No description available.

No description available.

Syftet med denna studien är att undersöka hur förskollärare ser på sitt språkutvecklande arbete med bilderböcker i förskolan. Den metod som användes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer och samtliga intervjuer genomfördes på deltagarnas arbetsplatser.  Studiens resultat visar att förskollärare upplever att de arbetar varierat med bilderböcker i förskolan i form av bland annat högläsning, flanosagor, dramatisering och gestaltning. Högläsning sker dagligen medan de andra bokaktiviteterna vanligtvis förekommer under samlingsstunder. Förskollärarna understryker att det finns olika möjligheter till varierade aktiviteter med utgångspunkt i bilderböcker. dialogisk läsning förekom exempelvis också, vilket innebar att förskollärarna och barnen tillsammans disskuterar innehållet och begreppen som förekommer. I samband med läsningen kunde förskollärarna förklara olika ord som barnen inte förstod, vilket bidrog till att barnen fick ett större ordförråd. Förskollärarna beskriver även att de har arbetat med temaarbete tidigare och att det var uppskattat bland barnen. Studien visar att det inte endast sker högläsning av bilderböcker i förskolan utan också att förskollärarna upplever att de skapar ett varierat sätt för barnen att möta de berättelser som förmedlas i böckerna. / The aim of this study is to examine how preschool teachers view their language development work using picture books in preschool. Semi-structured qualitative interviews were used as a method and the interviews were conducted at each teacher´s preschool.  The results show that preschool techer´s view their work with picture books in varied ways with among other things reading aloud, flano tails, dramatization and go in character. Reading aloud is what ususally happens every day and the other activities take place more at gathering events. Preschool teachers emphaize that there are severeal opportunities for various activities based on picture books.  Dialogic reading was also common in preschool, which means that the educators and the children together discussed the contents and concepts of the books. During the reading, educators emphasized that they could explain diffrent words that the children did not understand, as this activity was considered by the educators to contribute to an increased vocabulary. Working with themes is also highlighted in this study, as the preschool teachers describe that is was appreciated among the children. The study show that the picture books is not only read aloud in preschool, but the teachers experiences that they create varied ways for the children to encounter stories and books.

Undersökningens syfte är att belysa på vilket sätt teknikundervisningen med sin praktiskestetiskakaraktär kan gynna språkutveckling. Teknikundervisning handlar om att ställasinför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förändra, pröva igen och lyckas. Idenna studie har åtta elever i åldrarna tio till femton från en förberedelseklass skapat ensaga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och textbearbetning ianslutning till denna. Undersökningen ger svar på frågor kring hur de praktiska delar inomteknikundervisning kan gynna språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk.Särskilt fokus har legat på hur eleverna interagerar när de får konstruera figurer ochåterberätta sin saga med hjälp av dessa och praktiskt–estetiskt teknikarbete. Arbetet gertydligt svar på frågan hur teknikämnets problemlösande delar kan vara speciellt lämpligapedagogiska verktyg för språkutveckling vid arbete med elever i förberedelseklass.Berättarlust och språkutveckling stimuleras genom kreativt arbete och resultatet pekar påatt elever från förberedelseklasser klarar uppgiften med bravur. / The aim of this examination is to throw light on how the school subject Technology with itspractical aesthetical quality can support language development. Technology deals with thefact that you are faced with a problem that should be solved, about failure, change, tryagain and succeed. In this examination, the pupils have created a short story and workedpractically with constructions, documentation and revision connected to their story. Theexamination answers questions concerning in what way teaching in Technology supportlanguage development among children who have another mother tongue than Swedish.How pupils interact when they are able to construct diagrams and retell their story bydiagrams and practical aesthetical work in Technology have particularly been in focus. Thiswork clearly gives an answer to the question how Technology with its quality of solution ofproblems can be particularly suitable as a pedagogical tool within language developmentamong pupils in preparatory classes. Pleasure in storytelling and language development arestimulated by creative work and the result points to the fact that pupils from preparatoryclasses solve the task with dash.

Technology is advancing at a rapid pace and more digital tools find their way into theclassrooms as a means for educational purposes. The English language has also taken morespace in our everyday life and is almost a necessity in today's global society. However, canthe teachers in the Swedish educational society keep up with the rapid growth of both thesesubjects? The aim with this study is to get a better understanding about teachers’ perspectiveand knowledge about digital tools as an aid for English language development for younglearners, as well as what challenges and benefits they find with using digital tools as a meansfor English language development.This study will present a summary of theoretical and literature background regarding the topicat hand. The data for this study was collected through interviews with five K-3 teachers infour different schools located in south of Sweden. The result showed that a majority of thefive interviewed teachers, saw digital tools to be beneficial in the English classroomenvironment, and they had a positive view on English as a subject and its importance foryoung learners. However, the data collected exposed that the absence of guidelines,inadequate knowledge about how to use the tools within an educational approach,malfunctioning equipment and the lack of time to teach and plan the lessons was a substantialdilemma

No description available.

Many children spend a large part of their days at preschool and therefore the activities are an important part of the children's language development. The play should have a central part of the activity because it allows the children to be challenged and supports their development of the language. With the study, we therefore wanted to investigate how preschool teachers use free play to promote children's language development. The aim of the study is therefore to make visible the different ways in which preschool teachers communicate with the youngest children in order to promote their language development in free play. In order to be able to answer the questions, two different qualitative methods have been carried out. The study consists of four observations and two interviews. The observations were carried out in two different departments in one and the same preschool, where two preschool teachers participated. The interviews were conducted on the two preschool teachers who were observed. Collected material has been analyzed based on the socio-cultural perspective. Selected concepts from the theory are mediating tools, proximal development zone and scaffolding. The results show that the preschool teachers take the role of being present and responsive in order to support the children in their language development. The different forms of communication that the preschool teachers use in the children's free play are naming concepts, putting words to children's actions, asking questions, repeating and signs as support. The study's conclusions are that preschool teachers can work with language development in children's free play by being aware that these roles and forms of communication are useful tools for developing children's language. These aids do not require any major preparations, but the important thing is that you meet the children at their level and start from their interests in the play. / Denna fenomenografiska studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om barns rättigheter och möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. För att ta reda på förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av detta komplexa ämne användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens fenomen består av fysisk aktivitetoch har analyserats genom Erikssons (1999) fenomenografiska analysschema. Fenomenet har avgränsats till tre olika beskrivningskategorier av uppfattningar utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessa beskrivningskategorier, tillsammans med deras respektive underkategorier, representerar studiens samlade utfallsrum.Studiens resultat visar att förskollärarna betraktar fysisk aktivitet som en viktig del av barns hälsa och ser sig själva som viktiga förebilder. De betonar betydelsen av sitt eget förhållningssätt när det gäller att skapa möjligheter och övervinna hinder för barnens fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö. Genom att ge barnen möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt värdesätta barnens inflytande genom att aktivt lyssna på deras önskemål, anser förskollärarna att de tillgodoser barnens rättigheter till fysisk aktivitet.Studiens slutsats är att förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet har en direkt inverkan på de miljöer och de möjligheter som skapas för barnen att vara fysiskt aktiva. Därmed blir förskollärarnas förhållningssätt och uppfattningar även avgörande för förverkligandet av barns rättigheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö

The purpose of this study is to explore the possibilities that the highly popular ChatGPT utility might have on education, and more specifically, how it could impact language development in the Swedish EFL classroom. This will be attained through a qualitative method and through multiple observations in real-life situations with students from upper secondary school. Additionally, for a more profound analysis this will then be combined with follow-up interviews with two educating teachers. The observations presented mixed results with some students displaying positive feelings towards ChatGPT while others reacted negatively to its extensive replies to simple inquiries. This proved to be valuable empirical data for this study's analysis. Therefore, this study has concluded that ChatGPT as a didactic tool, should be used in a controlled situation, and explained thoroughly with a specific intentional purpose. In other words, ChatGPT could be used in different teaching situations to enforce students' abilities or to ease the cognitive burden that many students experience when writing texts, as can be explained by cognitive load theory (Sweller, 1988, p. 277). If the messages from the text-generator are clear, informative, personal, and concise it could be used to aid students in their writing process. However, the different complications that arise with the use of ChatGPT including a negative effect on student self-esteem must be considered.

I dagens klassrum finns en allt större andel flerspråkiga elever och hur detta kan bemötas för att en likvärdig undervisning ska kunna skapas kan av lärare upplevas utmanande. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om hur lärare i grundskolans årskurs 1–3 upplever att de arbetar med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen, för att förbättra lärandet i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som besvaras är: I vilken utsträckning och på vilka sätt upplever lärarna att de inkluderar flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärarna att det finns med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori och dess fokus på språkutveckling och socialt samspel. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att lärarna ser på flerspråkiga resurser på olika sätt och att dessa verkar vara avhängiga vilken skola lärarna undervisar på. Det visar även att lärarna ser möjligheterna och de goda effekterna av att nyttja elevers flerspråkiga resurser, men även utmaningar i form av brist på bland annat resurser och tid. / In today's classrooms, there is an increasing number of multilingual students, and how this can be dealt with to create equal teaching can be experienced by teachers as challenging. The aim is therefore to contribute with knowledge about how teachers in primary school grades 1–3 perceive that they are working to include multilingual resources in Swedish teaching, to improve learning in the multilingual classroom. The research questions that were answered are: To what extent and how do the teachers feel that they include multilingual resources in the Swedish teaching? What opportunities and challenges do teachers perceive with including multilingual resources in Swedish teaching? The theoretical framework for the study is based on Vygotsky's sociocultural theory and its focus on language development and social interaction. The material was collected through semi-structured interviews and analyzed through thematic analysis. The results show that the teachers look at multilingual resources in different ways and that these seem to depend on which school the teachers teach at. It also shows that the teachers see the opportunities and the good effects of using students' multilingual resources, but also challenges in form of a lack of resources and time, among other things.

Det här examensarbete handlar om multimodal högläsning i förskolan. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur några förskollärare använder sig av olika modaliteter under högläsning för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgick från en kvalitativ studie där en semistrukturerad intervju användes som metod för att samla in data och ljudinspelning användes för att dokumentera data. Åtta förskollärare som arbetar med både flerspråkiga - och enspråkliga barn intervjuades för att samla in data. Informanternas svar analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Socialsemiotik och det sociokulturella perspektivet var teoritiska utgångspunkter i denna studie.  I resultatet framkommer att olika modaliteter som innefattar boksamtal och kroppsspråk, tecken, TAKK, gester, konkreta material, handdockor, bilder, Polyglutt och även sång, musik och ramsor används av förskollärare när de högläser för barnen. Resultatet visar också att användningen av olika modaliteter under högläsningen stimulerar flerspråkiga barn att utveckla sitt ordförråd, våga uttrycka sig och berätta om sina tankar. Det främjar även deras förståelse kring bokens och berättelsernas innehåll. Enligt resultaten utgör förskollärares förhållningssätt och hela arbetslagets engagemang och deltagande betydelsefulla faktorer för att bedriva en multimodal högläsning i förskolan. Att förskollärare får tid och möjligheter att planera och organisera läsmiljöer är också viktiga förutsättningar för att kunna kombinera högläsningen med multimodala metoder. Ett tematiskt arbete skapar också variationer och underlättar för att arbeta multimodalt. I slutsatsen visar det att multimodal högläsning främjar flerspråkiga barns språkutveckling på olika sätt. Det kan fånga barnens intresse och uppmärksamhet samt engagemang. Dessutom stimulerar det barnens förståelse och ordförråd. / This thesis is about multimodal reading aloud in preschool. The purpose ofthis study is to create an understanding of how some preschool teachers usedifferent modalities during read-aloud to stimulate multilingual children'slanguage development. The study was based on a qualitative study wherea semi-structured interview was used as a method to collect data and audiorecording was used to document the data. Eight preschool teachers whowork with both multilingual and monolingual children were interviewed tocollect the data. The informants' answers were then analyzed through aqualitative content analysis. Social semiotics and the socioculturalperspective were theoretical starting points for this study.The result shows that different modalities that include book talks and bodylanguage, signs, TAKK, gestures, concrete materials, hand puppets,pictures, Polyglutt application and song, music and rhymes are used bypreschool teachers when they read aloud to the children. The results alsoshow that by using different modalities during read-aloud, it stimulatesmultilingual children to develop their vocabulary, dare to expressthemselves and share their thoughts. It also stimulates their understandingof the content of the book and the stories. According to the results, thepreschool teachers' approach and the entire work team's commitment andparticipation are important factors for conducting a multimodal read-aloudin preschool. It is also important that preschool teachers have time andconditions to plan and organize the reading environments in order to beable to combine read-aloud with multimodal methods. A thematic workalso creates variations and facilitates multimodal work. In conclusion, thestudy show that multimodal reading aloud stimulates multilingualchildren's language development in different ways. It can capture thechildren's interest and attention as well as engagement. In addition, itstimulates children's understanding and vocabulary.