L’étude de l’orientation mentale (OM), soit l’habileté des parents à concevoir et à traiter leur enfant comme un individu disposant d’une vie mentale autonome et active (Meins, 1997), a gagné en intérêt grâce à la démonstration de ses associations avec plusieurs sphères du développement de l’enfant, entre autres avec le style d’acquisition linguistique chez les enfants de 20 mois ainsi que le développement de la théorie de l’esprit chez les enfants d’âge préscolaire (p. ex., Meins & Fernyhough, 1999). En dépit de ces résultats, l’étude du développement du vocabulaire et des stades initiaux de la théorie de l’esprit chez les enfants a été négligée dans cette littérature. La présente thèse est composée de trois articles empiriques et vise à combler certaines lacunes de la littérature actuelle. Le premier article vise à examiner les liens longitudinaux entre l’OM maternelle et le vocabulaire expressif chez les enfants de 2 ans. Les deuxième et troisième articles ont pour but d’évaluer les relations longitudinales entre l’OM maternelle, la sécurité d’attachement des enfants et les toutes premières articulations de la théorie de l’esprit chez les enfants de 2 ans, puis 2 ans plus tard, avec la théorie de l’esprit chez les enfants de 4 ans. Les données des trois articles proviennent de cinq visites effectuées au domicile de 84 dyades mère-enfant. À 12 mois, l’OM maternelle a été mesurée lors de jeux libres mère-enfant à l’aide du système de codification de Meins et al. (2001). À 15 mois, la sécurité d’attachement de l’enfant a été mesurée par un observateur avec le Q-Sort d’attachement (Waters & Deane, 1985). À 2 ans, les mères ont évalué le langage de leur enfant à l’aide des inventaires MacArthur du développement de la communication (Dionne, Tremblay, Boivin, Laplante, & Pérusse, 2003). Finalement, la théorie de l’esprit de l’enfant a été mesurée à 2 et 4 ans à l’aide de diverses tâches expérimentales (Carlson, Mandell, & Williams, 2004). Les résultats du premier article indiquent que l’OM maternelle est associée au développement du vocabulaire expressif des enfants de 2 ans. Les résultats des deuxième et troisième articles indiquent que la compréhension des enfants de 2 et 4 ans aux tâches de théorie de l’esprit est associée à l’OM maternelle. De plus, ces deux articles ont démontré que les garçons, mais pas les filles, présentant des comportements d’attachement davantage sécures ont obtenu de meilleures performances à une tâche demandant la compréhension des perspectives visuelles de leur mère à 2 ans et de celles d’une étrangère à 4 ans. En conclusion, les résultats de la thèse suggèrent que l’utilisation que les mères font de commentaires mentaux à 12 mois semble favoriser l’acquisition de mots dans le vocabulaire expressif de leur enfant à 2 ans ainsi que le développement d’une meilleure compréhension aux tâches de théorie de l’esprit à 2 et 4 ans. / Studies on mind-mindedness (MM), which is an indication of parents’ inclination to conceive and treat their child as an independent individual with an autonomous and active mental life (Meins, 1997), have grown in interest because of the associations found with children’s developmental areas, such as with 20-month-olds’ acquisition of linguistic style and with preschoolers’ theory of mind development (ToM) (e.g., Meins & Fernyhough, 1999). Despite these results, studies on expressive vocabulary and earlier ToM stages were neglected in this literature. This thesis is composed of three empirical articles and aims to fill the gaps in the current literature. The first paper aims to examine the longitudinal links between maternal MM and children’s expressive vocabulary at 2 years of age. The second and third articles aim to evaluate the prospective relations between maternal MM, children’s attachment security and 2-year-olds’ first articulations of ToM understanding, and 2 years later, with 4-year-olds’ ToM understanding. The data of the three articles was collected from five home visits made with 84 mother-infant dyads. At 12 months, maternal MM was measured during mother-child free plays with Meins et al. (2001) coding scheme. At 15 months, children’s attachment security was measured with the Attachment Q-Sort (Waters & Deane, 1985) by a research assistant. At 2 years of age, mothers were asked to complete the MacArthur Communicative Development Inventory (Dionne, Tremblay, Boivin, Laplante, & Pérusse, 2003) to measure their child’s expressive vocabulary. Finally, children’s ToM was assessed with different experimental tasks at 2 and 4 years of age (Carlson, Mandell, & Williams, 2004). Results of the first paper suggested that maternal MM is related to children’s expressive language at 2 years of age. Results of the second and third papers proposed that 2- and 4-year-olds’ understanding on ToM tasks is associated with maternal MM. Furthermore, results from these two articles showed that more securely attached boys, but not girls, performed better on a task requiring comprehension of their mothers’ visual perspective at 2 years of age and of a stranger’s visual perspective at 4 years of age. In conclusion, results of this thesis suggest that mothers more inclined to use mental comments at 12 months have children that acquire more words in their expressive vocabulary at 2 years of age and who show a better understanding on ToM tasks at 2 and 4 years of age.

This study aimed to investigate parent-child verbal interactions in Spanish in a group of Latino preschoolers growing up in the United States through a parent-mediated program at home, and the effects of the program on their receptive vocabulary in Spanish. A single subject multiple baseline across participants design was used in the study. The participants were 3 Latino mothers and their sons, with low family income, living in the United States. The intervention taught the mothers strategies to enhance their children’s language through a sharing-book activity. The study lasted for 6 weeks during which baseline and intervention conditions data were collected through videotapes of the Dyads’ mealtimes. The results of the study showed that their verbal interactions were functional, brief, and typically not extended to children’s activities. The number of verbal interactions increased for 2 of the 3 Dyads from baseline to intervention condition and decreased for 1 of them. The children’s receptive vocabulary and school readiness skills increased after the intervention as showed by pre and post intervention assessments. The social validity survey suggested that Latina mothers found the project beneficial since, it not only increased their children’s interest in books, but also their own motivation to share books with them. Research and practical implications were discussed.

The thesis is concerned with editorial changes in three of the fairy tales by Božena Němcová (Chytrá horákyně, Čert a Káča, O hloupém Honzovi). The source material is comprised of forty editions; the oldest of the texts is that of the first edition (published 1845-1847), the most recent text was published in 2009. The full texts of the forty editions of the three fairy tales are enclosed on a CD. Editorial changes in the source texts (in contrast to the first edition) have been highlighted. The thesis itself is divided into six main sections. The first section is introductory and it chiefly describes the selection of the material and the method of its processing. The second chapter deals with selected orthographic issues, particularly with the placement of exclamation marks and semicolons, and writing j in the auxiliary verb být in the preterite (šel sem / šel jsem). (Not) writing j in the auxiliary verb být is a stylistic device which helps to distinguish the speech of one of the characters. However, most editors change all forms to the variant with j, whereby the stylistic distinction is lost. The third chapter examines morphology, especially the alteration of selected verb forms. Topics of the subchapters are: supine, participles, past conditional and verb tenses. Editions published after 1989...

The presented thesis deals with the topic of development of communication abilities in preterm infants from the perspective of special education. The thesis is for clarity divided into several parts. In the first part of the text the issue of incidence of premature births in the Czech Republic is discussed, following subsections are devoted to the definition and distribution of characteristics bonding with immaturity of child and approach selected health problems associated with postpartum adaptation and subsequent psychomotor development of child. The following chapter which analyzes the system of care for premature newborns in the Czech Republic focuses on two forms of care, acute care and followed-up. Next part has been devoted to issue of premature infants from logopedical perspective and describes the physiological process of development of communication abilities of child and based on current knowledge, especially foreign research, analyzes the peculiarities of speech development of preterm infants. The last and key part of the work, based on case studies, analyzes the specifics of development of communication abilities of four originally extremely and very preterm children of multiple pregnancies in the background of the their overall psychomotor development. KEYWORDS premature infant,...

With my study I wish to highlight the importance of encouraging and developing the children's written language in kindergarten. I have through a qualitative study investigated how preschool teachers perceive their role and mission, what skills they have to respond to children's needs for language stimulation and written language development. I have interviewed six preschool teachers in two different kindergartens. The purpose of the study is to see how the interviewees preschool teachers perceive their role in the work of the written language in kindergarten and how their perceptions can be interpreted on the basis of Michel Foucault's theory of power and control. Research shows that children before school starts to develop an interest in texts and symbols, and that the environment is very important for children to have sight of written texts and images already in preschool. The curriculum 98/2016 also highlights the importance of bringing children's interest into the linguistic world they have around them and to give an understanding of their communicative functions. The preschool teacher with his education, profession and clear responsibility of the curriculum has big role for children to develop in written language. The study shows that preschool teachers are aware of their important role but lack the necessary approach. The interviewed preschool teachers say that they do not use any methods consciously working to stimulate and challenge the child in his written language development. They meet a child´s interest in writing only when the child shows an interest. Half of the preschool teachers expressed that they do not make any links to the preschool curriculum. My study highlights the teachers' important role in children's written language stimulation and development in preschool for others interested in kindergarten and school.

The purpose of this study is to investigate conceptions that affects the results of school development in order to improve the language used while teaching within all subjects. The approach is a dialogical practitioner-research where the principal studies within her own occupation/school and is driven by a social constructionist framework of knowledge and learning. Laclau & Mouffe´s discourse-theory was used to analyze the articular-practice in eighteen teachers and their principal’s written reflections. The study focus discourses of school-development and second-language-development in relation to the nodal point ”learning”. It also focuses on teachers’ construction of identity within the school. The meaning of conceptions within school-development and second-language-development discourses are analyzed using discourse-theory methods. Conflicting meanings are also highlighted. The prior questions of the study investigates the conceptions of school-development and second-language-development and how they relate to current discourses and to each other. Conceptions that are connected to these discourses are compared with how the role of the teacher is described by the teachers themselves. The study shows an agreement on the necessity of school-development and improvement of language. Boundaries are made against those who don’t agree with school-development-projects. Different approaches are standing side by side within both fields and the role of the teacher are given multiple understandings due to their diverse experiences and framework of teaching. The understanding of the concept “diversity” alter in different fields. The meaning of “safety” varies, the teachers and principal have different thoughts on the idea of what safety is. The study shows a lack of research and science in the teachers written reflections. One implication of the study is that the conception of the role of teachers has to be reconstructed to be able to build a professional-learning-community. Different conceptions about safety has to be highlighted to avoid different understandings that prevents collaborative work between teachers. / Syftet med denna masteruppsats är att få syn på föreställningar som påverkar utvecklingsprocessen på en skola där målet är att arbeta mer språkutvecklande. Studien är att betrakta som praxisforskning med en dialogisk ansats, där rektor lär genom att forska i sin egen verksamhet. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk syn på kunskap och lärande. Genom den diskursteori som utvecklats av Laclau och Mouffe synliggörs skolans artikulatoriska praktik, så som den framträder i arton lärares och deras rektors reflekterande loggar. De diskursiva fälten ”skolutveckling” och ”andraspråksutveckling” studeras i förhållande till nodalpunkten ”lärande”. Även lärarnas föreställningar kring subjektspositionen som lärare granskas. Genom diskursteorins verktyg synliggörs också de olika innebörder som ges kring begrepp som förekommer i diskurserna om skolutveckling och andraspråksutveckling. Även motsättningar lyfts fram. Studiens frågeställningar handlar om föreställningar kring skolutveckling och andraspråksutveckling och hur de förhåller sig till rådande diskurser och till varandra. Även föreställningar om begrepp som hör samman med skolutveckling, andraspråksutveckling, lärande och lärarrollen studeras. Studien visar att det råder enighet både kring nödvändigheten av skolutveckling och kring att utveckla det språkutvecklande arbetet på skolan. Markeringar görs mot ett diskursivt yttre, att motsätta sig utvecklingen. Olika diskurser kring andraspråksutveckling och lärande syns sida vid sida i de två fälten. Också lärarrollen ges skiftande innebörder, som kan kopplas till olika epoker och lärandeteorier. Föreställningar om begreppet ”olikhet” varierar i olika diskursiva fält. Motstående uppfattningar kring begreppet ”trygghet” framträder utifrån de olika subjektspositionerna som lärare respektive rektor. Studien visar att vetenskap och forskning inte är så framträdande i denna skolas artikulation. En slutsats som dras av studien är att lärarrollen behöver ges nya innebörder om man vill få till stånd en professionell lärande gemenskap. Även olika föreställningar kring trygghet respektive lärande behöver lyftas till ytan och synliggöras, för att undvika att motstridiga tankemönster står i vägen för det fortsatta gemensamma arbetet.

Abstract The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver högläsning och boksamtal i klassrummet i praktiken och hur dessa kan utveckla elevers språk. Syftet är även att undersöka hur lärare beskriver att de får med alla elever i boksamtal. För att uppnå studiens syfte har empiriskt material samlats in med utgångspunkt i Brymans (2011) förslag på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin som redogör för att elever lär sig i samspel och genom kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärare beskriver att högläsning och boksamtal har stor betydelse för elevers språkutveckling. Elevers språk utvecklas när de får möjlighet att i grupp eller individuellt stärka sig i att lyssna och återberätta en uppläst text. För att främja språkutvecklingen hos elever i samband med boksamtal använder sig lärarna av olika läromedel för att anpassa undervisningen. Lärarna är avgörande för att möjliggöra att elever utvecklas och lyckas och därför kan de anpassa högläsningen och boksamtalsstunderna till elever på olika sätt. / The aim of this study is to find out how teachers describe reading and book conversations in the classroom in practice and how these can develop pupils' languages. The aim is also to investigate how teachers describe that they engage all pupils' in book conversations. In order to achieve the aim of the study, empirical material has been collected on the basis of Bryman's (2011) proposal for a qualitative method with semi-structured interviews. The study is based on the socio-cultural theory that explains that pupils learn in interaction and through communication with others. The conclusion based on the study's result is that teachers describe that reading and book conversations are of great importance for pupils' language development. Pupils' language is developed when they are given the opportunity to, in groups or individually, strengthen themselves in listening and retelling a spoken text. In order to promote language development among pupils in connection with book conversations, the teachers use different teaching aids to adapt the teaching. The teachers are crucial for enabling pupils to develop and succeed, and therefore they can adapt the reading and book talk occasions to pupils in different ways.

The aim of the study is to examine whether and how the children who have difficulties with the language receive the help they need from the preschool teachers in order to improve their language development. Interview of semi-structured model with five preschool teachers at different kindergartens in the same municipality was conducted, where the pedagogues experiences were requested which methods/routines they work with to detect if children have language problems and what methods/ tools they use to help and stimulate language development, and how they have worked with that has given the best language enhancement in children with language difficulties. The theoretical starting points in my study are sociokulturellt perspektiv, what child can be achieve with help without help, as well as phonological awareness that is the doctrine of the sound and its function. TRAS – the schedule Early registration of language development is a tool to promote language difficulties. It is also important to keep in mind that each child has their own language development rate. TRAS – the schedule is a useful tool with extensive questions, to identify what the child is struggling with and shows what is reasonable to be able to be in a certain age. TRAS is also a useful tool for detecting minor language problems. Babblarna and FonoMix used to stimulate language development in the municipality. Some kindergartens also use character support and support for supporting language development. Engaging high-quality reading and games with language elements increase the interest in communicating. Rhymes and chants can also increase language development. But most important is a good approach and to do something together with the kids. / Syftet med studien är att undersöka om och hur de barn som har svårigheter med språket får den hjälp de behöver av förskollärarna för att deras språkutveckling ska förbättras. Intervju av semistrukturerad modell med fem förskollärare på olika förskolor inom samma kommun utfördes, där pedagogernas erfarenheter efterfrågades om vilka metoder/rutiner de arbetar med för att upptäcka om barn har språksvårigheter och vilka metoder/verktyg de använder för att hjälpa och stimulera språkutvecklingen, samt vilket sätt de har arbetat med som har givit bästa språkförbättringen hos barn med språksvårigheter. De teoretiska utgångspunkterna i min studie är sociokulturellt perspektiv, vad barnet kan uppnå med hjälp och vad det kan uppnå utan hjälp, samt fonologisk medvetenhet som är läran om ljudet och dess funktion. TRAS–schemat tidig registrering av språkutveckling är ett verktyg för att främja språksvårigheter. Det är även viktigt att tänka på att varje barn har sin egen språkutvecklingstakt. TRAS–schemat är ett användbart verktyg med omfattande frågor, för att ringa in vad barnet har svårt för och visar på vad som är rimligt att kunna i viss ålder. TRAS är även ett användbart verktyg för att upptäcka lättare språksvårigheter. Babblarna och FonoMix används för att stimulera språkutvecklingen i kommunen. Vissa förskolor använder även tecken som stöd och bildstöd för att stimulera språkutvecklingen. Engagerad högläsning med kvalitet och lekar med språkinslag ökar intresset att kommunicera. Rim och ramsor kan också öka språkutvecklingen. Men det viktigaste är ett bra förhållningssätt och att göra någonting tillsammans med barnen.

Studien behandlar ämnet högläsning där syftet är att bidra med kunskap om hur förskoleklasslärare uppfattar arbetet med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för elevers läs- och skrivutveckling. Utifrån syftet ställdes fyra forskningsfrågor: Hur beskriver förskoleklasslärare att de använder högläsning i undervisningen? Vilka hinder finns det med högläsning för elevers läs- och skrivutveckling enligt lärare i förskoleklass? Vilka möjligheter finns det med högläsning för elevers läs- och skrivutveckling enligt lärare i förskoleklass? Hur ser förskoleklasslärare på högläsning i relation till andra aktiviteter för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling?       Synen på lärande i studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Genom samspel mellan elever samt mellan elever och lärare kan kunskap utvecklas. Både kvantitativ och kvalitativ undersökning har använts genom en enkätundersökning och intervjuer. I enkäten deltog 75 lärare och i intervjuerna deltog fem lärare. I analysen av datainsamlingen användes kodning av nyckelord och tematiseringsarbete för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att förskoleklasslärare ser högläsning som ett viktigt och kompletterande pedagogiskt verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, där både möjligheter och hinder identifierades. De möjligheter som framkom var språkutveckling, läs- och skrivlust samt förståelsearbete för texter. De hinder som lärarna sade var främst anpassning till elevgruppers nivåskillnader i relation till språk, kunskap och skolmognad samt fånga elevers intresse för att skapa engagemang för högläsningen. / The study deals with the topic reading aloud where the aim is to contribute knowledge of how pre-school class teachers perceive the work of reading aloud as a pedagogical tool for pupils' reading and writing development. To achieve this purpose four research questions were used:  How do pre-school class teachers describe that they use reading aloud in teaching? What are the obstacles with reading aloud for students reading and writing development according to pre- school class teachers? What opportunities are there with reading aloud for students reading and writing development according to pre-school class teachers? How do pre-school class teachers view reading in relation to other activities to develop students' reading and writing development? In this study, the view of learning is based on the sociocultural perspective. Through interaction between pupils and between pupils and teachers knowledge can be developed. To collect data for this study, both a quantitative and a qualitative method were used. Data was collected through a survey and interviews. In the survey, 75 teachers participated, and in the interviews five teachers participated. In the analysis of the data, coding of keywords and thematic work was used to answer the study's research questions. The result shows that teachers in pre-school class view reading aloud as an important and complementary pedagogical tool for pupils reading and writing development. Furthermore, both opportunities and obstacles were identified. The opportunities were language development, desire to read and write and working with understanding texts. The obstacles that the teacher mentioned were mainly difficulties in adapting to the pupils’ level differences related to language, knowledge, school maturity and to interest as well as involve pupils in reading aloud activities.