The purpose of the study is to look into the different ways preschool teacherswork with reading aloud to encourage kids language development. The studyis based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews withsix preschool teachers at four separate preschools. All respondents in the studyare trained preschool teachers and work with children aged one to six years.The interviews have been transcribed and analyzed, the material is presentedin categories.The sociocultural perspective on learning is the basis for the study and the categories are presented in relation to the socio-cultural perspective.The results of the study show that preschool teachers see reading aloud as animportant part of the preschool's everyday activities and that it is used for different purposes; relaxation, comfort, sense of belonging, language development and encouragement of empathy and imagination. The results show thatpreschool teachers have a basic high awareness of the importance of readingaloud for children's language development. Finally, the results show that theconversation before, during and after about the book's content creates conditions for children's opportunity for development and learning.

No description available.

Bakgrund: Många nyblivna mödrar drabbas av olika former av depressioner direkt efter förlossningen. I de flesta fall är detta en kort övergående period av depression kopplad till förväntningar med den nya mödrarollen. I vissa fall kan depression för mödrarna bli bestående och sträcka sig över en längre tid, denna form av depression benämns postpartumdepression PPD. Beroende på hur länge denna form av depression pågår får den olika påverkan på den direkta anknytningen till barnen, därför är det viktigt att uppmärksamma detta på ett tidigt stadium för att det inte ska komma att påverka barnens kommande utveckling. Syftet: Syftet med studien var att sammanställa aktuell kunskap kring sambandet mellan mödrar med PPD och barnens utveckling. Metoden: Litteraturstudie med narrativ ansats. Resultatet: Resultatet påvisade att det fanns ett samband mellan postpartumdepression hos modern och barnens utveckling inom fyra olika områden: 1) Språkliga utvecklingen, 2) Motoriska utvecklingen, 3) Kognitiva utvecklingen och 4) Socioemotionella och Neuropsykologiska utveckling. Slutsats: Det finns samband mellan PPD hos mödrarna och barnens utveckling, det är därför viktigt att identifiera och behandla mödrarna för att främja god hälsa hos barnen / Background: Many new mothers suffer from various forms of depression immediately after childbirth. In most cases, this is a short transitory period of depression linked to expectations with the new maternal role. But in some cases, this depression can become extend over a longer period of time or become permanent. This form of depression is called postpartum depression PPD. Depending on how long this form of depression lasts, it has different effects on the direct attachment to the children, therefore it is important to pay attention to this at an early stage so that it does not affect the children's future development. Purpose: The purpose of the study was to compile current knowledge about the connection between mothers with PPD and the children's development. The method: Literature study with a narrative approach. The result: The result showed that there was a connection between postpartum depression in the mother and the children's development in four different areas: 1) Language development, 2) Motor development, 3) Cognitive development and 4) Socio- emotional and Neuropsychological development. Conclusion: There is a connection between PPD in the mothers and the children's development, it is therefore important to identify and treat the mothers to promote good health in the children

Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med högläsning. Högläsning kan bidra till att eleverna får en positiv läsupplevelse vilket i sin tur kan stimulera elevernas läslust och läsförståelse, samt utveckla deras ordförråd och förmåga att lyssna och koncentrera sig. Resultatet i studien är baserat på våra tolkningar av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio verksamma lärare i förskoleklass. I resultatet framgår det att lärarna anser att högläsning har en viktig del i elevernas språk- och läsinlärning eftersom högläsningen utvecklar elevernas ordförråd och fantasi i samspel med läraren och klasskamraterna. / We have conducted a qualitative study which investigates how educators in the preschool setting work with teacher-led oral reading activities (reading aloud) in the larger student group. Reading aloud in the classroom setting can contribute positively to the overall student reading experience, which in turn has the potential to stimulate students' interest in reading and overall reading comprehension, as well as the development of increased vocabulary skills, listening skills and overall concentration and focus. Our analysis and overall results of this study are based on these researchers’ interpretations of semi-structured interviews conducted with ten active preschool teachers. Our results show that the teachers believe that reading aloud with the larger group is an important step in their students' overall language learning in that teacher-led reading/instruction helps in the development of the students' vocabulary and imagination, as well as establishes positive social interactions with both teachers and classmates.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares erfarenheter av hur grupparbete behöver organiseras för att stödja elevers språkutveckling. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur anser lärare att grupparbete som arbetsform påverkar elevers språkutveckling? Vad är viktigt att tänka på enligt lärare när man organiserar grupparbete för att det ska stödja elevers språkutveckling? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs F-3. Studien har utgångspunkt i sociokulturella teori och empirin har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att lärare upplever grupparbete som positivt för att främja elevers språkutveckling. Elever lär genom att de ger och tar av varandra i ett grupparbete. I grupparbetet får elever samtala, tala och lyssna vilket lärarna anser påverkar elevers språkutveckling positivt. Resultatet visar även vikten av att grupparbete behöver planeras noggrant för att det ska fungera väl och därmed påverka elevers språkutveckling. Det visar sig vara av stor betydelse att sammansättningen av grupper är väl utvalda och att uppgiften eleverna arbetar med ska vara på en lagom nivå. / The purpose of the study is to contribute knowledge about teachers' experiences regarding how group work needs to be organized to support students' language development. The research questions that have been answered are: How do teachers perceive that group work impacts students' language development? What do teachers consider important when organizing group work to suppport students' language development? The study has been conducted using a qualitative method and five semi-structured interviews with teachers in grades F-3. The study is based on sociocultural theory, and the empirical data has been analyzed through thematic analysis. The results indicate that teachers perceive group work as beneficial for promoting students' language development. Students learn by giving and receiving from each other within group work. In group work, students engage in conversations, speaking, and listening, which teachers believe positively affect students' language development. The results also highlight the importance of careful planning of group work for it to function well and thus support students' language development. It is found to be significant to carefully select group compositions and ensure that the tasks assigned to students are at an appropriate level.

Literacy proficiency is critical for success both in and out of school; yet adolescent English language learners (ELLs) are not performing at the level of their English-speaking peers. This qualitative study focused on ways in which one successful high-school teacher facilitated literacy events as a way to provide language and literacy support for these students. The findings describe the actions of the teacher, the affordances made by these actions, and how the students took up those affordances. Teacher actions included creating a safe and comfortable atmosphere, following a routine, and participating in sharing activities. Affordances included opportunities for using vocabulary and language structures, developing and expressing ideas, and reflecting on meaning of texts. Student actions included various forms of engagement in the activities and content such as speaking up during sharing activities, showing interest in what other students had to say, and not wanting the activities to end. This study helps to inform educators of the potential of literacy events to support both language and literacy development for adolescent ELLs.

No description available.

The purpose is to contribute knowledge about how preschool teachers reason about the singing lesson in relation to competence and material and its purpose in preschool teaching. The study therefore investigates how preschool teachers present their musical competence, what material is used in the singing lesson and what are the purposes of the singing lesson in preschool?To provide answers to the above questions, semi-structured interviews have been conducted in two preschools with preschool teachers from four different departments. The study is based on a socio-cultural perspective, a perspective where collective learning, the culture you are in, and what tools are available become central. In the process of analyzing and processing the material collected, this perspective has been fundamental.The results show that the singing time is common in preschool education, and the preschool teachers interviewed saw many advantages of singing and music. However, it emerged that there is uncertainty around the subject. The preschool teachers viewed the use of different materials in the singing lesson positively, and an awareness was demonstrated of how different tools can promote children's learning. The three aims that are in connection with the singing time are joy, community, and language development. The conclusion can be drawn that it is important as preschool teachers to reflect on their work, to raise awareness of how together we can strengthen teaching. Singing time has the potential to develop both intra-musical and extra-musical goals. / Syftet med den föreliggande studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring sångstunden i förhållande till kompetens och material och dess ändamål i förskolans undervisning.  För att besvara detta syfte har tre frågor ställts: Hur presenterar förskollärare sin musikkompetens, Vilka material används i sångstunden och vilket ändamål har sångstunden i förskolan? För att ge svar på ovanstående frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts på två olika förskolor med förskollärare från fyra olika avdelningar. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, ett perspektiv där det kollektiva lärandet, den kultur man befinner sig i, och vilka redskap som finns att tillgå blir centralt. I arbetet med att analysera och bearbeta det material som samlats in har detta perspektiv varit grundläggande.Resultatet visar att förskollärare känner en osäkerhet runt musikämnet men har samtidigt en medvetenhet om vikten av sångstunden i förskolans utbildning. Förskollärarna ser positivt på användandet av olika material i sångstunden, och en medvetenhet påvisades om hur olika redskap kan främja barns lärande. De tre ändamål som lyfts fram i samband med sångstunden är glädje, gemenskap och språkutveckling. Slutsatsen kan dras att det är viktigt att reflektera över sitt arbete, för att medvetandegöra hur man tillsammans kan stärka undervisningen. Speciellt sångstunden har en potential att utveckla både inommusikaliska och utommusikaliska mål.

The purpose of this study is to gain deeper knowledge on how Pre-school teachers work to stimulate language development with children who are multilingual.  This study was conducted through qualitative interviews with seven Pre-school teachers who all work with multilingual children. The data of this study was then analyzed using a phenomenographic method approach and analysis model. By using a phenomenographic method approach I could gain knowledge about Pre-school teachers’ perception on how to support and stimulate multilingual children’s language development.  The result showed that there are various perceptions on how to work with linguistic diversity and how to work with multilingual children’s language development. The result also show that Pre-school teachers’ use a variety of different strategies to support and stimulate the language development. Among other things the result showed that by having a genuine interest in the children’s different languages and raising awareness about multilingualism are means of promoting language development. Furthermore, the result showed that different supportive strategies may be used to promote language development. Examples of these include signing as augmentative and alternative communication (SAAC), image support and communication maps. The study also sheds light upon the Pre-school teachers’ different perceptions on what they find challenging as opposed to the opportunities that may be found when working with children’s multilingualism. The result showed that one perception was multilingual colleagues could be seen both as a challenge and opportunity in the work with language development of multilingual children. / Syftet med studien var att öka kunskaperna kring hur förskollärare arbetade med flerspråkighet för att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som alla arbetar i barngrupper med språklig mångfald. Data som samlades in analyserades med hjälp av en fenomenografisk metodansats. En fenomenografisk metodansats valdes för att synliggöra förskollärarnas uppfattningar och tankar kring arbetet med flerspråkighet. Det resultatet visade var att det finns variationer i hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet samt hur de arbetar för att stödja och främja flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar också att förskollärare använder sig av strategier på olika sätt för att stötta och stimulera språkutvecklingen. Respondenterna uppger att ett genuint intresse för barnens olika modersmål och att arbeta för att höja värdet av flerspråkighet kan främja språkutvecklingen. Dessutom uppger respondenterna att de använder olika former av stöd i det språkutvecklande arbetet. Exempel på stöd inkluderar tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK), bildstöd och kommunikationskartor. Studiens resultat belyser även en variation i vad förskollärarna uppfattade som utmaningar respektive möjligheter i arbetet med flerspråkighet. Några respondenter uppger att kollegors bristande kunskaper i svenska kan vara en utmaning medan flera respondenter uppger att flerspråkiga kollegor kan ses som en bra tillgång i det språkutvecklande arbetet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare uppger att de använder för att främja de yngre barnens språkutveckling i förskolan. Det som ligger till grund till uppstarten av denna studie är intresset för barns språkutveckling och hur förskollärare med hjälp av olika redskap, strategier och förhållningssätt till leken kan främja språket. För att bidra med kunskap om vilka språkutvecklande arbetssätt som används, valdes metoden semistrukturerade intervjuer. Efter samtal med ansvariga rektorer, kontaktades sex förskollärare från sex förskolor i en kommun i mellersta Sverige.   I studiens resultat framkommer det betydelsefulla strategier och redskap som förskollärare uppger att de använder i språkutvecklande syfte, förskollärares förhållningssätt till barns lek som en arena för språkutveckling presenteras också i resultatet. Några förskollärare i studien betonar vikten av att aktivt närvara i barns lek för att kunna utmana och sätta ord på det som sker, medan andra beskriver den hårfina balans som bör finnas mellan att aktivt nära och närvara på håll. Även dramatisering och ett lekpedagogiskt arbetssätt lyfts fram som en användbar strategi för att främja de yngre barns språkutveckling. Resultatet visar även hur betydelsefulla redskap som bildstöd, tecken som stöd och digitala verktyg är för barns språkande. I studiens slutsats redogörs det för hur det språkutvecklande arbetssättet genomförs, samt att det inte råder några tvivel om att det finns en mångfacetterad kunskap kring barns språkutveckling och hur man kan arbeta med den. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about which working methods preschool teachers state that they use to promote the younger children's language development in preschool. The basis for the start of this study is the interest in children's language development and how preschool teachers with the help of different tools, strategies, and approaches to play can promote the language. To contribute knowledge about which language development methods are used, the method of semi-structured interviews was chosen. After conversations with responsible principals, six preschool teachers from six preschools in a municipality in central Sweden were contacted. The results of the study show the significant strategies and tools that preschool teachers state that they use for language development purposes, preschool teachers' approach to children's play as an arena for language development is also presented in the results. Some preschool teachers in the study emphasize the importance of being actively present in children's play in order to be able to challenge and put into words what is happening, while others describe the delicate balance that should exist between actively being present and being present at a distance. Dramatization and a play pedagogical approach are also highlighted as a useful strategy for promoting younger children's language development. The results also show how important tools such as image support, signs as support and digital tools are for children's language. The study's conclusion describes how the language development approach is implemented, and that there is no doubt that there is a multifaceted knowledge about children's language development and how to work with it.