Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare resonerar kring högläsning och boksamtal i förskolan samt deras tankar kring läsmiljöns uppbyggnad för att den ska bli språkligt utvecklande. I denna kvalitativa studie har fem förskollärare intervjuats och tre förskolors läsmiljöer har observerats för att samla in data till studien. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och kategoriserats för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vår studie visar att förskollärare förstår vikten av användandet av högläsning och boksamtal för barns språkutveckling, men att de stora barngrupperna ofta gör att språkutvecklingens syfte försvinner. Förskollärarna hävdar också att högläsningen borde prioriteras mer i verksamheten vilket vi genom denna studie vill fortsätta att inspirera till. / The purpose of this study was to examine what preschool teachers think about reading out loud for children, having book conversations in preschool and their thoughts on the structure of the reading environment in order for it to be linguistically developing. In this qualitative study, five preschool teachers have been interviewed and three preschool reading environments have been observed to collect data for the study. The collected data have been transcribed and categorized and then analysed from a sociocultural perspective. In our study, we have found that preschool teachers understand the importance of reading out loud to children as well as book conversations for children's language development, but with large groups of children the purpose of language development often gets lost. Preschool teachers also argue that reading should be given more priority in the preschool, through our study we want to continue to inspire this.

Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visar om hur transspråkande används för att stötta språk-, kunskaps- och identitetsutveckling i det flerspråkiga klassrummet. Studien är en systematisk litteraturstudie som diskuteras i förhållande till sociokulturell teori och transspråkande som pedagogisk strategi. Resultatet av studien visar att transspråkande dels kan ske på övergripande nivå där hela skolan kännetecknas av en positiv inställning, dels genom att lärare använder transspråkande genom digitala verktyg, språkgrupper, modersmål- och studiehandledare, men också genom samarbete med hem och vårdnadshavare. Detta svarar också på studiens frågeställning om hur transspråkande kan stötta flerspråkiga elever i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att transspråkande stärker elevens kunskapsinhämtning, språkutveckling och identitet.

Studien undersöker lärares uppfattningar om lekens betydelse i undervisningen. Syftet med studien är att få kunskap om lekens betydelse och funktion i svenskundervisningen i årskurs 1 samt lärares roll för att stötta och vägleda leken. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Hur beskriver lärare lekens betydelse för elevers språkutveckling i svenska? Hur beskriver lärare lekens utrymme och dess förutsättningar i årskurs 1? Hur ser lärare på sin egen roll vid leken? De teorier som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet och kognitiv utvecklingsteori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där fyra lärare deltagit. Lärarna är fördelade på två olika skolor i samma kommun. Det insamlade datamaterialet har kodats och sedan placerats i olika kategorier utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att det råder en samstämmighet hos lärarna som menar att leken är betydelsefull för elevernas utveckling. Det viktiga i leken är framförallt att det är en lustfylld aktivitet som bidrar till en gemenskap i gruppen. När elever leker finns det möjlighet för kommunikation som i sin tur bidrar till språkutveckling. Utrymmet för lek påstås ha minskat i skolan eftersom tidsaspekten och skolans målstyrda system påverkar dess utrymme.  När lek används är det i mer formella former där lärarna tar en aktiv roll för att vägleda leken. / The study examines teachers' perceptions of the importance of play in teaching. The purpose of the study is to get knowledge of the importance and function of play in Swedish teaching in year 1 and the teacher's role in supporting and guiding the play. The study is based on the following issues: How does a teacher describe the importance of play in pupils' language development in Swedish? How does a teacher describe the space for play and its conditions in grade 1? How do teachers view their own role in the play? This study is based on the sociocultural perspective and cognitive development theory. The study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews, in which four teachers participated. The teachers are divided into two different schools in the same municipality. The collected data material has been coded and then placed into different categories based on the study's issues. The result shows that there is a consensus among the teachers who believe that the play is important for the pupils' development. The important thing about the play is that it is a fun activity that contributes to a feeling of community in the group. When students play, there is an opportunity for communication which in turn contributes to language development. The space for play is said to have diminished, where the time aspect and the goal-driven school affect its space. When play is used, it is in more formal forms where the teachers take an active role in guiding the game.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(人間・環境学) / 甲第23264号 / 人博第979号 / 新制||人||232(附属図書館) / 2020||人博||979(吉田南総合図書館) / 京都大学大学院人間・環境学研究科相関環境学専攻 / (主査)教授 阪上 雅昭, 教授 谷口 一美, 准教授 森口 佑介 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human and Environmental Studies / Kyoto University / DFAM

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att muntligt berättande påverkar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare intervjuades individuellt och två förskollärare deltog i en gruppintervju. Förskollärarna arbetade i fyra olika mångkulturella förskolor samt i en förskoleklass. Urvalet var målstyrt genom att handplocka informanter med lång yrkeserfarenhet med flerspråkiga barn. Empirin som framkom i intervjuerna kategoriserades systematiskt utifrån studiens olika frågeställningar. Resultatet analyserades därefter utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv för att hitta mönster, likheter och skillnader i förskollärarnas svar. I resultatet framkom att muntligt berättande som en språkutvecklande metod främjar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn men utförs med varierande tillvägagångssätt. Vidare framkom det att muntligt berättande främjar barnens ord- och begreppsförråd, språkuppbyggnad och innehållsförståelse. Däremot visar resultatet skillnader på förskollärarnas upplevelser av miljöns betydelse för det muntliga berättandet, om det ska vara en uppbyggd miljö eller inte.

The purpose of this thesis is to study the value of music in children’s lives and to find out if music activities/lessons can affect children’s learning and development in preschool and preschool class. We want to delve deeper into the definition of music based on different perspectives. The first one is the sociocultural perspective, with two of its most important concepts; mediation and the proximal development zone. This perspective indicates in our study that the role of music activities/lessons in participation, learning and language development takes the best place in meetings with others by developing children’s social life. The other perspective is based on the developmental pedagogical theory and the seven teaching strategies which were presented through this perspective. In this study we want to highlight the idea of using music in different activities. What is the main purpose of having music in the visited preschool and preschool class? How can music activities/lessons affect children’s participation, learning and language development in the visited preschool and preschool class? And what does the interviewed and observed teacher’s competence look like when it comes to music activities/lessons? To get more information to answer these questions different perspectives have been studied and analyzed in our theoretical part and linked to relevant literature that illuminate music from different points of view. We have also interviewed eight teachers, three preschool teachers, three preschool class teachers and two music teachers from different schools and highlighted the interviews in the results section. Through these interviews we got that the use of music as a tool is more common than using it as a subject and reasons for this we focused on in our analysis and discussion section. Not only through interviews, but also through our observations in those preschools and schools we got information which complemented our study and helped us to achieve a large part of our purpose of this thesis.

The aim of this study is to investigate the factors ethnicity and social class and how this affects the language development of elementary school students. To be able to fulfill our purpose with this study, we have selected one question to be answered. The following question is: "How can teachers contribute to language development teaching for students with different ethnicities and social classes in the society?". Our information was gathered from two databases with scientific articles accessible for us students in Malmo University. We have used databases Eric ProQuest and ERIC EBSCO. The searching was done in English for a successful finding of relevant sources and a literature search in survey has been done in the Malmo University's library and well-known researchers. The result, conclusion and discussion has shown that second language students in a low social class have poorer conditions and opportunities for improved language development compared to students in a high social class background. This study also shows that these students have a tendency to lack Swedish language knowledge due to low social class in the family background. The result, conclusion and discussion mostly shows that teachers have a hard time to meet second language students of different social class backgrounds in the best way for their language development. Research in the result chapter shows that social class and ethnicity should be taken into account by teachers in their pedagogical planning. In the socially oriented subjects, teachers should higlight the two factors and neutralize them in the teaching. From this, teachers should keep in mind that the two factors can affect students' language development and hence apply this complexity to the didactic question "who?". To prevent differences in the classroom, can genre pedagogy be a solution to include all pupils to encourage language development, regardless of social or ethnic background in the classroom.

Denna studie handlar om elevers upplevelse och förståelse av högläsning. Syftet är att undersöka huruvida formatet på högläsningen, ljudbok eller fysiskt högläst text, påverkar elevernas förståelse för innehållet och intresset för att lyssna. Detta har studerats genom gruppintervjuer och gemensamma diskussioner med elever i årskurs 1. Även lärare har fått delge sina tankar om de olika formaten utifrån ett frågeformulär. Resultatet i denna studie visar att förståelsen inte påverkas av vilket format som används. Däremot framkommer det att bilder och möjligheten att kunna avbryta läsningen har en positiv effekt på elevernas förståelse. Eleverna påpekar dock att det kan vara problematiskt att få någon, främst utanför skoltid, att vilja läsa för dem. De upplever att vuxna tycker att det är jobbigt och att de inte vill. Trots att forskning och lärarna i studien uttrycker samstämmighet om att högläsning skapar nyfikenhet och är språkutvecklande på flera plan upplever eleverna att dialogisk högläsning sällan finns tillgänglig.

The preschool's activities have a long tradition of reading aloud to children asa daily activity, usually as a rest for the children in the middle of the day. Thepurpose of this study is to shed light on how the teachers use children's literature from a language development perspective. Through interviews with preschool teachers, it has emerged that this language development work is something that differs partly between departments at a preschool but also in whatthe teacher in question has for knowledge in the area and the individual teacher's own interest. Several teachers want to work more with reading aloudsituations that have a focus on language development, this is because previousresearch has shown that early introduction of language development activitiesin preschools is crucial and will benefit all children to further develop the necessary language skills for future success. But due to large groups of childrenand lack of time this is hard to performe. / Förskolans verksamhet har en lång tradition av högläsning för barn som endaglig aktivitet, oftast då som en vila för barnen mitt på dagen. Syftet meddenna studie är att belysa hur förskollärare beskriver att man använder sig avbarnlitteratur ur ett språkutvecklande perspektiv, utifrån deras syn om högläsning som språkutvecklande verktyg. Genom intervjuer med förskollärare hardet framkommit att detta språkutvecklande arbete är någonting som skiljer sigdels mellan avdelningar på en förskola men även på vad läraren i fråga har förkunskap inom området samt den enskilda lärarens egna intresse. Stora barngrupper och tidsbrist är det som nämns som hinder i vardagen för att få tillhögläsningssituationer med fokus på språkutveckling. Detta eftersom tidigareforskning har visat att tidig introduktion av språkutvecklingsaktiviteter i förskolor är avgörande och kommer att gynna alla barn att vidareutveckla nödvändiga språkkunskaper för framtida framgång.

Arbetets intention är att undersöka ett urval av lärares inställning till användning av flerspråkiga elevers modersmål i den reguljära klassrumsundervisningen, vilka metoder som används och hur lärarna motiverar användningen av modersmålet i klassrummet samt hur de känner att det påverkar inlärningen och språkutvecklingen av andraspråket hos flerspråkiga elever.Arbetet vilar på sociokulturell grund och är genomfört genom kvalitativ analys av intervjusvar givna av fem lärare på lågstadiet i Västsverige. Intervjuerna bestod av frågor som lärarna haft tillgång till innan intervjun och svaren har sedan transkriberats från inspelningar och analyserats kvalitativt med fokus på likheter och skillnader som beskrivs i hur modersmålet används och vilka metoder som lärarna i så fall använder för att integrera användningen av det i klassrummet.Slutsatsen är att alla intervjuade lärare både ser nyttan av att arbeta med modersmålet som resurs i den reguljära undervisningen men att graden av användning av modersmålet är avhängigt det stöd som skolledningen ger för att inkludera andra modersmål integrerade i den reguljära undervisningen. / The intention of this study is to examine the views of a selected group of teachers and their attitudes towards the use of multilingual pupils’ native language in the context of everyday teaching, what methods are being used in such cases, how the teachers motivate the use of a pupils’ use of native language in the classroom and how they feel it affects the learning and language development of multilingual pupils.Sociocultural theory forms the base for the study and qualitative interviews has been used as the chosen method through which interviews with five teachers working in primary school years 1-3 have been analyzed. The teachers work in different schools situated in the western part of Sweden. The interviews were made up of a series of questions which the teachers were given access to prior to their interviews and their answers were transcribed from recordings of the interviews. The transcribed answers were then analyzed with a focus on similarities and differences of the way the native language is used in regular classroom teaching and which methods are used to teach second language learners and integrate the different native languages on an everyday basis.The conclusion made in this study is that all the interviewed teachers see the benefit of including the pupils’ native languages in the classroom on an everyday basis but that only the teachers who have who have the full support of the headmaster use it to an extent that exceeds a varying degree of casual use.