Due to gaps in literature exploring communication outcomes in Deaf and Hard of Hearing (DHH) children with access to more than one spoken language, limited agreement on optimal language use for DHH children, and an ongoing cultural and linguistic loss in this population, the aim of this pilot study was to further the literature and comprehensively explore the impact of oral bilingualism in DHH children. Participants were self-selected and recruited primarily through relevant social media. Speech and language development in children were observed and quantified at two time points (at the time of enrollment into the study and subsequently after 3-4 months of initial assessment), through administration of standardized questionnaires and twenty minutes of conversational play language samples between the parent and child. Specific language constructs such as the mean length utterance, number of total words, number of different words, and rate of spoken words per minute were analyzed. Speech production skills were assessed by identifying the sounds the child was able to produce during the conversational play sample to compare to monolingual norms. The data from the five case studies presented in this paper indicated that DHH children with access to more than one language were able to develop language skills on par with their typical hearing peers when factors such as early acoustic access, linguistically rich environment, and active parent advocacy were present.

The purpose of the study is to visualize preschool teachers' understanding of and perceptions of reading aloud in preschool, and how reading aloud is organized to an increased language development. In this study, we have interviewed eight preschool teachers with different lengths of work experience, ranging from recent graduates to having worked in preschool activities for 40 years. To collect the study's data, we have used semi-structured interviews, which resulted in us deciding to use a phenomenographic approach to analyse the material. This is because the purpose of the study is to examine preschool teachers' different perceptions of reading aloud.  The results of the study show that preschool teachers understand that reading aloud contributes to increased language development in the children, and that the environment inside the ward should be organized to promote language development. This is done by placing the books at the children's level and that the books chosen are based on children's interests. The preschool teachers who were interviewed were very creative in making their own material in the different forms of books so that the children would have varied ways of reading. The material was flano-stories, book boards and wall books, which have been well received by the children. / Studiens syfte är att synliggöra förskollärares förståelse för och uppfattningar om högläsning i förskolan, samt hur högläsning organiseras för en ökad språkutveckling. I denna studie har vi intervjuat åtta förskollärare med olika långa arbetslivserfarenheter, allt ifrån nyexaminerad till att ha arbetat i förskolans verksamhet i 40 år. För att samla in studiens data har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer, vilket resulterade i att vi beslutade oss för att använda en fenomenografisk ansats för att analysera materialet. Detta eftersom studiens syfte utgår från att undersöka förskollärares olika uppfattningar kring högläsning. Studiens resultat visar att förskollärare har förståelse för att högläsning bidrar till ökad språkutveckling hos barnen, samt att miljön inne på avdelningen bör vara organiserad för att främja språkutvecklingen. Detta görs genom att placera böckerna i barnens höjd och att böckerna som väljs utgår från barnens intressen. Förskollärarna som intervjuades var mycket kreativa med att tillverka eget material i form av böcker för att barnen ska få varierade sätt att läsa böcker. Materialet var flanosagor, bokbrädor och väggböcker, vilket har mottagits positivt av barnen

The purpose of this thesis is to investigate how preschool teachers work with language development regarding children who speak Swedish as their mother tongue as well as children with other first language. This thesis will also examine how the teachers look upon their mission to help the children in their language development both regarding the Swedish language as well as a pontential other first language. The results are based on a qualitative study with semi structured interviews and proceeds a sociocultural perspective based on the theories of Vygotsky. Nine teachers were interviewed. They work at four different preschools where the children who attend are between one and five years old. The results show that the teachers who participated in the study work with language development in the Swedish language with both planned activities and spontaneous by communicating with the children, and that they use the samr work methods regardless of the children's mother tongue. / Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur förskollärare arbetar språkutvecklande både med barn som har svenska som modersmål och med barn som har annat förstaspråk, samt hur förskollärarna ser på möjligheter och svårigheter i sitt uppdrag att hjälpa barn i sin språkutveckling både i det svenska språket samt deras förstaspråk. Resultaten bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer och utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och scaffolding i fokus. Nio förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor som har barn i åldrarna ett till fem år intervjuades. Resultaten visar att förskollärarna i studien arbetar språkutvecklande både i planerade aktiviteter med olika sorters material samt spontant genom att kommunicera med barnen. De visar också att informanterna arbetar på samma sätt med språkutveckling oberoende av barnens modersmål.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på barnens möjligheter till språkutveckling i förskolans utomhusmiljö, samt vilka arbetssätt de använder sig av för att främja barnens språk. För att uppfylla detta syfte valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Studien utgår från intervjuer av tio förskollärare från åtta olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Insamlat datamaterial har analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och begreppen medierande redskap, appropriering, den närmsta utvecklingszonen samt scaffolding. I studiens resultat framkom det tre teman i hur förskollärare arbetar för att främja barnens språkutveckling i förskolans utomhusmiljö. Det första temat var språkutvecklande lärmiljöer, där förskollärarna arbetar aktivt med att iscensätta lärmiljöer som ska stimulera barnen till kommunikation genom att tillföra olika redskap, skapa mötesplatser och genom att följa barnens intressen. Det andra temat var språkutvecklande strategier, där förskollärarna både planerar för språkutvecklande undervisning, samt tar vara på spontana undervisningstillfällen i utomhusmiljön. Det sista temat som framträdde var förskollärarens roll där förskollärarna såg sig själva som en viktig nyckelperson i arbetet med barns språkutveckling. Förskollärarna agerar som språkliga förebilder och är närvarande för att kunna stötta barnens språkutveckling. En övergripande slutsats i vår studie blir att möjligheten att arbeta med språkutveckling utomhus framstår som god för förskollärare. / The purpose of this study is to improve our knowledge of how preschool teachers' view the children's opportunities for language development in the preschool's outdoor environment. We also focus on the methods used by the teachers' too promote the children´s language use. In order too fulfil this aim, semi-structured interviews were chosen as the method. The study is based on interviews with ten preschool teachers' from eight different preschools' in a municipality in central Sweden. Collected data material has been analyzed using concepts from the sociocultural perspective mediating tools, appropriation, zone of proximal development and scaffolding. In the results of the study, three themes emerged on how preschool teachers' work to promote the children's language development in the preschools' outdoor environment. The first theme was learning environments for language development, where the preschool teachers' work actively to stage learning environments that will stimulate the children to communicate by adding different tools, creating meeting places and by following the children's interests. The second theme was strategies for language development, where the preschool teachers' both plan their teaching for and take advantage of spontaneous opportunities in the outdoor environment. The last theme that emerged was the role of the preschool teacher, where the preschool teachers' see themselves as a key person in the work with children's language development. The preschool teachers' act as linguistic role models and are present to be able to support the children's language development. An overall conclusion of our study is that the opportunity to work with language development outdoors appears good for preschool teachers'.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal förskollärare beskriver sitt arbete med barns språkutveckling. Det insamlade datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade förskollärare. Utifrån en tematisk analys har sex teman framkommit, dessa utgör studiens resultat. Resultatet visar att förskollärare använder sig av olika arbetssätt för att främja barns språkutveckling i förskolan. Detta sker genom både planerad och spontan undervisning samt med hjälp av olika språkfrämjande verktyg. Även förskollärares förhållningssätt lyfts i resultatet som en viktig aspekt för att kunna bedriva och planera en undervisning som gynnar barnens språkutveckling.

Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om texter och genom att lyssna till högläsning. Förskolläraren har ett stort ansvar till att göra barnen delaktiga i högläsning och att uppmuntra barnen till att vilja delta och utvecklas. Tidigare forskning visar att högläsningen i sig är ett bra verktyg att använda för både små och stora barn. Syftet i vår undersökning är att undersöka förskollärarens syn på barns delaktighet inom högläsning och dess betydelse för språkutveckling samt att studera förskollärarens uppfattningar av det egna förhållningssättet och dess betydelse för barns delaktighet och språkutveckling genom högläsning. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visar att förskollärarens synsätt till högläsning har en betydande roll för hur mycket högläsnning som sker i förskolan, det är också viktigt med samtal och diskussioner kring böckerna för att barnen ska öka sin förståelse för ord och olika begrepp. Både planerade och spontana högläsningsstunder förekommer ofta i förskolan och det är något förskollärare ser positivt på. För barnen som inte utvecklat sitt tal än då är det lättare och peka i en bok och på så vis göra sig förstådd. I diskussionen visas undersökningens slutsats, vilket är vilkten av förskollärarens förhållningssätt och uppbyggnad av undervisning för att skapa möjligheter för barnen att vara delaktiga och utveckla den språkliga kompetensen.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares användning av boksamtal i förskoleklass och årskurs 1, samt om boksamtal kan bidra till språkutveckling. Tidigare forskning visar många fördelar med att främja elevers språkutveckling i de tidiga åldrarna. De får tillfälle att uttrycka sina egna tankar, samt träna upp sitt ordförråd. Lärarna påpekar att tiden eller resurserna inte räcker till för att ha renodlade boksamtal. Forskningen visar att det är viktigt att börja läsa tidigt i skolåldern för att förhindra svårigheter senare under skolgången. Studiens teoretiska ram grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori att lärande sker kollektivt och därigenom blir det ett socialt och kontinuerligt samspel med omgivningen. Vygotskijs teori har inspirerat lärare att vara mer aktiva under lektionerna och inneha en betydande roll för elevernas kunskapsutveckling. Insamlingen av datan genomfördes kvalitativt genom personliga intervjuer med lärare som arbetar på lågstadiet. Intervjuerna analyserades och gemensamma nämnare mellan dem identifierades. Därefter diskuterades intervjuerna i förhållande till den tidigare forskningen. Uppsatsen visar betydelsen på hur viktigt det är att använda sig av att boksamtal tidigt i skolåldern, för att gynna elevernas språkutveckling. De tydligaste resultaten av studien är att alla lärare använder sig av en form av boksamtal varje dag genom den dagliga högläsningen. Studien visar att den dagliga högläsningen och boksamtalen har positiva effekter på läsförståelse och språkutveckling. Elevernas förmåga att förstå förbättras genom diskussioner som inträffar under boksamtalen. En annan viktig faktor som upptäcktes är att boksamtal gynnar elevernas ordförråd och den språkliga förmågan.

Denna studie handlar om förskollärares uppfattningar av hur de stödjer flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Studien har utgått från en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuats i samma kommun på tre olika förskolor, varav två förskollärare på respektive förskola.Studiens syfte är att öka kunskap om förskollärares uppfattning om hur de kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Resultatet analyseras utifrån en sociokulturell teori. Resultatet visade att fyra faktorer ansågs vara väsentliga för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Dessa faktorer utgörs av språkutveckling genom förskollärarens förhållningssätt, språkutveckling genom material, språkutveckling genom samverkan samt språkutveckling genom flerspråkiga pedagoger.Studiens slutsats är att förskollärarna anser att de stödjer de flerspråkiga barnen i både det svenska språket och i deras modersmål. Däremot visar förskollärarnas beskrivningar att det uppfattas ske i olika grad av hur mycket man integrerar barnens modersmål i undervisningen. / This study concerns preschool teachers' perceptions of how they support multilingual children in their language development. The study was based on a qualitative method where six preschool teachers were interviewed in the same municipality at three different preschools, two of whom were preschool teachers at each preschool. The aim of the study is to increase knowledge about preschool teachers' perception of how they can support multilingual children's language development in preschool. The result is analyzed based on a sociocultural theory. The results showed that four factors were considered essential to support multilingual children's language development. These factors consist of language development through the preschool teacher's approach, language development through materials, language development through collaboration and language development through multilingual educators.The study's conclusion is that the preschool teachers consider that they support the multilingual children in the Swedish language and in their native language. On the other hand, the preschool teachers’ descriptions show that the degree to which the children's native language is integrated into the teaching is perceived to be happening to varying degrees.

This corpus-based study explores writer-reader visibility (WRV) features in the writing by young Swedish learners of English. Specifically, using Petch-Tyson’s (1998) framework, this study examines the use of WRV features in essays written by young Swedish learners in lower and upper secondary school, and compares their use to that of Swedish university-level learners. The findings align with Hasund and Hasselgård’s (2022) observation based on young learners that “the tendency to be visible writers starts early” (p. 19). Yet, as the writing proficiency or experience of this learner population increases, their visibility decreases by relying less on WRV devices. This study contributes to the understanding of how young learners’ use of WRV features in their writing develops and provides insights into writing instructions for young learners of English.

Detta arbetets ändamål är att granska redan befintlig forskning gällande ett språkutvecklande arbetssätt i de samhällsorienterade ämnena; samhällskunskap, historia, religion och geografi. Det främsta motivet till varför vi valt att undersöka detta område är för att språket har en stor betydelse för inlärning. Denna forskningsöversikt som gjorts, redogör för hur olika arbetssätt kan utveckla språket samt behandlar begrepp som är essentiella för såväl elevers språkutveckling som kunskapsutveckling. Mestadels av forskningen vi undersökt är hämtade från artiklar som återfinns i databaser som fokuserar på pedagogik och utbildningsvetenskap. En del artiklar är funna genom så kallade kedjesökningar. Under arbetsprocessen har vi fått en djupare inblick i hur betydelsefull elevers språkutveckling är, vad gäller de samhällsorienterade ämnena. Vi har nått slutsatsen att all forskning som granskats enhälligt har förespråkat användningen av språkutvecklande arbetssätt i SO. Men möjligheterna att stödja elevers språkutveckling kan variera beroende på olika tillvägagångssätt.