I takt med att flerspråkiga elever förekommer alltmer i dagens skolverksamheter är det väsentligt för lärare att ha kännedom kring elevernas erfarenheter och kunskaper. Studiens syfte är att öka kunskapen om hur grundskollärare med inriktning årskurs 4–6, anpassar sin undervisning för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling i svenskämnet. De frågeställningar som har uppfyllt studiens syfte är följande: Hur identifierar lärare de olika språkliga nivåerna i det flerspråkiga klassrummet? På vilka sätt säger lärare att de utformar sin undervisning för de flerspråkiga elevernas språkutveckling? Vilket resultat menar lärare att de åstadkommer med utformningen av undervisning för flerspråkiga elevers språkutveckling i klassrummet? Studiens utgångspunkt har varit det sociokulturella perspektivet. Studien genomfördes av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i ämnet svenska. Resultatet visade att samtliga lärare anpassar sin undervisning på liknande sätt men det finns även olikheter kring det. I resultatet synliggörs det att lärarna använder digitala verktyg olika mycket för att främja de flerspråkiga elevernas språkutveckling. Samtliga lärare använder sig även en hel del av par- och grupparbeten. De anser att interaktionen mellan individer har en avgörande roll för språkutvecklingen, vilket även tidigare forskning synliggör. / As multilingual pupils become more and more common in today's school activities, it is essential for teachers to have knowledge of the pupils’ experiences and knowledge. The purpose of the study is to increase knowledge about how primary school teachers with a focus on grades 4–6, adapt their teaching to promote multilingual pupils’ language development in the Swedish subject. The questions that have fulfilled the purpose of the study are the following: How do teachers identify the different language levels in the multilingual classroom? In what ways do teachers say that they design their teaching for the language development of multilingual pupils? What result do teachers think they achieve with the design of teaching for multilingual pupils’ language development in the classroom? The starting point of the study has been the sociocultural perspective. The study was carried out by a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with five teachers who teach the Swedish subject. The results showed that all teachers adapt their teaching in a similar way, but there are also differences around it. The results show that teachers use digital tools to varying degrees to promote the language development of multilingual pupils. All teachers also use a lot of pair and group work. They believe that the interaction between individuals has a crucial role for language development, which also previous research makes visible.

I och med samhällets växande mångfald samt digitaliseringen som bidragit med nya verktyg för lärande, behöver lärare se över hur digitala verktyg på olika sätt kan stödja elevers språkutveckling i skolan. Syftet med studien är att synliggöra lärares upplevelser kring digitala verktygs inverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien är inspirerad av Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) som är en språkteori med fokus på språkets betydelse i olika sociala sammanhang. Material har samlats in i form av fältanteckningar från observationer samt uppföljande intervjuer med fem lärare i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 2. Intervjuerna har transkriberats och sammanställts. Utifrån datainsamling har teman kopplade till studiens syfte och frågeställningar kunnat lyftas fram. Resultatet visar att undervisningen i svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna. Fyra av fem lärare har undervisning i svenska i heterogena klasser. De upplever en svårighet i att alltid ha alla elever i klassrummet. Den femte läraren är ansvarig pedagog för undervisningen i svenska som andraspråk på skolan där hon arbetar. Samtliga lärare använder digitala verktyg varje dag och som en naturlig del i undervisningen. Tendensen i studien var att lärarna tror sig kunna se att digitala verktyg har en positiv inverkan på flerspråkiga elevers utveckling av ordförrådet. Lärarna ser fler fördelar än nackdelar med digitala verktyg i språkutvecklingsarbetet. Skolstil, Polylino och Inläsningstjänst är några av de applikationer som används i arbetet med digitala verktyg. Det finns ett behov av fortbildning bland lärare. I arbetet med digitala verktyg saknas det kunskap om specifika appar som gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling. Lärare behöver ytterligare kunskap om hur digitala verktyg kan integreras som språkverktyg i undervisningen. / With the growing diversity of society and the digitalization that has contributed with new tools for learning, teachers need to review how digital tools can support students' language development in school in varied ways. The purpose of the study is to highlight teachers’ experiences of digital tools on the language development of multilingual students. The study is inspired by Systemic-functional linguistics (SFL) which is a language theory with a focus on the importance of language in different social contexts. The material has been collected in the form of field notes from observations as well as follow-up interviews with five teachers in preschool class, grade 1 and grade 2. The interviews have been transcribed and compiled. Based on the data collection, it has been linked to the purpose of the study and different themes has been visualized. The results shows that the teaching of Swedish as a second language looks different in the schools. Four out of five teachers teach Swedish in heterogeneous classes. They experience a difficulty in always having all students in the classroom. The fifth teacher is the teacher responsible for teaching Swedish as a second language at the school where she works. All teachers use digital tools every day and as a natural part of their teaching. The tendency in the study was that teachers think they can see that digital tools have a positive impact on multilingual students' development of vocabulary. Teachers see more advantages than disadvantages with digital tools in language development work. Skolstil, Polylino and Inläsningstjänst are some of the applications used in the work with digital tools. Despite this, there is a need for further education among teachers. In the work with digital tools, there is a lack of knowledge about specific apps that benefit multilingual students' language development. Teachers need knowledge of how digital tools can be integrated as language tools in teaching.

This case study on telecollaboration focuses on Swedish practicing teachers’ attitudes andexperiences with telecollaboration, i.e. an educational tool for communication betweenstudents in different countries to enhance foreign language development and interculturalcompetence. Four Swedish teachers with varying teaching experience were interviewed toshare their experiences of telecollaboration in the earlier school years. The design andimplementation of telecollaborative projects as well as the correspondence with the Swedishcurriculum according to the interviewees will be presented and discussed along with possiblebeneficial outcomes and challenges that might arise in the design and implementation oftelecollaborative projects. These aspects are also compared with findings of previousresearch on telecollaboration in educational settings. Finally, some suggestions for futureresearch in the field is provided.

Over the recent years, global migration flows have brought increasing numbers of immigrating children to Swedish schools and this has, in turn, generated attention to questions regarding inclusive education. This case study aims to investigate how experienced teachers meet the needs of newly arrived students in the English classroom. The study is conducted at a primary school (grade F-6), located in a middle-sized town in southern Sweden, where 98% of the students have an immigrant background. This study is based on semi-structured interviews with three teachers and the principal of the school. We perceive that this is a school where inclusion seems to work quite well and by conducting this study we want to shed light on seemingly functional working methods. This study also investigates possibilities and challenges that teachers might face in the English classroom.

The goal of this paper was to investigate if code-switching is a beneficial language strategy pertaining to pupils’ oral language development. Moreover, the purpose was to examine what teachers need to consider when they use the pupils’ first language in the classroom. Previous studies are in conflict of whether or not code-switching is a useful language strategy and also of how it should be used in the language classroom. This synthesis attempted to answer if code-switching support oral language development in the second language (L2) classroom in secondary school in Sweden and what needs to be considered when using code-switching in an educational context. The results suggested that low-proficiency learners benefit from first language (L1) usage, whereas high-proficiency students seem to both prefer and benefit more from an English-only classroom. Findings also propose that maximum exposure of the target language (TL) is to be preferred, as long as it is not too difficult for pupils to comprehend. Together, these findings suggest that teachers’ and pupils’ usage of code-switching can be a beneficial language strategy, but that it is crucial for teachers to know their pupils’ language level and when to use code-switching.

Content and Language Integrated Learning (CLIL) is a dual focused pedagogical practice in which a language other than the students’ first language is taught through content. CLIL has grown to become a popular pedagogic approach within education systems across the world. However, research conducted in Swedish primary schools is extremely limited. Therefore, the aim of this study is to provide an insight into what factors are of relevance for the practice to be successful, as well as whether an implementation of the approach in the Swedish educational system would be beneficial. The study presents an overview regarding previous research and relevant theoretical perspectives. Semi-structured interviews with five primary school teachers in the south of Sweden were conducted for this study. The results reveal numerous beneficial factors, such as the students’ language skills and knowledge skills developing simultaneously in meaningful contexts. An additional beneficial factor expressed by all the interviewed teachers is the development of the students’ interculturality, which is stated as a key skill to develop through English as a Foreign Language (EFL) teaching by the Swedish National Board of Education (Skolverket). However, the conclusion demonstrates that the major challenges are the lack of a set framework and adapted materials available in Sweden for the pedagogical practice.

Abstract Studiens syfte är att undersöka lågstadielärares erfarenheter av användningen av transspråkande i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på scaffolding, proximalautvecklingszonen och de medierande redskapen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lågstadielärare med erfarenheter av transpråkande i sin undervisning. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av innehållsanalys för att på så sätt urskilja likheter och skillnader i lärarnasundervisning samt kunna se vad som är vanligt förekommande med transpråkande som arbetssätt. Det som framkom från intervjuerna och kunde belysas med hjälp av innehållsanalysen var att lärarna använder sig av olika hjälpmedel för att möjliggöra transspråkande i undervisningen såsom handledare, dator, lexikon. Digitala hjälpmedel så som olika appar, lärosajter på internet och google translate tycks vara det som används mestadels vid transspråkande. Nyanlända elever verkar vara dem elever som transpråkande används mest med för att utveckla deras svenska språket. Av resultatet går det också att urskilja olika utveckling hos elever genom användandet av transpråkande. De tar till sig olika ämnesbegrepp och uppnår en högrekunskapsutveckling. Studiens resultat visar att transpråkande i svenskundervisning gynnar flerspråkiga elevernas utveckling och stärker deras självförtroende. Transspråkande beskrivs som en förutsättning för att lyckas i svenskämnet särskilt för nyanlända elever.

I kursplanen i svenska nämns det hur lärare ska bedriva en undervisning där elever ska få ta del av olika typer av skönlitteratur och lära sig analysera och diskutera (Skolverket, 2022a). Forskning nämner hur elever lär sig bäst i gemensamma sammanhang, exempelvis högläsning där elever genom en diskussion kan ta del av varandras erfarenheter och lära sig av varandra (Jönsson, 2007). Skönlitteratur bidrar även till att elever får lära sig att tolka texter och skapa sig egna uppfattningar (Norberg & Hjalmarsson, 2022).  Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som är verksamma inom förskoleklass till årskurs tre använder skönlitteratur i sin undervisning. Studien ska även undersöka lärares uppfattning om hur elevers språkutveckling påverkas av skönlitteratur och hur skönlitteraturen kan påverka elevers läsmotivation. Studiens syfte kommer att uppnås med följande frågeställningar: Hur beskriver lärare deras arbete med skönlitteratur i svenskundervisningen? Hur beskriver lärare sin uppfattning om hur skönlitteratur påverkar elevers språkutveckling?  Hur uppfattar lärare att undervisningen med skönlitteratur påverkar elevers läslust? Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i det sociala. Studien har använt sig av den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Det var fem lärare som deltog i studien. Resultatet av studien visar att läraren använder skönlitteratur genom olika arbetssätt som högläsning, parläsning och egen läsning samt läsförståelse. Elevernas språkutveckling sker genom ord-och meningsutveckling samt att det sker i ett socialt sammanhang. Genom att lärare visar ett intresse för läsning, använda sig av böcker som speglar elevernas eget intresse samt att böcker är tillgängligt för eleverna, kan lärare påverka elevers läslust. / The Swedish curriculum mentions how teacher should conduct instruction where students will be exposed to various types of fiction literature and learn to analyze and discuss (Skolverket, 2022a). Research highlights that students learn best in communal settings, such as read-aloud sessions, through discussions, students can share their experiences and learn from each other (Jönsson, 2007). Fiction literature also contributes to students learning how to interpret texts and form their own opinions (Norberg & Hjalmarsson, 2022). The purpose of this study is to examine how teachers working with preschool to third-grade students use fiction literature in their teaching. The study will also investigate teachers' perceptions of how students' language development is influenced by fiction literature and how fiction literature can impact students' reading motivation. The study's objectives will be achieved through the following research questions: How do teachers describe their work with fiction literature in Swedish instruction? How do teachers describe their perception of how fiction literature affects students' language development? How do teachers perceive that teaching with fiction literature influences students' enthusiasm for reading? This study is grounded in a sociocultural perspective where learning occurs within a social context. The study utilized the qualitative method of semi-structured interviews. Five teachers participated in the study. The study's results reveal that teachers use fiction literature through various approaches such as read-aloud sessions, paired reading, individual reading, and reading comprehension activities. Students' language development takes place through vocabulary and sentence development, within a social context. By demonstrating an interest in reading, utilizing books that reflect students' interests, and making books accessible to students, teachers can influence students' reading motivation.

Den här studien handlar om flerspråkighet iförskolan med fokus på förskollärarnas arbetssätt för barns språkutveckling. Antalet flerspråkiga barn ökar i förskoleverksamhet då de har olika bakgrund och använder olika språk (Skolinspektionen 2017, s. 5), vilket ställer krav på att förskollärare ska planeraundervisningen på ett inkluderande sätt som kan tillgodose barns olika behov. Syftet medstudien är att undersöka hur förskollärarna arbetar i förskolan med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på centrala begrepp som mediering, scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Förskollärarensstöttning och interaktion med barnen står i fokus där lärandet sker i samspel med andra. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Femförskollärare väljs ut på olika förskolor i samma kommun. Genom intervjuer medförskollärarna försöker jag få svar på hur förskollärarna beskriver att de arbetar för att flerspråkiga barns språk ska utvecklas och vilka möjligheter respektive utmaningar beskriver förskollärarna att de har i sitt språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om deras roll för språkutveckling och använder olika strategier för att stötta flerspråkiga barn. Samarbetet med vårdnadshavare sker dagligen och förskollärarna försöker ta del av barns intresse, språk och kultur. Flerspråkig personal fattas i förskolan och förskollärarna lyfter fram vikten av att få flerspråkstödjare i verksamheten. Förskollärarna har möjligheter för kompetensutveckling men det är svårt att anpassa undervisningen för det enskilda barnet. Modersmålet lyftsäven som viktigt för barns lärande. Mer resurser behövs i förskolans verksamhet för att ökakvaliteten på undervisningen. / This study is about multilingualism in preschool with a focus on preschool teachers' working methods for children's language development. The number of multilingual children increases in preschool activities as they have different background and uses different languages (Skolinspektionen 2017, p. 5), which requires that preschool teachers must plan teaching in an inclusive way that can accommodate children's needs different needs. The aim of the study is to investigate how the preschool teachers work in the preschool with multilinguals children's language development. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on central concepts such as mediation, scaffolding and the proximal development zone. The preschool teacher's support and interaction with the children are in focus where learning takes place in interaction with others. The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Five preschool teachers are selected at different preschools in the same municipality. Through interviews with the preschool teachers I try to get answers to how the preschool teachers describe that they work to multilingual children’s language must be developed and which opportunities and challenges are described the preschool teachers that they have in their language development work with multilingual children. The result shows that the preschool teachers are aware of their role in language development and use different strategies to support multilingual children. Cooperation with guardians takes place daily and the preschool teachers try to take part in children’s interest, language and culture. Multilingual There is a shortage of staff in the preschool and the preschool teachers highlight the importance of getting more language assistants in the business. Preschool teachers have opportunities for skill development, but it is difficult to adapt the teaching for the individual child. The mother tongue is also highlighted as important for children learning. More resources are needed in the preschool’s operations to increase the quality of the teaching.

Deaf and Hard of Hearing (D/HH) students often do not graduate with their same age peers, continue on to college, have satisfying social and emotional relationships, or achieve gainful employment as adults due to their delays in language and communication skills (Antia, Stinson, & Gaustad, 2002; Siegel, 2002a). The purpose of this study is to determine and align the Kern County Superintendent of School's Deaf Education Program with the research-based elements of a quality D/HH program and to explore the instructional program of "Step Up to Writing" as a viable curricular tool for improving English and language skills for the D/HH population in the Kern County Superintendent of Schools' Deaf Education Program. The statistical evidence generated by the t -Test: Two Sample Assuming Unequal Variances, supported "Step Up to Writing" as an option for language skills development and curricular changes within the KCSOS Deaf Education Program. The continued collection of data through a longitudinal study of fourth- through eighth-grade D/HH students in the KCSOS Deaf program will develop certainty of these findings.