I denna studie har lärares förutsättningar och metoder för att öka intresset av skönlitterär läsning bland åk. 4–6 elever på landsbygden studerats. Undersökningen genomfördes med svensklärare i mellanstadiet verksamma på landsbygden. Senaste PIRLS-mätningen visade återigen att trenden för svenska elevers läsförståelse pekar nedåt. Riksdagen har lagstadgat att samtliga skolelever i Sverige ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Men i vissa landsbygdskommuner finns det fortfarande inga skolbibliotek att tillgå. Forskning om läsmotivation pekar på att elever behöver motiveras på en rad olika sätt för att känna läslust. För att samla in data skickades en online-enkät till berörda mellanstadielärare. Denna data kom att analyseras genom kvalitativa samt kvantitativa metoder. Studien pekar på att förutsättningarna för att öka intresset av läsning av skönlitterära böcker är delvis begränsade eftersom skolorna inte har tillgång till exempelvis skolbibliotek. Däremot använder skolorna de bibliotekstjänster som kommunen tillhandahåller, så som folkbibliotek samt bokbuss. Studien visar också att lärare på landsbygden, trots begränsade förutsättningar arbetar aktivt för att öka sina elevers intresse av skönlitterär läsning. Lärare i den aktuella kommunen använder sig av varierade metoder för att öka intresset av läsning av skönlitterära böcker. Den främsta metoden som framkommer i studien är högläsning.

I Sverige finns det mer än 2000 tätorter. Majoriteten av dessa är landsbygdstätorter, där det bor mindre än 3000 personer. Mycket fokus finns idag kring städer och det urbana, med fenomen som förtätning och den gröna staden i fokus. Detta är en effekt av den urbana normen, som länge har dominerat samhällsutvecklingen. Resultatet av det urbana fokuset är något som lätt skapar en känsla av att landsbygden och dess tätorter blir bortglömda, eller rent av ignorerade. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka hur kommuner hanterar dessa landsbygdstätorter i sin översiktsplanering, och se vilka skillnader som finns mellan större och mindre kommuner. Arbetet genomfördes med hjälp av en fallstudie och en dokumentstudie av plandokument från Karlskrona kommun och Torsås kommun, där tre landsbygdstätorter i varje kommun blivit undersökta. Analysen av empirin gjordes med hjälp av ett teoretiskt ramverk som baserades på befintlig kunskap om den urbana normen och effekterna av tillväxt på landsbygden. Av analysen framgår det att det i senare versioner av översiktsplanerna har blivit ett större fokus på landsbygden och dess utveckling. Sammanfattningsvis framgår det att kommunerna nu ger ett mer rättvist utrymme för planering av landsbygdstätorter. Slutligen dras slutsatser på skillnaderna mellan större och mindre kommuner.

Syftet med uppsatsen är att studera unga vuxna på landsbygden och deras känslor kring klimatförändringar, samt hur de hanterar normer om hållbart levande och hur de rättfärdigar miljöbeteenden. För att studera detta har en kvalitativ metod använts där semi-strukturerade intervjuer använts till datainsamlingen. Resultatet visade på att respondenterna uppvisade olika känslor kring klimatförändringar, men oro var den vanligaste känslan associerat till ordet. De flesta deltagarna i studien upplever att de i någon utsträckning påverkas av den sociala omgivningen vad gäller deras känslor och attityder. Det tyder på att känsloregler har en viktig roll i vilken känsla man har inför miljö- och klimatfrågor. Även de som inte upplever sig påverkas känner ett behov av att rättfärdiga sina miljöval. Alla respondenter vill rättfärdiga sina val och de förhandlar med sig själva och känner att de är okej att göra vissa sämre miljöval eftersom de gör andra handlingar som de upplever kompenserar. Studiens bidrag till forskningen är ett synsätt där deltagarna är till freds med implicita klimatbudskap, men när det sker explicit i form av aktioner skapas det starka känslor. Till skillnad från tidigare forskning bidrar min studie med kunskap att känsloregler kan ha en viktig roll i människans känsloregister kopplat till klimatförändringar.

I många tidningsartiklar går det att läsa om att Norge har en mer levande landsbygd än Sverige, men vad är det egentligen som skiljer sig åt mellan länderna? I den här uppsatsen har Sverige och Norges landsbygdspolitik studerats och därefter har en fallstudie på en kommun i respektive land har utförts. De kommuner som har undersökts är Ragunda kommun i Sverige och Röros kommun i Norge. Dessa har valts utifrån vissa likheter som lokalisering, befolkningsmängd och att båda kommunerna har vattenkraft. Kommunerna har studerats utifrån faktorerna finansiering, service och näringsliv. Det finns vissa skillnader gällande landsbygdspolitiken i länderna, hur naturresurser beskattas, skillnader i arbetsgivaravgifter och den allmänna synen på landsbygden skiljer sig åt mellan länderna. Trots det är det inte särskilt stor skillnad gällande finansiering, service och näringsliv för just dessa kommuner. / Many newspaper articles discuss how Norway has a more vibrant rural area than Sweden, but what are the actual differences between the two countries? This essay examines the rural policies of Sweden and Norway, followed by a case study of one municipality in each country. The municipalities under investigation are Ragunda Municipality in Sweden and Røros Municipality in Norway. These municipalities were chosen based on certain similarities such as location, population size, and both having hydropower resources. The study focuses on the factors of funding, services, and business environment within the municipalities.There are some differences in rural policies between the countries, including how natural resources are taxed, variations in employer contributions, and disparities in the general perception of rural areas. However, there is not a significant difference in terms of funding, services, and business environment for the municipalities.

The aim of this thesis is to study the intersection of rural areas, ageing and care. It is  based on interviews with elderly and caregivers carried out in the municipality of Heby in the middle of Sweden. Care is given a broad definition and includes help with many daily activities given by family members, the public sector, the private sector, voluntary organisations and neighbours. The studied rural area is described as filled with care, as there exist people with care needs and caregivers from several sectors. Together the elderly and their caregivers create a landscape of care which they strive to describe as characterized by mutual dependency and carefulness, as well as created between formal and informal relationships. The different care givers are dependent on, complement and sometimes exclude each other. With an increasing trend with ageing in place, the own home is becoming more Important for the rural aged. This creates special careneeds, and reshapes the home physically and gives it and the local community a specific meaning. The own home and its surroundings are seen as consisting of physical features, social relationships and memories of the lived life. The own home is both seen as a place where the elderly can be independent and as a place where they are dependent, which defines the home as a contradictory place. The study wants to contribute to a more developed theoretical understanding of the rural with an age and care perspective. Above all it is stressed that the rural is filled with care relations. Also it is stated that the elderly live in a constantly changing rural society and that the rural is placed between a material and social understanding respectively between the concepts of periphery and center.

Naturturism är en trend som ökar i efterfrågan världen över och det är främst naturupplevelser som eftertraktas. En upplevelse är något som sker under en specifik tid i ett upplevelserum och som är för kunden unik och personlig. Stall Västergården, Hägnens Islandshästar och Glasrikets Älgpark är företag som samtliga är verksamma i upplevelseindustrin. Dem är belägna på landsbygden och marknadsför sig med att erbjuda natur- och djurupplevelser. Att marknadsföra sig på landsbygden är till viss del en utmaning. Word of mouth och platsmarknadsföring är den marknadsföring om är mest effektiv och samtidigt den som är mest nyckfull. Men bra marknadsföring och nöjda kunder skapar ett tillflöde av turister till landsbygden och det gör att landsbygden blir levande och ett starkt platsvarumärke.

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education. Does the urbanization also have an effect of the development of the social capital? Social capital is defined as social trust and the participants have been asked to which extent they feel like they can trust other people. The results of the research shows there exists a slight but consistent difference between the groups where we can see that the people who has grown up in metropolises has a higher social trust than the people raised in rural areas. The study also shows that although the people raised in rural areas has lower trust to people in general, they have higher trust to people living in the same areas as themselves.

Den 1 februari 2017 lades förlossningsenheten ned på Sollefteå sjukhus. Händelsen utlöste debatter i både sociala medier och riksmedier där kritik riktades mot långa resvägar för födande kvinnor på landsbygden. Den här studien undersöker den geografiska koncentrationen av förlossningsenheter i Sverige och hur nedläggningar av förlossningsenheter påverkar kvinnors syn på förlossningsvården. Syftet är att kartlägga antalet nedlagda förlossningsenheter i mellan 1997 till 2017 i Sverige, samt att undersöka dess fördelningen mellan landsbygd respektive storstad. Arbetet är ett journalistiskt examensarbete i två delar. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i olika perspektiv på begreppen risk och säkerhet i ämnet förlossningsvård. Den journalistiska produktionsdelen resulterade i två nyhetsartiklar, Nyfödda levereras på bebisfabriker och Istället för bilförlossning– kvinnor väljer andra vägar. Här presenteras kartläggningens resultat samt åtta intervjupersoners perspektiv på några av dessa nedläggningar, samt hur det påverkat deras syn på ”risk” och ”säkerhet” i förlossningsvården. Kartläggningen visar att femton förlossningsenheter lagts ned mellan 1997 och 2017, samt att åttiosju procent av dessa var placerade på landsbygden. Nyhetsartiklarna belyser hur vissa kvinnor väljer alternativa förlossningsmöjligheter istället för att anpassa sig efter förlossningsvårdens centralisering.

Denna uppsats har syftat till att undersöka downshifting som en livsstilsmigration till landsbygden samt belysa downshiftares flyttmotiv till landsbygden i förhållande till deras valda livsstil. Frågeställningar som uppsatsen har utgått ifrån är: vilka motiv påverkar downshiftare att flytta till landsbygden? samt hur upplever downshiftarna landsbygden som plats och hur möjliggör landsbygden deras livsstil? Forskningen beskriver downshiftning som en motrörelse till ett högt livstempo där det förespråkas att “växla ner”. Vi har uppmärksammat en trend där människor som downshiftar ofta flyttar till landsbygden som följd av sin livsstil och vi ville därför fördjupa oss i ämnet utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv då detta inte undersökts tidigare. Vi har även uppmärksammat att det finns mindre forskning som rör intern livsstilsmigration inom Sverige och specifikt om livsstilsmigration till landsbygden. En stor del av forskningen kring livsstilsmigration har hittills behandlat internationell migration. I förhållande till de nämnda observationerna syftar därför studien till att undersöka downshifting som en livsstilsmigration.  Tidigare forskning kring downshifting, livsstilsmigration och plats utgör den teoretiska referensramen. Uppsatsen har utgått ifrån en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med downshiftare som flyttat från en större stad till landsbygden. Sammanfattningsvis genomfördes åtta intervjuer med endast kvinnliga respondenter, detta eftersom vi använde oss av snöbollsurvalet som uteslutande länkade till kvinnliga nätverk. Resultaten visar bland annat att de flesta flyttar till landsbygden för att kunna växla ner och hoppa av “ekorrhjulet” som de upplever är påtagligt i storstaden. I studiens slutsats har vi kommit fram till att flyttmotiv till landsbygden bygger på flera olika motiv som inte skiljer sig nämnvärt från de motiv som framkommit i tidigare forskning. Att flytta till landsbygden har fungerat som strategi för att kunna styra över sin egen tid eftersom de låga boendekostnaderna möjliggör för downshiftaren att kunna gå ner i arbetstid.

Bakgrund: De senaste årtiondena har det skett en centralisering av sjukvården vilket i kombination med begränsade resurser prehospitalt leder till långa avstånd innan ambulans och patient når den enhet som erbjuder den vårdnivå som krävs. På landsbygden är god samverkan med andra yrkeskategorier grundläggande för att uppnå ett optimalt omhändertagande av patienter på händelseplats. Syfte: Att studera Ambulanspersonals upplevelser av samverkan vid Prehospital händelse på landsbygd. Metod: Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med totalt 12 deltagare från en ambulansstation belägen på landsbygden i norra Sverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fyra kategorier: Att bristande resurser leder till utsatthet och känslan av otrygghet, Att egna initiativ är nödvändigt för att främja samverkan, Att tydlig information och god kommunikation är en förutsättning för samverkan samt Att förbättrade rutiner krävs för att utveckla samverkan. Ambulanspersonalen upplevde en utsatthet på grund av långa avstånd till både sjukhus och närmsta sjukvårdsresurs. Få medicinska resurser ställer högre krav på att samverkan med andra yrkeskategorier fungerar för ett optimalt omhändertagande av patienter i en prehospital miljö. En god samverkan grundade sig i en vilja att hjälpa till i omvårdnaden för patientens bästa. Brister i samverkan orsakades bland annat av uteblivna övningstillfällen samt utebliven återkoppling med andra resurser när samverkan skett. Slutsats: För en bra samverkan vid omhändertagande av patienter krävs god kommunikation mellan yrkeskategorier, mer gemensamma övningar samt utveckling av befintliga rutiner och riktlinjer.