Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie. Vi använde oss av ett strategiskt urval då vi ville få fram variationer av idrottsskolor. Tyngdpunkten av datainsamlingen låg på intervjuer med ledare för respektive verksamhet. Observationer utfördes på hälften av verksamheterna. Ytterligare ett komplement var att samtala med föräldrar. Studien innefattade sex stycken verksamheter. Tre av dessa låg inom eller i anslutning till skoldagen och bedrev idrott i samarbete med idrottslyftet. Resterande tre var fristående och drevs i projektform eller privat. Vi kunde urskilja att samtliga idrottsskolor hade inslag av riktlinjerna för barnidrott från riksidrottsförbundet. Respondenterna lyfte fram att idrottsskolan handlade om lek och glädje och möjligheten att prova på flera olika idrotter. Vår slutsats kring ämnet är att Idrottsskolan är ett fenomen som ger barn mer möjlighet till idrott och fysisk aktivitet i ett samhälle där fysisk aktivitet och spontan idrott blir allt lägre prioriterat.

Genom våra egna erfarenheter från vår uppväxttid har vi fått ett naturintresse som lever kvar även i vuxen ålder. Som blivande förskolelärare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda på vilka förutsättningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i människans liv och det är betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vårt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jämföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det är någon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mängden utevistelse påverkade barns hälsa. De frågor vi hade som utgångspunkt var om barns utelekar och lekmaterial skiljer sig åt mellan traditionella förskolor och naturförskolor, vad pedagogerna hade för uppfattning om utevistelsen och ifall barn som vistades mycket utomhus var friskare. Undersökningen är till största del av kvalitativ art grundad på barnintervjuer och öppna enkäter till pedagoger på förskolor. Dessutom finns en kvantitativ del i studien i form av statistik över barnens närvaro. Studiens visade att barn på naturförskolor är friskare än barn på traditionella förskolor under vinterhalvåret. Däremot syns ingen större skillnad i sjukfrånvaro mellan förskolorna under sensommaren. På de olika förskolorna är barns lek relativt likartad och de använder oftast samma typ av lekmaterial. Pedagogerna upplevde att det bara finns positiva effekter av att barn vistas mycket utomhus på förskolan, både vad det gäller psykiska och fysiska reaktioner hos barnen.

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Ulf Engqvist SAMMANFATTNING: Uppsatsens syfte var att undersöka och beskriva lekens betydelse för barn och hur leken används i terapeutiskt arbete. Forskningsfrågorna var: Vilken betydelse har leken generellt för barn? Vilken betydelse har leken för traumatiserade barn i psykodynamisk barnpsykoterapeutisk behandling? Hur används leken i den psykodynamiska barnpsykoterapin? Genom kvalitativ och hermeneutisk metod har uppsatsen utformats. För att kunna besvara uppsatsens problemformuleringar intervjuades fem psykodynamiskt utbildade informanter som arbetar med barn. De teoretiska analysredskapen utgjordes av psykoanalys, psykodynamisk barnpsykoterapi, objektrelationsteori och anknytningsteori. Resultatet visade att leken har en generell betydelse för barns utveckling, inlärning samt problemlösningsförmåga. Leken är en viktig del av barns liv och utveckling och ses som barns kommunikationsmetod där vuxna kan ta del av barnets värld. Inom den psykodynamiska barnpsykoterapin har leken en betydelse genom att barn i leken som uttrycksform kan gestalta, rekonstruera och bearbeta upplevelsen av traumat. Leken kan även utgöra ett diagnostiskt verktyg i psykodynamisk barnpsykoterapi. I behandling kan barnets problem bli synliga för terapeuten genom lekens uttrycksform. Den terapeutiska relationen har en inverkan på lek. Relationen är en förutsättning för att barn skall våga leka och delge terapeuten sin historia och sina känslor i den terapeutiska processen där leken är central. Barns tidiga anknytning och barns mentala föreställningar har visats påverka den relationella aspekten i psykodynamisk barnpsykoterapi. NYCKELORD: Barn, lek, trauma, psykodynamisk barnpsykoterapi TITEL: Lekens betydelse för barn och lek i psykodynamisk barnpsykoterapi för traumatiserade barn FÖRFATTARE: Karolina Persson & Katarina Persson DATUM: Juni 2008

Studiens syfte har varit att dels undersöka vad barn leker och vad de leker med vid utevistelse på förskolan och dels att studera leken ur ett genusperspektiv. Läroplanen för förskolan framhäver att barn har rätt att vistas både inne och ute på förskolan samt att de ska ges möjlighet till att leka utifrån deras fantasi och intressen. Läroplanen ska även ligga till grund för ett arbete där jämställdhet mellan könen råder. Alla barn oavsett könstillhörighet har samma rättigheter på förskolan och ska ges samma möjligheter till lek och aktivitet såväl inne som ute på förskolan. Det är en daglig rutin på de flesta förskolor runt om i landet att vistas ute en till två gånger dagligen, det finns även en del förskolor som lägger all sin tid utomhus. Av någon anledning har utevistelse blivit en aktivitet som inte planeras i samma omfattning som aktiviteter inomhus. För att ta reda på vad barn leker och vad de leker med vid utevistelse på förskolan har en fallstudie gjorts, vilken delades upp i tre tillfällen som samtliga varit i form av videoobservationer.   Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa skillnader mellan pojkars och flickors lek och även i deras val av leksaker. Det visade sig bland annat att pojkar lekte med pinnar och letade efter spår av olika slag. Flickor sopade rent på gården, vilket inte pojkar gjorde. De gemensamma lekarna var att gräva och göra lera i sandlådan, cykla, gunga och leta maskar. Utifrån materialet som videoobservationerna gav synliggörs ytterligare en skillnad i pojkar och flickors lek, sättet att kommunicera på under en lek. Pojkar diskuterade livligt med varandra medan flickor hade lugnare samtal där de försökte skapa samstämmighet. Fallstudierna visade dessutom på att barn leker både uppdelade efter deras könstillhörighet och i blandade grupper.

I det här examensarbetet var målet att få veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute på förskolegården. Tanken var också att låta pedagogerna berätta om sina tankar kring sin uteverksamhet på förskolegården och om sin roll där. Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger på en förskola.  I resultatet framkommer att pedagogerna är tillsammans med barnen 77 % av tiden de är ute på förskolegården. De är då framförallt i sandlådan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, då de framförallt övervakar fungerande pågående lek. Av tiden de är med barnen fördelar de den på ett rättvist sätt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det är samma flickor resp. pojkar som får uppmärksamheten eller om det är alla som får lika mycket uppmärksamhet.

Sammanfattning: Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett byggrum på en småbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger på vilka barn som är i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna på avdelningen. På denna avdelning visade det sig att det inte gick att se någon specifik grupp som var i byggrummet mer än den övriga gruppen. Tydligt var däremot att barnen främst utforskade materialet. För att byggrummet ska vara kreativt krävs att materialet uppmuntrar konstruktionsleken och att pedagogerna är med och inspirerar barnen. Det krävs att pedagogerna har vissa ämneskunskaper för att göra tekniken synlig och användbar för barnen.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla ett lustfyllt arbetssätt med hjälp av leken. Detta utvecklingsarbete genomfördes i en skola med en År 1 klass. Eleverna har under utvecklingsarbetet visat nyfikenhet, motivation och varit engagerade i de aktiviteter som vi arbetat med. Resultatet visade att om eleverna tycker det är lustfyllt och roligt finns motivationen och nyfikenheten där att vilja fortsätta arbeta med det de gör. Att eleverna fick vara fysiskt aktiva genom exempelvis att springa, spela, göra olika aktiviteter ansåg vi bidrog till att elevernas motivation ökade.

Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken är en betydelsebärande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla åldrar har en stor betydelse. I resultatet framgår att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas på sjukhus. Det ena mötet är inte det andra likt. Arbetet bygger mycket på enskilda behov och stor lyhördhet krävs. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn.

Syftet med undersökningen är att få en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i årskurs två och tre intervjuats. Som metod har jag använt mig av en generell hermeneutiskt förhållningsätt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vägledning vad gäller rastens innehåll och organisation. Dessa visar också att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan. I undersökningen framkommer det att barn har många tankar om rasten. Barnens möjligheter till att påverka och få inflytande är mycket begränsad. Barnens behov är olika och undersökningen visar att behoven förändras mellan årskurserna. Undersökningen visar att om barnens tankar får komma med i rastens uppläggning och organisation kommer rasten att stödja lärandet och välbefinnandet i skolan. Jag utgick ifrån följande frågeställningar: Finns det en skillnad i rastaktiviteter mellan årskurserna? Vad hindrar utveckling/förändring av rasten? Hur upplever barnen rasten?

Vårt syfte med studien är att belysa relationen mellan miljön i förskolan och könsintegrerad lek. Vidare vill vi undersöka hur barnen positioneras och positionerar sig i förskolans miljöer samt den könsintegrerade leken. En kvalitativ studie med observationer och intervjuer har genomförts på två förskolor i två kommuner. Intervjuerna genomfördes med sammanlagt 5 förskollärare och observationerna skedde genom att vi iakttog barnens lek på de utvalda förskolorna. Resultatet av studien visar att förskollärarna anser att förskolornas miljöer inte präglas av den könsintegrerade leken men att den förekommer i mer eller mindre utsträckning. Samtliga förskollärare förespråkar dock en könsintegrerad lek som en viktig del i verksamheten. Vi anser utifrån resultatet av studien, att det är pedagogerna som har den största inverkan på barns möjliga könsintegrerade lek. Beroende på pedagogernas förhållningssätt, deras aktiva inverkan och medvetenhet om lekmaterialets betydelse kan de både främja och hindra den könsintegrerade leken.