The present study deals with the importance of play for children's learning in preschool. The purpose is to investigate the importance of play for children's learning in preschool from a pedagogue’s perspective. The study is based on two issues: How does the pedagogue´s who were interviewed reason about the impact the play has on children's development? How does the pedagogue´s approach to make play a learning situation? The empirical data is based on semi-structured interviews with four preschool pedagogue´s. The present study was interpreted using the theories of Vygotsky’s sociocultural theory, educational developing theory, psychoanalytic theory of play and also cognitive theory of play. A general conclusion of the study shows that the pedagogue’s really believe that the play has a huge impact on children’s development, for example their language development. At the same time, the pedagogue´s believe that as an educator you have to be available and provide nutrients to the play, to make the play into a learning situation. The pedagogue´s can also do exercises to develop different skills.

Syftet med denna studie var att studera hur barn i tillrättalagda miljöer i förskolan utvecklar intresse för och stimuleras till skriftspråksinlärning. Våra frågeställningar har varit hur ser sampelet ut mellan pedagoger-barn och barn-barn i skriftspråkliga aktiviteter? Hur används förskolans miljö för att stimulera skriftspråksutveckling? Vilka redskap använder pedagogerna vid skriftspråksutveckling? Hur kan förskolan bidra till barns tidiga skriftspråksutveckling enligt pedagogerna? För att få en välgrundad uppfattning om ämnet har vi genomfört fyra observationer på två olika förskolor. De observerade barnen var fyra och fem år. Vi har även intervjuat fyra pedagoger som alla arbetade på de observerade avdelningarna. I studien användes en kvalitativ ansats. Studiens resultat har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att barnen samspelade mer med varandra än med pedagogerna. Det visade även att förskolornas skriftspråksmiljö innefattade bokstavspussel, namnlappar och ABC-planscher. Varför används ABC-planscher när resultatet visade att ingen använde dem, de bara fanns där? De redskap som pedagogerna använde var memorykort med barnens namn, bokstäver i olika former och material samt kroppen för att träna ordrytm. För att stimulera skriftspråksutvecklingen tyckte de intervjuade pedagogerna att det var viktigt att ljuda fram bokstäver. Denna upptäckt var förvånande då ljudning är något vi kopplat ihop med förskoleklassens skriftspråksinlärning. Vissa barn har inte så bra finmotorik och för att ta hänsyn till att alla barn är olika användes magnetbokstäver för att underlätta skrivandet. Barnen fick skriva själva på papper och whiteboardtavla för att stimulera skriftspråket. Ett intressant resultat var att samtliga intervjuade talade om att skrivinlärning skedde i de planerade aktiviteterna som t ex samling och skapande vilket motsäger det läroplanen talar om nämligen att lära genom lek.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna gjordes med en pedagog från varje verksamhet. Observationerna tydliggjorde barnens val och tillgänglighet till estetiska aktiviteter. Resultatet visar att det finns många aspekter som påverkar barnens val av aktivitet under det fria valet. Barnen påverkas av pedagoger, miljö, syn på inflytande och tillgänglighet av material. Slutsatsen vi drar utifrån denna undersökning är att de olika pedagogikerna inte skiljer sig lika mycket åt som vi till en början hade antaganden om, det finns skillnader men de är inte så markanta. Vi har även dragit slutsatsen av att de arbetade med estetisk verksamhet inom alla pedagogiker men hur stort utrymme barnens fria val fick varierade mellan verksamheterna.

In this study I have explored five parents reasoning about toys, from a gender perspective. During the interviews, we have reasoned about toys that are made for girls and for boys, what the differences are, and what advantages and disadvantages there might be for children to play with a variation of toys, made for both genders. The results of the study show that most of the participants are more accepting for girls playing with toys made for boys than the other way around, which indicates that boys’ experience of the world might be somewhat limited, while girls have easier access to toys made for both genders.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lek och lärande kan integreras i ett lek- och lärspel för att skapa motiverande och engagerande övningar. I studien användes konkreta övningsexempel från ett modernt lek- och lärspel som presenterades och undersöktes med hjälp av elever i årskurs fem. Det som specifikt analyserades i övningarna var hur eleverna lyckades interagera med systemet och hur inslag av motiverande faktorer för lek kan skapa en underhållande användarupplevelse, samt om de lyckades lära sig något av den ämnesrelaterade kunskapen. Krav på teknikvana, ämnesrelaterad kunskapsnivå samt en förståelse och lärande av den specifika uppgiften var det som satte gränser för hur väl de lyckades engagera och lära sig något i övningarna. Med hjälp av observation samt intervjuer identifierade vi ett underlag som kan vara utvecklare, lärare, föräldrar och användare till hjälp för att reflektera över design och användande av lek- och lärspel.

No description available.

Detta är en undersökning om hur elever själva visar vad de har lärt sig och hur de vill lära sig. Eleverna är de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade språkbegreppet genom lek och fantasi lär av varandra. Här menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lär av varandras erfarenheter. Det är i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgänglig. När barn leker underlättas dessa övergångar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginär värld med hjälp av en pivå, det vill säga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjälpa Pinki, som är en tillfällig besökare här hos oss, att lära sig matematik. Undersökningen utgår från frågeställningen: Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade språkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning? De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer från en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lära mig hur eleverna ser på matematik genom att låta eleverna berätta för varandra. När en elev berättar om sitt lärande, sin uppfattning om vad de håller på med och varför avslöjar eleven sin tankestruktur och teorier om varför de arbetar som de gör. Genom att i undersökningen se på det gemensamma som en kunskapsbank, stärka individen genom redovisningar där alla får synas och att jag som pedagog förklarar de dolda variabler som finns i matematiken kan vi skapa ny kunskap och mening. Den pedagogiska designbyrån byggde ett rum i rummet på Konstfack för att låta ungefär 100 elever under tre veckor hösten 2010 bli medforskare i tre designpedagogiska projekt. Genom att se medforskarna som den viktigaste personen i undersökningen hade jag förmånen att lära mig hur dessa medforskare ser sin egen kunskap. Tillsammans skapade vi ett kollektivt situerat minne och ny kunskap. I gestaltningen presenterades Den pedagogiska designbyrån ihop packad, ljudet av medforskarna och affischen är en gestaltning av ett kollektivt situerat minne. / BI

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de använder utomhusmiljön som lärandemiljö. Vår studie utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna använder utomhusmiljön för att stimulera och utmana barns lärande till exempel ett konkret och upplevelsebaserat lärande om matematik, naturvetenskap, ett praktiskt lärande om odling, bygg och konstruktion men också för att barn ska få språklig stimulans och utvecklas motoriskt. Pedagogerna ser utomhusmiljön som en möjlighet att erbjuda barn variation i sitt lärande men också som ett sätt att organisera verksamheten. Pedagogerna agerar förebilder, ledare, medupptäckare eller observatörer beroende på situation och sammanhang.

Studien behandlar barns lek i förhållande till lärande utifrån pedagogers perspektiv. Syftet är att undersöka pedagogers syn på lek i förhållande till lärande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lärande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av metoden fokusgruppsintervju, även kallad fokusgrupp, som innebär att en grupp människor samlas och får under begränsad tid diskutera ett givet ämne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet. Resultatet visar att pedagogerna väljer att se lek och lärande som oskiljaktiga. Det är de vuxna som, med hjälp av sin makt i form av kunskap, tillskriver leken ett lärande där det finns en syn på barnet som att de leker för att det är roligt. En uppfattning hos pedagogerna är att det är de vuxna som behöver synliggöra lärandet för att barnet ska få en medvetenhet om vad och att de har lärt.

No description available.