Pajala kommun är en landsbygdskommun och har som många andra landsbygdskommuner drabbats hårt av centraliseringen, de senaste 50 åren har kommunen haft en befolkningsminskning på 51,6%. Till en följd av detta så har kommunen tvingats till skolnedläggningar. Genom kvalitativa intervjuer så undersöker uppsatsen vad konsekvenserna av en skolnedläggning är för lokalbefolkningen samt undersöker hur det påverkar interaktion mellan skola och samhälle. Resultatet är att en skolnedläggning väcker mycket oroskänslor för både vuxna och barn kring framtiden, som inkluderar både sociala och ekonomiska aspekter. Slutsatser som dras är att kommunikationen mellan kommun och privatpersoner kan påverka hur en skolnedläggning tas emot av lokalbefolkningen. I Pajala kommun upplevs samarbetet mellan kommun och lokalbefolkning som ansträngt, vilket har resulterat i att privatpersoner är obenägna att förstå kommunens nya skolstrategier. Detta hade kunnat motverkas av öppna dialoger. Studiens viktigaste slutsats, som tidigare forskning ej visat, är att kommunen fått ett politiskt uppsving inom kommunen. Kommunens mindre samhällen har idag ett bättre samarbete, där invånarna arbetar tillsammans för att motverka ytterligare skolnedläggningar och människorna är mer intresserade av kommunalpolitik, där flera även engagerat sig för att påverka och förändra politiken i Pajala kommun.

No description available.

Denna studie handlar om hur platser beskrivs genom den berättande retoriken och den visuella kulturen. Detta gör jag genom att titta på specifika diskurser om platsers identitet och lägga dem intill andra diskurser med gemensamma nämnare och därigenom få fatt på det för givet tagna. Jag har utgått från tre olika platser som både liknar och skiljer sig från varandra beroende på i vilken diskurs de befinner sig. Dessa platser är Malexander i Östergötland, Olaigatan i Örebro och tre olika platser i Toscana. Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap om hur den visuella kulturens olika bilder och retorik formar platsers identitet och därigenom även människors identitet. Den syftar till att ge förståelse om platsidentiteters tillblivelse specifikt. Studien syftar därmed till att beskriva eventuella mönster och variationer i uppbyggnaden och underhållet av en plats, liksom framtidsbilden av den. Studien utgår från visuell och performativ etnografi som sammanförs i en rad olika metoder som intervjuer, både semistrukturerade och personliga, undersökande gestaltningsmetoder och deltagande observationer med fotografering. Undersökningen antar ett sociokulturella och ett poststrukturaliskt perspektiv. Diskursteori används både som metod och teori. Frågeställningarna är:Hur bidrar den visuella kulturen till formandet av platsers identitet?Hur bidrar landsbygdsdiskursen, statusdiskursen och uppdelningsdiskursen till formandet av platsers identitet? / Images of Places- Visual Culture's Importance of a Place's Identity I have examined three different sites that strongly differ from each other. These sites are Malexander, a small village in the south of Östergötland, and the parlor of Örebro, Olaigatan. I personally have a strong connection to these two sites. The third site is Tuscany in Italy. I have visited this place only in my imagination and through other people's photos. During ten days in april 2017, I traveled to Tuscany for the first time in my life to see how my estimated picture of the site was compared to reality. As a whole, my work is about how these sites are described by the visual culture of rhetoric and discourse, and how others regard the sites. In today's society, many different ranking lists flourish, which means that winners and losers are appointed. How does this affect the people who happen to live in the "scrapheap'’ in comparison to ''the expanding fields’’? And how can knowledge of this lead to a more contemporary and urgent schooling? Urban and rural space, for instance what identities that exist within and between them? Or how people relate to them?

I januari 2017 kom den parlamentariska landsbygdskommittén med ett förslag om att flytta 10 000 statliga arbetstillfällen från Stockholmsregionen till glesbygd. Denna uppsats undersöker delar av upptakten till denna utredning. Den fokuserar särskilt på om Skatteverkets planerade nedläggningar 2015 kan ha varit ett startskott till att lokalisering av statliga jobb åter kom på dagordningen. Anledningen till nedläggningarna var från början att Skatteverket antagit en ny policy som syftade till att myndigheten skulle centraliseras till större orter där företag, tillväxt och rätt kompetens fanns. Ett av skattekontoren som berördes av den tänkta nedläggningen fanns i Lycksele och opinionen lät inte vänta på sig. Utifrån en övergripande teori om sociala skiljelinjer mellan stad och landsbygd samt teori kring hur en fråga kommer upp på dagordningen i vissa tider kommer uppsatsen att undersöka fallet i Lycksele.

Sammanfattning   2015 orsakade inbördeskriget i Syrien en stor flyktingvåg över Europa som även drabbade Sverige. Detta orsakade en akut situation där asylboenden snabbt måste etableras. Dessa asylboenden etablerades i hög utsträckning utanför städernas urbaniserade läge där befintliga fastigheter fanns tillgängliga. Migrationsverkets egna boenden räckte under en tid inte till, utan upphandlingar av passande anläggningar gjordes med privata fastighetsägare. I Molkom var det en privat fastighetsägare som själv tog kontakt med Migrationsverket och erbjöd lämplig lösning som fanns på orten. En gammal skola som skulle byggas om till kulturcenter kunde istället bli ett asylboende i ett naturskönt område. På grund av de många asylboenden som etablerades på landsbygden har denna uppsats syftet att undersöka de positiva aspekter som eldsjälars insatser har spelat för orten angående etablering av asylboendet. Avvecklingen av de privata asylboendena gick fort efter beslut av Migrationsverket, detta orsakade starka känslor hos det engagerade samhället som arbetat hårt för de asylsökandes behov. I många tätorter och så även i Molkom är eldsjälar en stor del av samhället, samhällsorganisationer på gräsrotsnivå som kämpar för bygdens bästa. Den ökande migrationen orsakar en samhällsförändring som  kräver en planering som inte enbart tar hänsyn till en kultur och ideologisk uppfattning. Dagens planering handlar om visioner och en långsiktig önskvärd framtid, i Molkom finns denna vision om en långsiktig önskvärd framtid, där en ökad befolkningstillväxt i form av nyanlända svenskar kan bosätta sig. Arbetet har en kvalitativ metod där intervjuer med samhällsaktörer ger en nyanserad bild av hur situationen i Molkom såg ut. En stor grupp av eldsjälar och volontärarbetare i Molkom skapade förutsättningar att lyckas med en god etablering av de asylsökande. Öppenhet och integration var ledord i allt man gjorde. Slutsatsen är att öppenheten av platsen är av stor betydelse för etablering av de asylsökande för en lyckad integration. Det krävs också stor ansträngning och vilja från eldsjälar, volontärer och allmänhet om de nyanlända vill stanna kvar i bygden efter besked om uppehållstillstånd som bidrar till en levande bygd där fler naturliga mötesplatser blir ett resultat. En annan slutsats är då att bostadsmarknaden måste våga satsa på landsbygden och mindre orter om detta ska kunna bli verklighet. ytterligare en slutsats är att aktiviteter är ett effektivt sätt att integrera nyanlända in i samhället då det krävs ett visst mått av engagemang från både nyanlända och ortsbor.     Nyckelord:        asylboende,        eldsjäl,        öppenhet,        landsbygd,        positiva

Uppsatsen syftade till att undersöka huruvida det går att se tendenser till en gentrifiering på den västmanländska landsbygden. För att undersöka detta utgick studien från en lista med indikatorer som skapades utifrån tidigare forskning. Listan låg sedan till grund för en statistisk undersökning av fem landsbygdskommuner i Västmanland, där indikatorerna studerades var för sig. Vidare gjordes även en kvantitativ fallstudie i en av de studerade kommunerna, där intervjuer gjordes med boende i kommunen, för att sedan jämföras med det som påvisats statistiskt. Det gjordes för att se om de som bor på landsbygden upplever förändring omkring sig på samma sätt som det statistiskt påvisats. Resultatet från den statistiska studien visade att det möjligtvis pågår en gentrifiering på den västmanländska landsbygden, men att inte alla indikatorer pekade entydigt på det. Fallstudien visade att de boendes berättelser i stort sett stämde överens med den statistiska studien, men inte till fullo, varav det drogs en slutsats att det inte är möjligt att dra en slutsats om gentrifiering för en hel kommun enbart baserat på statistik.

I dagens skola finns det ett jämställdhetsmål som innebär att pojkar och flickor ska gessamma möjligheter ochfåen likvärdig utbildning och inte bemötas, bedömas eller ha olikakrav ochförväntningar på sig på grund avsitt kön. Skolan har även ett ansvar att bryta traditionella könsmönster och låta eleverna utvecklasin förmåga och sina intressen oberoende könstillhörighet. Tidigare forskning visar att det inte riktigt ser ut så och många inom skolan lägger ansvaret på någon annan. I många fall avspeglas de traditionella mönster vi är vana vid från samhället även i skolan. Syftet med min studie är att undersöka några verksamma lärares kunskaper och uppfattningar om genus och jämställdhet och även undersöka om det finns någon geografisk skillnad. Jag har därmed gjort undersökningen på två olika skolor med en relativt bred geografisk spridning i Sverige.Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer och intervjuat fyra lärare. Jag hoppas att det jag fått med mig av dessaintervjuer och studien i sin helhetkan vara till hjälp för mig själv i min framtida yrkesroll,så att jag vet hur jag kan tänka men också vad jag behöver förverktyg föratt ha en så jämställd undervisning som möjligt.I min analys har jag kommit fram till att den geografiska kontexten kan spela roll, men verkar varaunderordnad av både sociala och individuella faktorer. Det är även den enskilda lärarens intresse och kunskap kring genus och jämställdhetsomspelar stor roll och på flera skolor är det just upp till varje lärareatt bestämma hur mycket dennevill arbeta mot jämställdhetsmålet. Det finns än så länge inga riktlinjer eller krav frånstatlig och/eller nationell nivåatt ha med genus och jämställdhet i sin undervisning och det kanske inte är förrän det blir det somnågon som tar tag i denna viktiga fråga och blir en självklarhet i all undervisning.

Miljömedvetenhet är ett begrepp som ofta används i media för att beskriva hur pass medveten en person är om hur dennes beteende och attityd påverkar miljön. Begreppet används ofta för att beskriva personer, företag eller organisationer,men även ibland länder. Sverige är ett av deländerna som upplevsatt ligga framkant när det gäller den allmänna miljömedvetenheten bland befolkningen. Finns det en universell nivå av miljömedvetenhet eller skiljer det sig åt på olika sätt, exempelvis på en geografisk nivå?Den här studien har undersökt skillnader i miljömedvetenhet mellan personer bosatta i stadsmiljöoch på landsbygd,i Kristianstad samt Sölvesborgs kommun. Metodernasom användes för att få fram ett resultat var enkäter samt semi-strukturerade intervjuer med personer från de bådahuvudgrupperna. Studien visadeatt det fanns en märkbar skillnad i miljömedvetenhet hos personer på landsbygden i jämförelse med de som bor i stadsmiljö. Resultatet analyserades och förklarades utifrån en rad olika teorier, så som Maslows behovstrappa och Azjens teori om planerat beteende. Faktorer som informationsbrist och utbildningsnivå har en påverkan på en persons miljömedvetenhet, men störst vikt ligger i tillgänglighet och ekonomiska incitament. / Environmental awareness is term commonly used in media to describe the level of awareness an individual has on how their behaviour and attitude affects the environment. The term is most often used to describe people, companies or organisations but sometimes even countries. Sweden is one of these countries that is often portrayed as being one of the leading countries when it comes to the general level of environmental awareness amongst the population. Is there however a universal level of environmental awareness or can it differ depending on geographical location in the country? This study has examined differences in environmental awareness between people living in rural and urban areas in Kristianstad and Sölvesborg municipalities. Methods used to produce a conclusion were surveys and semi-structured interviews. The study found a notable difference in environmental awareness in people living inrural areas compared to those living in urban areas. The results were analysedand explained in accordance with theories such as Maslow's theory of needs and Ajzen's theory of planned behaviour. Factors such as lack of information and level of education played a role in deciding one's environmental awareness, but the key factors were economic incitements and availability of environmental friendly alternatives.

Denna uppsats har som syfte att genom en diskursanalytisk ansats undersöka politikens delaktighet i skapandet av klyftorna mellan stad och landsbygd, och huruvida en territoriell maktordning kommer till uttryck i fyra centrala politiska dokument för Sveriges landsbygdsutveckling. De centrala frågeställningarna som studien ämnar att besvara är följande: vilka diskurser framträder i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? Hur framställs landsbygdens relation till städer i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? samt Hur förhåller sig landsbygden till staden i fråga om en territoriell maktordning i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling?. Uppsatsen bygger på diskursanalys som både teori och metod, och har sin grund i att språk är en (re)konstruktion av samhället. Diskursanalys som metod har i denna studie använts genom en textuell analys av fyra centrala politiska dokument som rör Sveriges landsbygdsutveckling under åren 2000-2017.  Resultatet av diskursanalysen påvisar en diskurs som (re)konstruerar en territoriell maktordning inom vilken landsbygden genomgående underordnas staden. Bland annat genom ett överdrivet negativt språkbruk kring landsbygdens särskildhet samt hur landsbygden benämns som en resurs för staden. Denna diskurs konstrueras med den urbana normen som utgångspunkt, vilket i analysen exempelvis påvisas genom att den politiska makten är centraliserad till städer, och att beslut angående landsbygden tas långt ifrån de områden där de genomförs.

Digitalisering har i teorin och av olika aktörer ansetts vara ett bra verktyg som kan överbrygga de utmaningar som landsbygdsföretag står inför och därför bidra till en regional utveckling. För att digitalisering ska överbrygga landsbygdsföretagens utmaningar krävs det att användandet fungerar i praktiken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka landsbygdsföretag som har digitaliserat sin verksamhet. Uppsatsen studerar landsbygdsföretag i Värmland, som digitaliserat sin verksamhet med hjälp av stödinsatser initierade av Tillväxtverket. Genom kvalitativa intervjuer har fyra personer från olika landsbygdsföretag berättat om hur digitaliseringen har fungerat och påverkat deras verksamhet i praktiken. Resultatet i studien visar att företagen har haft olika anledningar till varför de har digitaliserat sin verksamhet, men en gemensam nämnare till landsbygdsföretagen digitalisering är de externa påtryckningar från kunder och från stundande samhällsutveckling. Landsbygdsföretagens implementering och resultat av digitalisering skiljer sig även, men en gemensam faktor är att de har bidragit till att underlätta företagens arbetssätt. Resultatet i denna studie visar att definitionen av digitalisering är bred. Detta innebär att man bör reflektera kring hur väl digital teknik faktiskt kan hjälpa landsbygdsföretag att överkomma den mångfald av strukturella utmaningar som de står inför.