts med sju informanter som använder lågaffektivt bemötande och arbetar i boende- och skolverksamheter som riktar sig till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visar att personliga egenskaper är en central del i att kunna använda lågaffektivt bemötande. Detta är intressant då vi även funnit ett behov av att träna sig i metoden och få mer tid för reflektion för att bli bättre i att använda metoden. Reflektionen i sig har också stor betydelse för personalen ur ett terapeutiskt syfte där kollegor sinsemellan stödjer varandra efter uppkomna situationer samt ger feedback. Resultatet visar även att det förekommer otydligheter angående om det finns krav från högre chefer att använda lågaffektivt bemötande i verksamheterna, men som inte ansågs påverka den trygghet personalen upplevde i att använda metoden. Vi fann också relationen mellan personal och brukare som en viktig del i användandet av metoden. Nyckelord: Dramaturgiskt perspektiv, emotionsteorin, lågaffektivt bemötande, metod, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, personal, personliga egenskaper, personalstöd, problemskapande beteende, socialt arbete, verksamhetskrav / There is little research on the staff's experience of using the low arousal approach, of which the staff's perception and behavior play a central role in the use of this method. The method is mainly used in the work to deal with challenging behavior of which persons with neuropsychiatric disabilities are those who are at greater risk of exhibiting this type of behavior.The purpose of our study is to investigate the staff's experience of using the method of low arousal approach in the work with people with neuropsychiatric disabilities. Semi-structured interviews have been conducted with seven informants who use low arousal approach and work in housing and school activities aimed at people with neuropsychiatric disabilities.The result shows that personal qualities are a central part of being able to use low arousal approach. This is interesting as we also found a need to train in using the method and get more time for reflection to become better at the method. The reflection in itself also has great significance for the staff from a therapeutic purpose where colleagues support each other after emerging situations and provide feedback. The results also show that there are uncertainties as to whether there are requirements from senior managers to use low arousal approach in the operations, but which were not considered to affect the confidence the staff experienced in using the method. We also found the relationship between the staff and the client as an important part in practicing the method. Keywords: Business requirements, dramaturgical perspective, challenging behavior, emotion theory, low arousal approach, method, neuropsychiatric disability, personal qualities, social work, staff, staff support

Petersson, Maria (2019). Tydliggörande pedagogik och individuella anpassningar- en fallstudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAtt få kunskap om det pedagogiska arbetssättet tydliggörande pedagogik, som är utarbetat för att passa elever med autism eller ASD (Autism Spectrum Disorder) och hur det sedan skulle kunna användas i svensk grundskola. Och vilka anpassningar i den fysiska miljön som skulle kunna användas i grundskola för eleverna med ASD eller liknande funktionsvariation skull kunna få en verksamhet som fungerar bättre för dem.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att utforska vilka pedagogiska arbetssätt som personalen på en specialiserad skola för elever med autism (ASD) använder för att eleverna ska uppleva sin skolgång som meningsfull, begriplig och hanterbar. Och vidare undersöka om det kollegiala lärande underlättar arbetet med de pedagogiska arbetssätten.Frågeställningar •Vilka pedagogiska arbetssätt använder skolan för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna?•Hur är den fysiska miljön anpassad?•Hur ser det kollegiala lärandet ut?TeoriI studien används Antonovskys teori om det salutogena perspektivet (Antonovsky, 2005). Då det salutogena perspektivet också ligger till grund för KASAM (Känsla Av SAMmanhang). De tre komponenterna som KASAM bygger på är gemensamma för den tydliggörande pedagogiken. Som specialpedagogisk teori används kategorisk och relationellt perspektiv och dilemmaperspektivet (Ahlberg, 2013; Nilholm, 2005)MetodValet av metoden för denna studie är en fallstudie med intervju som huvudmetod, men även dokumentstudier och observation av den fysiska miljön har gjorts. ResultatResultatet av denna studie visar att den tydliggörande pedagogiken är det pedagogiska arbetssätt som framför allt används för att göra Fallstudieskolan verksamhet tydlig och begriplig för elever med autism eller ASD. Studien visar också att det finns flera anpassningar i den fysiska miljön som kan behöva göras för att miljön ska vara hanterbar för eleverna. Det kollegiala lärandet mellan lärarna är av stor betydelse för arbetssättet.Specialpedagogiska implikationerSom specialpedagog är det viktigt att stödja lärarna i arbetet med att anpassa lärmiljön på en skola för att verksamheten ska fungera optimalt för alla elever. Med kunskapen om den tydliggörande pedagogiken så har specialpedagogen möjlighet att underlätta vardagen för elever med ASD på skolan tillsammans med övrig personal. I reflekterande samtal och handledning tillsammans med en specialpedagog får lärarna möjlighet att med sina erfarenheter och kunskaper ut utveckla och anpassa lärmiljön så den blir så gynnsam som möjligt för alla elever.